Grälet med Polen är Ukrainas största kommunikationsmiss i kriget: ”Zelenskyj borde förstå att ändra sin retorik”

Ukraina anklagar Polen för att gå Rysslands ärenden. Polen jämför Ukraina med någon som håller på att drunkna. Den här konflikten måste tas på allvar, säger forskare.

– Det här är nog Ukrainas största kommunikationsmiss sedan krigets början, säger forskaren Ryhor Nizhnikau på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

– President Zelenskyjs kommentarer under FN:s generalförsamling var ett misstag, fortsätter han. Man kan inte anklaga Polen på det här viset utan att det får konsekvenser.

Zelenskyj sa bland annat att vissa länder bara låtsas vara solidariska med Ukraina. Och att Polen går Rysslands ärenden när landet stoppade importen av ukrainskt spannmål.

– Ukraina borde börja ta hänsyn till de inrikespolitiska debatterna som pågår i våra europeiska länder, säger Nizhnikau. Och anpassa den egna retoriken efter den.

Stämningen har förändrats

Enligt Nizhnikau har inställningen till kriget i Ukraina förändrats i många europeiska länder. En förändring som inte har noterats i Kiev.

– Fler länder prioriterar nu sina egna nationella intressen, säger Nizhnikau. Särskilt ekonomiska frågor blir allt viktigare där man väger utgifter mot varandra.

– Därför kan inte Ukraina fortsätta på samma linje som förut där man enbart vädjar till känslorna, fortsätter han. Kiev måste också hitta argument som talar till förnuftet. Annars är risken stor att vi kommer att se fler dispyter.

Konflikten med Polen har redan lett till oro för att enigheten bland västländerna kan börja krackelera. En spricka som också skulle hota det militära stödet till Ukraina.

– Man bör nog ta den här konflikten på allvar, säger Nizhnikau.

Missnöjet i Warszawa

Zelenskyjs kommentarer ledde till ett ramaskri i Warszawa. Särskilt med tanke på att Polen är en av Ukrainas främsta understödjare sedan krigets första dagar.

President Andrzej Duda jämförde Ukraina med en person som håller på att drunkna och som klamrar sig fast vid allt de kan.

– En person som håller på att drunkna är extremt farlig, och kapabel att dränka den som är räddaren, sa han till Financial Times.

I onsdags meddelade premiärministern Mateusz Morawiecki att Polen slutar skicka vapen till Ukraina.

Senare tonades uttalandet ner. Polen kommer åtminstone att genomföra de vapenleveranser till Ukraina som man redan har kommit överens om.

Det polska valet avgör

Bakom Polens hårda retorik ligger inrikespolitiska orsaker. Landet arrangerar parlamentsval nästa månad och kampen hårdnar om rösterna.

Polska jordbrukare har varit oroliga för att de ukrainska spannmålen leder till sämre lönsamhet. Regeringen delar oron och förlängde därför importstoppet.

Premiärministern Morawickis parti seglar dessutom i motvind och behöver säkra sitt väljarstöd på den polska landsbygden.

– Ukraina borde ha varit försiktigare i sina uttalanden med tanke på det polska valet, säger forskaren Nizhnikau.

Polen har det senaste året förklarat för Kiev att de ukrainska spannmålen inte transporteras vidare till andra länder som överenskommet. I stället blir omkring 80 procent av det kvar på de polska hyllorna och snedvrider marknaden.

– Men den ukrainska regeringen ville inte lyssna på det örat, säger Nizhnikau.

Förtroendet har skadats

Risken är överhängande att dispyten förvärras de närmaste veckorna.

– Historiskt sett har de båda länderna en mycket svår och komplicerad relation med många bittra anklagelser mot varandra, säger Nizhnikau. Det tog många år att bygga upp ett nytt förtroende. Risken är nu stor att man faller tillbaka i gamla roller.

Forskaren Ivan Klyszcz på Internationella centret för försvar och säkerhet i Tallinn håller med om att relationerna är ansträngda. Samtidigt tror han inte att den här dispyten leder till att Polen skulle förändra sin politik gentemot Ukraina.

– I Polen finns det för tillfället en stor frestelse att använda tuff retorik med tanke på valen, säger Klyszcz. Samtidigt finns det en utbredd konsensus i det polska samhället att landet måste fortsätta stödja Ukraina på alla sätt och vis.

Vissa partier och politiker vill kanske utnyttja situationen, men egentligen finns det inte så mycket politiskt kapital att lösa ut. Tvärtom.

– Polen har istället förhoppningar om att landets starka stöd till Ukraina också leder till att Polen får ett större inflytande hos EU och Nato, säger Klyszcz.

– Dessutom vill landet också förstärka sina relationer till Tyskland genom att ta en aktiv roll i Ukrainakriget, fortsätter han.