Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Flygövervakning över Baltikum kan bli Finlands första fredstida Natouppdrag – minister: ”Vi är en frontlinjestat nu”

Ett Hornet-jaktplan från finska flottan flyger ovan molnen.
Bildtext Finländska Hornet-jaktplan kan snart delta i Natos flygövervakning över Östersjön.
Bild: Oskari Tähtinen / Ilmavoimat

Finland väntas snart besluta om sina första fredstida militära insatser som Natomedlem. En sådan tänkbar insats är Natos gemensamma flygövervakning över Baltikum och norra Östersjön.

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) bekräftar att Finland överväger delta i flygövervakningen, som går under namnet Baltic Air Policing.

Natoländerna turas om att stationera jaktplan vid baser i Baltikum för att hålla koll på Rysslands flygaktivitet i området.

Ett brittiskt Typhoonplan avvisar ett ryskt plan av typ AN-26 ovanför Baltikums kust.
Bildtext Ett brittiskt Typhoon-jaktplan (t h) följer efter ett ryskt AN-26-transportplan över den baltiska kusten.
Bild: EPA / RAF

Finland kunde delta antingen genom att skicka Hornet-jaktplan till Estland eller Litauen, eller genom att använda Flygvapnets egna baser på finländskt territorium.

Också andra typer av uppdrag kan bli aktuella. I och med Rysslands invasionskrig i Ukraina har Natoländerna försatt mer marktrupper, jaktplan och luftvärn i beredskap längs Natos östra flank. Dessutom har Nato hela tiden ett antal örlogsfartyg i beredskap i Östersjön.

Finlands egna försvarsförmåga avgörande

Beslutet om hur Finlands insats ska se ut fattas av president Sauli Niinistö, tillsammans med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Enligt Antti Häkkänen kan beslutet fattas inom en nära framtid, under början av hösten.

Häkkänen tillägger att beslutet också ”i någon mån” berör Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor. Vid Natos toppmöte i Vilnius i somras beslöt medlemsländerna att utöka de här styrkorna avsevärt, till hela 300 000 soldater.

Puolustusministeri Antti Häkkänen puolilähikuvassa.
Bildtext Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) betonar att Finlands egen försvarsförmåga har högsta prioritet.
Bild: Markku Pelkonen / Yle

Planeringen av Finlands kommande Natoinsatser pågår vid Försvarsministeriet. En grundläggande fråga som styr planeringsarbetet är hur armén, marinen och flygvapnet kan delta utan att Finlands egna försvarsförmåga lider. Att till exempel stationera jaktplan utomlands medför naturligtvis också extra kostnader.

Antti Häkkänen betonar att Finland nu är en frontlinjestat i Nato, precis som de baltiska länderna.

– Vi måste tänka på vår egen försvarsförmåga då vi deltar i internationella insatser utomlands, säger Häkkänen.

Nya försvarsredogörelsen blir Nato-styrdokument

Försvarsministeriet har också inlett arbetet med statsrådets följande försvarsredogörelse.

Redogörelsen är ett viktigt styrdokument, med riktlinjer för hur Finlands försvarsförmåga ska upprätthållas och utvecklas.

Det här blir den första försvarsredogörelsen som också beaktar Natomedlemskapets inverkan: Hur Finlands försvar ska samordnas med Natos kollektiva försvar och avskräckande effekt, och hur Finlands roll i Nato ska se ut.

Försvarsredogörelsen ges till riksdagen efter den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, uppskattningsvis under år 2024.