Ny modell ska hjälpa elever som inte klarar av att gå till skolan – i Ekenäs högstadieskola tär ändå mobbning och konflikter på resurserna
Efter pandemiåren har vi nåtts av alarmerande nyheter om hur skolfrånvaron ökar och kryper ner i åldrarna. En lagändring från augusti ställer högre krav på skolorna att systematiskt följa med och ingripa då en elev inte kommer till skolan.
I västra Nyland har man tagit i bruk en ny modell som verktyg för att kunna ingripa vid frånvaro. Modellen som kallas Skolskick innebär bland annat att skolan är i kontakt med vårdnadshavare då eleven samlat på sig 30 frånvarotimmar under en tolv veckors period i årskurs 1–6, och 40 timmar under en motsvarande period i årskurs 7–9.
Maria Riska är rektor vid Ekenäs högstadieskola sedan i fjol. Hon säger att den nya modellen innebär att de kan ingripa tidigare.
– Forskning visar att ju snabbare vi tar tag i det desto bättre kan vi hjälpa och förebygga frånvaro. Efter coronapandemin har skolfrånvaron ökat och det som är alarmerande är den ofrivilliga frånvaron – det vill säga att eleven helt enkelt inte förmår komma till skolan också om hen skulle vilja, förklarar hon.
Riska vill ändå påminna om att en arbetsvecka redan rymmer 30 timmar vilket innebär att gränsen lätt uppnås om eleven till exempel är på läger eller på resa.
Om det ändå är frågan om en annan anledning till frånvaron så säger Riska att de reagerar snabbt med ett samtal hem.
– Jag ber mina klassföreståndare vara väldigt lyhörda. De ser över frånvaron i den egna klassen en gång i veckan.
Föräldrar positiva till nya modellen
Riska säger att föräldrarna också är medvetna om att skolan ringer hem i ett tidigare skede från och med den här hösten.
– På föräldramötena har jag visat modellen och berättat vad den går ut på. Jag har poängterat att samarbetet mellan skolan och hemmet är jätteviktigt för barnet.
Riska säger att responsen från föräldrar överlag varit bra.
– Det finns förstås alltid föräldrar som blir besvikna då det kommer väldigt många Wilmameddelanden eller om de plötsligt får meddelanden om frånvaro de inte känner till.
En stor del av såväl Riskas som lärarnas arbetstid går åt till att lösa konflikter såväl elever emellan som mellan lärare och elever och även med föräldrar. Hon förklarar att det också är därför hon föredrar telefonsamtal eller att träffas framför skrivna meddelanden.
– En skriven text kan lätt tolkas fel beroende på i vilken sinnesstämning du är. Vi får meddelanden där det är tydligt att föräldrarna skrivit då de varit upprörda, förklarar hon.
Nätmobbningen i skolan har ökat
Vad gäller konflikter elever emellan så berättar Riska att hon sett en tydlig ökning i mobbning och näthat på sistone.
– Det sker jättemycket på Tiktok och Snapchat. Lektionstid får eleverna inte ha telefoner men det händer på rasten, och de förstår inte hur snabbt till exempel en bild sprids, säger Riska.
Det innebär ytterligare arbetsbörda för personalen, och Riska önskar flera närvarande vuxna i skolan.
– Jag är väldigt lycklig över att vi nu har en ungdomsledare på plats två gånger i veckan och en civiltjänstgörare här, men jag skulle även önska en skolfarfar eller -mormor. De finns i de lägre klasserna men jag tror också att eleverna i de högre klasserna skulle må bra av att ha någon att prata med, säger hon.
I Ekenäs högstadieskola går 300 elever och bland dem finns elever som inte klarar av att delta i den normala undervisningen. Riska poängterar ändå att det inte betyder att dessa elever glöms bort eller blir utan avgångsbetyg.
– I sådana fall skräddarsyr specialläraren tillsammans med en expertgrupp en modell som passar eleven. Hen kan studera årskurslöst och utanför skoltid, förklarar hon.
' /%3E%3C/svg%3E)
