Krigslagarna sätter stopp för parlamentsvalet i Ukraina – men experterna ser inga större hot mot landets demokratiska traditioner

Om en dryg månad borde parlamentsval hållas i Ukraina, men på grund av kriget har valet skjutits upp på obestämd tid. Samtidigt har flera oppositionspartiers verksamhet tillfälligt förbjudits och den statliga kontrollen över innehållet i medierna stärkts.

Den 29 oktober 2023 skulle det egentligen hållas val till det ukrainska parlamentet, Verchovna Rada, men på grund av det pågående kriget har valet skjutits upp på obestämd tid.

– Ukraina har hållit val under krigsförhållanden tidigare, till exempel år 2014 och 2019, när kriget i östra Ukraina redan pågick. Men allt förändrades när den fullskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, säger Elena Davlikanova, docent i demokratifrågor vid tankesmedjan CEPA i Washington D.C.

Enligt den ukrainska konstitutionen ska parlamentsval hållas vart fjärde år, men konstitutionen förbjuder samtidigt att man håller val så länge som krigslagar råder.

– För att kunna hålla val skulle man behöva göra ändringar i konstitutionen och det är också förbjudet under krigslagar. Så det är en ganska komplicerad juridisk situation, säger Davlikanova.

Otryggt, dyrt och svårt att hålla val

Det är inte bara de juridiska begränsningarna som gör att parlamentsval inte kan hållas nu i oktober. Att ordna val under rådande omständigheter är framför allt en fråga om säkerhet, säger Davlikanova.

– Det handlar inte bara om säkerhet för de som ska rösta, utan också för alla som ska jobba med valet och för internationella valobservatörer. Ryssland har visat att de inte respekterar några överenskommelser och inte drar sig för att bomba ukrainska städer och infrastruktur, så vem kan garantera att ingen skulle dö i samband med ett val?

Det finns även andra logistiska problem, som frågan om vilka som är röstberättigade och hur röstandet ska gå till rent praktiskt. På grund av kriget har flera miljoner ukrainare flytt utomlands och det finns även många interna flyktingar i landet.

– De ockuperade områdena skulle givetvis inte kunna innefattas i valet, men det finns samtidigt befriade orter som är helt förstörda. Hur skulle man göra i dessa områden? Och hur skulle de som krigar vid fronten kunna delta?

Att ordna parlamentsval skulle också kräva stora ekonomiska resurser, samtidigt som Ukraina just nu behöver alla resurser till sitt försvar.

– En annan viktig fråga är hur man skulle säkra själva atmosfären kring valet. Man kan hålla val utan att de för den sakens skull är demokratiska – se bara på Belarus, säger Davlikanova och fortsätter:

– Men en viktig del av demokratiska val är att partierna ska kunna föra kampanj och debattera. De måste kunna prata om svåra problem och säga hårda saker till varandra. Det här är bara möjligt när Ukraina inte längre är i fara.

Stor uppslutning i det ukrainska parlamentet

Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet i Stockholm, är överens med Davlikanova om vilka utmaningar som finns gällande att hålla ett val i Ukraina i dag.

– Det har funnits påtryckningar från vissa av Ukrainas partners att till varje pris hålla valet. Man har till exempel påpekat att Israel hållit val kontinuerligt, trots krigstillstånd. Men det är inte riktigt jämförbara situationer. Det är ett sådant stort, intensivt krig i Ukraina, med dagliga attacker och en enormt lång frontlinje, säger Hedenskog.

Han påpekar också att det internt i Ukraina råder en stark uppslutning kring att inte hålla val under rådande omständigheter.

– Man är överens om att det inte är det uppskjutna valet som är problemet, utan det är kriget.

Oppositionspolitikerna har därför i regel inte ifrågasatt att man skjuter upp valet, även om frågan har diskuterats. Tvärtom har bland annat den tidigare presidenten Petro Porosjenko, som leder oppositionspartiet Europeisk solidaritet, sagt att det vore fel att hålla val nu.

Politiska landskapet har förändrats

I parlamentsvalet 2019 gjorde det då nya partiet, Folkets tjänare, ledd av den sittande presidenten Volodymyr Zelenskyj, en skräll och fick 43 procent av rösterna.

Det näst största partiet blev det proryska partiet Oppositionsplattformen För Livet, som fick cirka 13 procent av rösterna, följt av Julia Tymosjenkos parti Fäderneslandsförbundet.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har det politiska landskapet i Ukraina ändå förändrats.

Elva proryska partier, inklusive Oppositionsplattformen För Livet, har bland annat blivit tillfälligt suspenderade, eftersom de anses äventyra den nationella säkerheten.

– Det var en knapp månad efter invasionen som de här partiernas verksamhet suspenderades, efter ett beslut från nationella försvars- och säkerhetsrådet, säger Hedenskog.

– Det beslutet upplöser inte partierna, utan formellt skulle de kunna återinträda i verksamheten efter att krigslagarna har upphört. Men efter att beslutet togs så har också några av de här partierna upplösts efter domstolsbeslut.

I samband med beslutet väcktes en diskussion i ukrainska medier om huruvida det var lämpligt att förbjuda de här partiernas verksamhet.

– Men sen har det uppdagats att flera av medlemmarna och företrädarna för de här partierna faktiskt har samarbetat med ockupationsmakten och deltagit i planering av sabotage, kollaboration och så vidare, säger Hedenskog.

– De här diskussionerna fördes också innan till exempel massakern i Butja uppdagades. Så beslutet har sedan kommit att accepteras brett av det ukrainska samhället.

Proryska politiker sitter kvar

Elena Davlikanova säger att i fallet Ukraina är det tydligt hur Ryssland har påverkat politiken tidigare.

– Jag vet att många ser det här tillfälliga avstängandet av partierna som en inskränkning av demokratin, men de här partierna vill underminera demokratin i Ukraina. Därför ser jag det som en lösning och inte som ett problem.

Trots att flera av de oppositionella partierna har suspenderats, sitter flera av dess politiker kvar i parlamentet.

– Några av de ledande företrädarna för de här partierna har omprövat sina tidigare ställningstaganden och företräder i dag andra linjer, säger Jakob Hedenskog.

Verkar de genuint ha ändrat sina ståndpunkter, eller är det här mer för att man inte kan vara öppet pro-Ryssland i Ukraina i dag?

– Det är jättesvårt att säga. Det får man nästan bedöma från person till person. Men det finns de som har gått med i de väpnade styrkorna och som befinner sig vid fronten. Andra har säkert mer opportunistiskt svängt och förnekar det de tidigare sagt och så. Men det är väldigt svårt att säga något generellt om hur genuin den här omsvängningen är.

Mindre politisk polarisering

Innan 2014 var Ukraina ett delat land sett till de politiska åsikterna. En del av befolkningen förespråkade att man skulle närma sig Europa och väst, medan en annan del hellre såg att man skulle närma sig Ryssland.

– Men processen med att ena landet hade hållit på ganska länge innan den fullskaliga invasionen, säger Hedenskog.

Efter Krimannekteringen år 2014 och början på kriget i östra Ukraina accentuerades den här processen. I valen som följde såg man mindre av den här traditionella splittringen.

– De delar som Ryssland började ockupera efter 2014 var ju också de som hade haft flest pro-ryska väljare. Eftersom dessa väljare inte kunde delta i valen som följde, blev det färre som röstade på den här politiken.

Innan den fullskaliga invasionen var det uppskattningsvis 20 procent av den ukrainska befolkningen som stöttade något av de proryska partierna.

– Efter invasionen 2022 ser jag att den här splittringen har minskat ännu mer och också kanske bidragit till en större nationell sammanhållning kring frågor om språk, kultur och nationell identitet. Man har alltså större enighet kring de här frågorna, inte bara kring frågor som rör öst–väst.

Elena Davlikanova har också svårt att se att något proryskt parti skulle få betydande stöd i Ukraina om val hölls i dag.

– Baserat på det jag har sett skulle inget sådant parti nå den femprocentsgräns som krävs för att bli invald i parlamentet, i synnerhet eftersom Donetsk och Luhansk-regionerna fortfarande är ockuperade.

Borgfred råder i Ukraina

Det råder överlag borgfred, det vill säga en sorts överenskommelse att hålla sams, mellan partierna i Ukrainas parlament i dag.

– Partierna har nu mer eller mindre frivilligt, och delvis på uppmaning av presidenten, lagt de partipolitiska striderna åt sidan och fokuserat på det viktigaste. Sedan finns det tillfällen där diskursen kring vissa frågor har spetsats till och det har liknat ett mera normalt förfarande med debatter. Men på det stora hela så har man slutit upp kring presidenten och de ledande politikerna, säger Hedenskog.

För att minska riskerna för extern manipulation av informationen och för att stärka sammanhållningen i landet har den ukrainska staten numera också en betydande kontroll över vad som går ut i de ukrainska medierna.

– Vissa skulle kalla det här manipulation, andra kallar det för censur. Jag kallar det för en säkerhetsåtgärd, säger Davlikanova.

Hon påpekar också att det inte finns någon större press på att hålla val eller byta ut landets styre bland den ukrainska allmänheten.

– Det har inte gjorts jättemånga opinionsmätningar, men en mätning från juni 2023 visade att det styrande partiet Folkets tjänare fortfarande har ett starkt stöd bland befolkningen, runt 40 procent.

– Sedan finns det en efterfrågan på ett slags militärt parti som inte existerar i dag och som skulle kunna bli näst störst eller tredje störst.

Det demokratiska Ukraina är inte hotat

Davlikanova anser inte att vare sig uppskjutna val, den ökade statliga kontrollen över medierna eller avstängandet av proryska partier utgör hot mot den ukrainska demokratin.

– Civilsamhället i Ukraina har blivit så mycket starkare, så jag skulle verkligen vilja se någon ens försöka bli auktoritär ledare i Ukraina nu. Och trots att medierna lyder under vissa begränsningar så är internet till exempel fritt, säger Davlikanova.

– Ukrainare tycker om att kritisera och är väldigt politiska. De kommer snabbt att återvända till hur det var förut. Kanske kommer de att vara ännu mer politiska eftersom de har betalat ett väldigt högt pris för demokrati.

Civilsamhället i Ukraina har blivit så mycket starkare, så jag skulle verkligen vilja se någon ens försöka bli auktoritär ledare i Ukraina nu

Elena Davlikanova

Jakob Hedenskog är inne på samma linje.

– Ukraina har gång på gång visat att de har en förmåga att hålla demokratiska val. Problemet i Ukraina i dag är ju inte bristen på demokrati. Problemet är kriget. Det är kriget som gör det omöjligt att hålla val.

Hedenskog kan ändå se vissa risker med den tilltagande maktkoncentrationen hos presidentkontoret, som skett under krigets gång.

– De viktiga politiska besluten tas i själva verket i presidentkontoret i dag, medan regeringen bara har blivit mera av en utförare. Så det finns naturligtvis en risk med en sådan utveckling.

Om kriget i Ukraina blir långvarigt tror Davlikanova att val till slut kommer att behöva hållas, även om krigstillstånd fortfarande råder.

– Jag tror inte att Ukraina kan skjuta på parlamentsvalet eller presidentvalet, som egentligen ska hållas i mars nästa år, allt för länge.

Svenska Yle har försökt nå representanter för olika oppositionspartier i Ukraina, men utan framgång.