R-kioskis vd svarar på kritiken: ”Varje företagare har själv beslutat att ta pennan i handen”

Tidigare R-kioskföretagare riktar skarp kritik mot kioskkedjans affärsmodell i Svenska Yles granskning. Nu svarar R-kioskis vd på kritiken.

Tidigare köpmän som Svenska Yle har intervjuat känner sig lurade och säger att R-kioski har gett överoptimistiska resultatprognoser för kioskerna vid rekryteringen.

De anser också att R-kioski ger köpmännen för lite inflytande i verksamheten. En köpman går så långt som att kalla affärsmodellen för en form av modernt slaveri.

Samtidigt som allt fler köpmän har utländsk bakgrund görs komplicerade franchisingavtal endast på finska. Läs Svenska Yles granskning här.

I den här artikeln ger Svenska Yle R-kioski möjlighet att bemöta de tidigare köpmännens kritik.

Vi träffar R-kioskis vd, Teemu Rissanen, på kioskkedjans huvudkontor i Esbo. Rissanen ifrågasätter skarpt artikelns vinkling redan innan vi har ställt vår första fråga.

Han oroar sig för hur en artikel om missnöjda tidigare köpmän kommer att påverka R-kioskis nuvarande köpmän.

Under intervjuns gång betonar han flera gånger att Svenska Yles källor endast representerar en bråkdel av de nuvarande köpmännen, som enligt honom överlag är nöjda.

Så här svarar R-kioskis vd Teemu Rissanen på den kritik köpmännen framför.

Enligt tidigare R-kioskföretagare är kioskernas lönsamhetsberäkningar som presenterats vid rekryteringen överoptimistiska. Vad anser du om det?

Det är svårt att ta ställning till vad som har hänt i enskilda fall. Vi har information om kundflöden och försäljningen, samt hur det har gått för varje kiosk tidigare. Företagande och affärsverksamhet innebär ändå alltid risker. Att med säkerhet förutse framtiden inom affärsverksamhet är omöjligt, eftersom marknaderna ständigt förändras. Konkurrenssituationen kan ändras eller så kommer coronan som ingen kunde förutspå.

Vad baserar sig beräkningarna på?

Det handlar om prognoser. De bygger på historiskt utfall och en uppfattning om vad vi tillsammans eftersträvar. Jag understryker: det handlar om vad företagaren själv gör. Vi kan inte ge, och vi ger inte något löfte om att det är så här det kommer att gå.

Vi vet om ett fall där lönsamheten var nästan hälften mindre än uppskattat. Vad tänker du om det?

Det går bra för R-kioski bara om det går bra för köpmännen. Om ett företag finns i 113 år så kan man inte göra saker helt fel. Vi har miljoner och åter miljoner kundbesök varje år. Vi har köpmän i över 300 kiosker. Och den kritik som framförs riktas starkt mot våra köpmän, som jag själv är mycket stolt över. Det är beklagligt att företagande inte har svarat på någons förväntningar eller önskemål, eller att det har hänt överraskande saker i anslutning till företagandet. Vi har stöttat företagarna ekonomiskt med betydande summor, till exempel under coronapandemin eller när yttre omständigheter, som gatuarbeten, har påverkat kundflödet.

Hur mycket kan enskilda köpmän påverka varuutbudet i kioskerna?

Vi kan istället fråga oss: vad är effektivare, att sortimentet görs slumpmässigt på varje plats eller centralt under professionell ledning? Utbudet är en del av kedjekonceptet. Företagaren ska ha ett minimisortiment som ingår i konceptet men kan också välja ett bredare urval av produkter.

Enligt köpmännen är de tvungna att beställa produkter som inte går åt, vilket orsakar svinn. Stämmer det?

De har full rätt att returnera produkterna. Självklart kan det finnas produkter som inte uppfyller förväntningarna. Då vi gör nya saker uppstår det förstås tyvärr svinn. Vi har verktyg att minska på svinnet med, till exempel en app för att sälja produkter som håller på att bli gamla eller märken för att sälja ut produkter billigare då bäst före-datum närmar sig.

Vi känner ganska väl till vilka produkter som går åt var. Det är inte så stora skillnader mellan Finlands olika hörn och då måste man fråga sig, om produkten inte alls säljer på ett ställe, så har man då arbetat för och gjort samma saker som på de tiotals ställen där produkten går åt?

Stämmer det att R-kioski bestämmer om mängden kampanjprodukter som ska finnas i kiosken?

Köpmännen har returrätt, även för kampanjprodukter. Jag vet inte om de här tre köpmännen har insett det, om de har utnyttjat rätten. Men vi kan inte och vi vill inte belasta köpmännens ekonomi. De är företagare. De ansvarar själva för att köpa och sälja.

Hur fungerar returneringen av färska produkter?

Det funkar förstås inte då köpmannen fyller croissanten med skinka och ost.

Stämmer det att köpmännen måste binda sig till R-kioskis partners när det gäller till exempel reparationer trots att det kan vara dyrare för dem än andra alternativ?

Vi kan utgå från att varje företagare själv har beslutat att ta pennan i handen, sätta sig in i köpmansavtalet och förbinda sig till avtalsmodellen. Ingen har tvingats till det. Företagande har inte nödvändigtvis passat eller lyckats för alla. Men mot de här tre besvikna köpmännen har vi 99 procent som det har funkat för.

R-kioski Oy skaffar butikens apparater medan företagaren ansvarar för underhållet. En reparation kunde kanske göras billigare någon annanstans, men då är frågan vad som händer med garantin. Så kanske reparationen blir billigare på kort sikt men dyrare i långa loppet.

Hur många nöjda köpmän har ni?

Jag vill ge lite perspektiv här. Vi har haft köpmansverksamhet i 35 år och en stor mängd köpmän. Fortfarande är våra köpmän nöjda. Visst kunde de vara nöjdare, men det är på en mycket god nivå.

I R-kioskis egna enkäter ger köpmännen ett allmänt vitsord på över 4 på en skala till 5. Våra exit-enkäter visar också att över 7 av 10 köpmän som slutat fortfarande rekommenderar kioskföretagande hos R-kioski.

Hur många köpmän har utländsk bakgrund?

Jag kan inte ge ett exakt antal, men allt fler har det. Om vi tittar på Finland, och med kännedom om diskussionen på sistone, så är det ofrånkomligt att det behövs arbetskraft också från andra länder än Finland. Vi har fantastiska företagare, oberoende av bakgrund, om den är finländsk eller icke-finländsk är ganska irrelevant.

Hur har ni tagit utvecklingen i beaktande?

Till exempel i rekryteringarna så är vi närvarande på sådana forum där man kan hitta personer som är intresserade av företagande och kanske inte är så kallade urfinländare. Vår stödorganisation är utbildad i hur man kan beakta olika kulturella bakgrunder på ett bra sätt. Vi strävar också efter att bedöma om förutsättningarna vad gäller språkkunskap är tillräckliga. Åtminstone tills vidare ges betjäning i Finland på finska.

Hur säkerställer ni att en person vars modersmål inte är finska förstår vad hen ger sig in på?

Vi diskuterar ganska länge och försöker också kartlägga språkkunskaperna, om de är tillräckliga. Det kan uppstå situationer där vi konstaterar att språkkunskaperna inte ännu är tillräckliga.

Vad händer då?

Då kan vi tyvärr inte fortsätta förhandlingarna om köpmannaskap.

Har ni övervägt att översätta kontraktet till engelska?

Avtalet görs på finska, men då vi går igenom det kan vi ta hjälp av engelska eller andra språk. Utgångspunkten är ändå att man ska kunna gå igenom avtalet på finska.

En del köpmän berättar om upp till 100 timmars arbetsveckor. Arrangemanget beskrivs till och med som modernt slaveri. Vad anser du om det?

En procent. Det är en procent av våra nuvarande köpmän. Det är vad jag tänker om det. Hur skulle en köpman, som i tjugo år har betjänat kunder, miljoner och miljoner kunder, och är stolt över sitt arbete se på saken?

Efter intervjun kompletterar Rissanen sitt svar på frågan:

Eftersom företagarna sysselsätter sig själva och bestämmer om sin lön och sina arbetstimmar anser jag det problematiskt att jämföra köpmännens arbetsvillkor med slavarbetskraft, som genuint är ett enormt globalt människorättsproblem. Hårt och passionerat arbete hör företagande, i synnerhet framgångsrikt företagande, till. Den egna arbetsinsatsen och andelen avlönad arbetskraft påverkar resultatet. Många vet säkert att det inte har varit lätt att hitta arbetstagare i Finland de senaste åren. Timantalet som beskrivs är under inga omständigheter vår önskan.