Azerbajdzjan lägger fram fredsavtalsutkast för Nagorno-Karabach – expert: Landet utnyttjar de globala spänningarna
Azerbajdzjan och armeniska separatister lyckades inte förhandla fram en bestående lösning under dagens fredssamtal. Däremot har man lagt fram om ett utkast för ett fredsavtal.
Det blev inga större genombrott när parterna träffades för fredsförhandlingar i staden Yevlax i Azerbajdzjan under torsdagen, rapporterar ryska medier med hänvisning till separatistkällor. Mötet tog slut vid halv tvåtiden, efter två timmars förhandlingar.
Azerbajdzjan lade ändå fram ett utkast för ett fredsavtal, men hittills är det oklart hur det mottas av separatisterna i utbrytarenklaven Nagorno-Karabach.
Ryska medier rapporterar att parterna nog är överens om ett eldupphör, men inte om detaljerna kring hur det ska tillämpas i praktiken.
Enligt den azeriska delegationen är det svårt att tänka sig att parternas problem kunde lösas under bara ett möte.
Inte tillräckliga säkerhetsgarantier
Tidigare förekom det uppgifter om skottlossning i Nagorno-Karabach under förmiddagen, förhandlingarna till trots. Det är dock oklart vem som bröt mot eldupphöret.
Enligt separatiststyret i Nagorno-Karabach inleddes de med förhandlingar om ”integrering”, som ska trygga armeniernas rättigheter i enklaven.
Efter mötet var budet att separatisterna helt enkelt inte fått tillräckliga säkerhetsgarantier.
Den armeniska regeringen deltar inte i förhandlingarna, eftersom landet inte officiellt har några styrkor i enklaven.
Det var i tisdags som Azerbajdzjan inledde en ny offensiv mot armeniska styrkor i Nagorno-Karabach, med målet att driva ut dem.
I onsdags tvingades separatisterna lägga ned vapnen – varpå Azerbajdzjans president Ilham Aliyev var snabb med att utropa sig till segrare.
Var är Ryssland?
Offensiven kom samtidigt som Armenien står försvagat och isolerat, medan väst ser åt det andra hållet på grund av behovet av naturgas från Azerbajdzjan. I och med försöken att fasa ut behovet av rysk gas har EU tecknat ett gasavtal med Azerbajdzjan.
Därtill är Ryssland, en nära allierad till Armenien, fullt sysselsatt med kriget i Ukraina.
Armenien, precis som sex andra Moskvavänliga före detta sovjetstater, ingår i den ryskledda militäralliansen Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet (ODKB).
Militärt är Armenien helt beroende av Ryssland, och separatisterna i Nagorno-Karabach har kritiserat Ryssland för att inte hålla sig till sina förpliktelser.
– Ryssland borde stödja armenierna i Karabach, men de har inte gjort det. Alla har övergett Karabach: Ryssland, Väst och Armenien, säger separatiststyrets talesperson.
Expert: Azerbajdzjan utnyttjar världsläget
Azerbajdzjan utnyttjar därmed globala spänningar för att försöka återta kontrollen över utbrytarenklaven, bedömer bland andra Marie Dumoulin vid tankesmedjan Europeiska utrikesrådet ECFR i en intervju för nyhetsbyrån AFP.
– Moskva är utan tvekan inte längre i en position att spela en roll som skiljedomare och behöver nu Azerbajdzjan mer än någonsin, inte minst för att det är genom Azerbajdzjan som vapen från Iran åker igenom, till Ryssland, säger Dumoulin.
Ryssland har inte heller i nuläget kapacitet att stödja separatisterna i Nagorno-Karabach.
Den lilla bergiga enklaven, som det internationella samfundet ser som en del av gasrika Azerbajdzjan, bebos huvudsakligen av armenier.
Enklaven har stått i centrum för en utdragen konflikt mellan Baku och Jerevan.
Vid Sovjetunionens sammanbrott i början av 1990-talet utropade enklaven sin självständighet, men inget av FN:s medlemsländer har erkänt självständighetsförklaringen.
Sedan dess har Nagorno-Karabach skakats av två krig; ett som pågick fram till 1994 och ett andra år 2020.
Azerbajdzjan ser våldsamheterna som en intern angelägenhet
Armenien förlorade kriget år 2020 vilket i praktiken ledde till att Azerbajdzjan återtog kontrollen över regioner kring enklaven, men också mindre delar i den.
– Azerbajdzjan vill helt klart sätta stopp för den nuvarande situationen, bedömer Dumoulin.
Efter förlusten för tre år sedan ville Armenien diskutera enklavens framtida status och invånarnas rättigheter.
– Baku är bevisligen inte redo att förhandla om det här ärendet, som det anser vara en intern angelägenhet. I Azerbajdzjan ser man enklaven som en region bland många, och vill inte att dess invånare ska få särställning jämfört med resten av landet, säger Dumoulin.
I maj sa Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan att man erkänner Nagorno-Karabach som del av Azerbajdzjan. Det föll inte i god jord inför hemmapubliken, där många anser att Pasjinjan offrar Nagorno-Karabach.
Men också den här gången är Armenien noga med att betona att man inte är part av konflikten, så ett nytt krig mellan Armenien och Azerbajdzjan ter sig osannolikt i nuläget.
Oro för nytt krig om azerisk enklav
Azerbajdzjans president Aliyev har sagt att man respekterar Armeniens territoriella integritet, och att man inte har några territoriella anspråk.
Men en del experter befarar ändå att Azerbajdzjan försöker utnyttja sin fördel för att skapa en landkorridor till sin egna enklav Nachitjevan i Armenien.
– Då skulle Armenien vara tvunget att gå i krig, konstaterar Dumoulin, och varnar för en reell risk för upptrappning.
Källor: Reuters, AFP
' /%3E%3C/svg%3E)
