”Tveksamheten kostade ukrainska liv” – Tysklands debatter kring vapenleveranser väcker irritation i Ukraina

Tyskland har ofta och högljutt kritiserats för att inte stödja Ukraina tillräckligt mycket sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

– Det fanns nog stunder då den här kritiken var berättigad. Vi hade till en början en klar förtroendekris mellan Berlin och Kiev, säger den ukrainske journalisten Denis Trubetskoy, som rapporterar från Kiev för olika tyska medier.

Att relationerna mellan Tyskland och Ukraina i dag är betydligt bättre hänger enligt Trubetskoy bland annat på vissa personaländringar. Han nämner bland andra den nye ukrainske ambassadören i Berlin, samt Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

– Vad som fortfarande stör ukrainarna är ändå de nästan oändliga tyska debatterna kring vilka vapen man ska skicka. Just nu kretsar debatten till exempel kring kryssningsroboten Taurus och varje gång ett nytt vapensystem förs fram, förs exakt samma debatter, säger Trubetskoy.

Ukrainska soldater betalade för tveksamheten med sina liv

Denis Trubetskoy

Han har en viss förståelse för att besluten politiskt måste förankras bland befolkningen, men samtidigt har han lite svårt att se att det varje gång också diskuteras att man måste undvika en eskalering av kriget.

– De tyska strids- och bandvagnarna är visserligen inga ”Wunderwaffen”, det vill säga mirakelvapen, men i motsats till skrotet från Sovjettiden skyddar de sina besättningar. Och att det dröjde så länge innan vi fick dem kostade många ukrainska soldaters liv och hälsa.

– De betalade för den här tveksamheten med sina liv, konstaterar Trubetskoy.

Kriget utnyttjas för politisk vinning

I Tyskland, liksom i många andra västeuropeiska länder, har kriget i Ukraina fått en mer undanskymd plats i nyhetsrapporteringen.

Sedan länge handlar det också i huvudsak om följderna – alltså på vilket sätt kriget drabbar den vanliga tysken, den tyska industrin och hela ekonomin.

Denis Trubetskoy talar om att krigströttheten verkar vara desto större ju längre bort från själva kriget man befinner sig.

– Människorna måste förberedas på ett långt krig för det kommer det med största sannolikhet att bli. I Tyskland ser jag ändå inte att regeringen och förbundskansler Olaf Scholz är beredda att tala om saken och det här kan komma att bli ett problem.

Att man vill se ett slut på kriget har i Tyskland också lett till att det med jämna mellanrum presenteras olika så kallade fredsinitiativ där framför allt Ukraina och ukrainarna skulle bära den tyngsta bördan.

Det talas om förhandlingar med Vladimir Putins Ryssland, även om den ryske diktatorn inte är villig att förhandla.

Från ukrainsk sida förväntar man sig en hel rad kompromisser, bland annat att ge avkall på områden som ockuperats av Ryssland.

– Problemet är att vissa personer politiskt försöker slå mynt av vår tragedi. Vi har till exempel vänsterpartisten Sahra Wagenknecht som just nu bygger upp sina egna politiska projekt kring det här och det har jag svårt att stå ut med, säger Trubetskoy.

Han betonar också att det finns många som försöker utnyttja varje småsak som går fel i Ukraina för att undergräva det tyska stödet till landet.

Mera: Tyskland kan få ett nytt politiskt parti – förenar Rysslandssympatisörer från ytterhögern och vänstern

”Bättre med Scholz än med Merkel”

Denis Trubetskoy har växt upp i Sevastopol på Krim och den ryska ockupationen och annekteringen år 2014 innebar också en stor personlig omställning.

När Tyskland nu står vid den historiska vändpunkt som förbundskansler Scholz kallar för ”Zeitenwende”, ser Trubetskoy att det för Tysklands del handlade om ett sent uppvaknande till de realiteter som blev allt klarare mellan 2014 och 2022. Nu är man ändå på rätt väg.

– Det finns nog tillräckligt många punkter där man kan vara kritisk mot Tyskland, men jag är rädd för att det under Scholz föregångare hade gått mycket sämre, säger Trubetskoy och listar upp alla de misstag som han anser att förbundskansler Angela Merkel begick.

Hit hör bland annat de svaga reaktionerna på den ryska annekteringen av Krim, samt att Merkel gav grönt ljus för bygget av gasledningen Nord Stream 2 och därefter lät bygget fortsätta till slutet av sin mandatperiod hösten 2021.

– Man såg redan i ett tidigt skede att det skulle gå fel och att Merkel i dag vägrar att medge sina misstag är en stor besvikelse, även om vi inte är ute efter att kräva någon direkt ursäkt.

– För två år sedan hade jag nog inte trott att jag i dag säger det här, men jag tror att vi har lite tur att det är Scholz och inte Merkel som nu leder den tyska regeringen.

Mera: Kommentar: Ett år sedan Angela Merkel försvann – många vill att hon rätar ut frågetecknen kring sin Rysslandspolitik

Om det i något skede kommer till ett maktskifte i Kreml och den nye ledaren av väst uppfattas som ”bättre” än Putin är Trubetskoy ändå orolig över vad det här kunde föra med sig.

– I Tyskland kan jag i så fall mycket väl föreställa mig ett scenario där man börjar tala om en nystart och att bygga upp nya relationer. Min största oro är att man igen börjar se okritiskt på vissa saker i Ryssland, säger Denis Trubetskoy.