Norge och Sverige i rymdkapplöpning – vi besökte den arktiska rymdbasen Esrange: ”En viss tävlingsinstinkt”

Norge och Sverige har inlett en viktig rymdkapplöpning för Europa. Vilket land blir det första att skjuta upp en satellit från europeisk mark? Vi besökte rymdbasen Esrange, gömd i den svenska ödemarken i norr.

Bjørgen mot Kalla. Northug mot Hellner. Dæhlie mot Svan.

Norge och Sverige har bjudit på flera heta dueller i skidspåren genom åren.

Nu tävlar länderna på nytt, den här gången om att bli det första landet att skjuta upp en satellit i omloppsbana runt jorden från Europa.

– Det finns alltid något mellan Sverige och Norge, vi vill tävla. Så här finns en viss tävlingsinstinkt och det är bra.

Lennart Poromaa är platschef på rymdbasen Esrange, som ligger 40 kilometer utanför Sveriges nordligaste stad Kiruna.

– Jag skulle ändå inte säga att det viktigaste är att vara först, det viktigaste är att ha en bra förmåga över tid, säger Poromaa.

Rymdbasens boss står i kontrollrummet, omgiven av skärmar och knappar. Härifrån sköts bland annat nedräkningen då raketer skjuts upp. Tack vare den hundra meter höga vädermasten vid uppskjutningsplatsen har man noggrann koll på väderförhållandena då raketerna lämnar jorden.

För det otränade ögat ser Esrange rymdbas inte särskilt speciell ut, med sina lagerbyggnader och stora asfalterade fält. Men det här är en av Europas viktigaste platser när det kommer till den strategiskt viktiga rymden.

Esrange mot Andøya

I början av året förändrades förutsättningarna för Esrange då man öppnade Europas första anläggning för uppskjutning av satelliter, Spaceport Esrange.

Att den här kapaciteten nu finns i Kiruna innebär att Sverige får ett ännu större inflytande i det internationella rymdsamarbetet.

Men ännu har inte den första satelliten skjutits upp. Och det kan vara att Sverige inte blir först.

I november öppnar den norska rymdbasen Andøya sin anläggning för uppskjutning av satelliter, och enligt de senaste uppgifterna ska den första satelliten skjutas upp redan i år.

– Vi är inte stressade över det. Vi hoppas att det ska gå bra för dem och att man lyckas med allting. Behovet just nu är mycket större än vad någon av oss kan leverera, säger Lennart Poromaa.

Men trots att man inte stressar över att norrmännen kan hinna före finns det en press på Esrange att leverera.

– Vi har haft invigning av anläggningen, och många frågor ställs kring när den blir operativ och när vi börjar skjuta. Vi jobbar för det och hoppas att vi kan vara där nästa år, säger Poromaa.

Raketer och renar

Den svenska statsägda rymdbasen Esrange har funnits i skogarna utanför Kiruna sedan 1960-talet.

Det är rymdbasen, friluftslivet och fyra samebyar som delar på det enorma området på 5 200 kvadratkilometer inkilat mellan Finland och Norge. Det är nästan en procent av Sveriges yta där ingen bor året runt.

Rymdbasen använder det stora skogsområdet som ett säkert landningsområde för sondraketerna man skjuter upp. Det här bland annat för att kunna återanvända raketerna, något som är svårare om man använder havet som landningsplats.

Men det är också viktigt att ha en stor yta för att inte utsätta allmänheten för någon risk.

För säkerhets skull har man byggt bunkrar till de renskötande samerna i området som kan användas som skydd vid uppskjutningar.

Ibland kan det ändå gå fel. Som då Esrange i början av året sköt upp en raket som landade på norskt territorium, med arga norska kommentarer som följd. Händelsen utreds fortfarande.

Hittills har basen skjutit upp sondraketer med nyttolast och ballonger för olika forskningsändamål. Den raket som flugit högst nådde en höjd på 800 kilometer. Det är dubbelt så högt som den internationella rymdstationen ISS snurrar runt på.

Kriget i Ukraina har ökat satelliternas betydelse

Antalet satelliter som skjuts upp i omloppsbana runt jorden har ökat kraftigt under de senaste åren. Satelliterna har i dag blivit både billigare att tillverka och mindre, något som skapat möjligheter för fler aktörer att skjuta upp dem.

I dag finns det omkring 7 500 aktiva satelliter i omloppsbana runt jorden, och för att täcka det enorma behovet skjuts ungefär 50 satelliter upp varje vecka. Och behovet väntas öka.

Tidigare förväntades satelliter hålla i tiotals år. I dag liknar experter de mindre satelliterna vid smarttelefoner, som kan behövas bytas ut ungefär med fyra års mellanrum, eftersom utvecklingen går så fort.

Men trots att det enorma behovet kräver fler uppskjutningsplatser har man ännu inte skjutit upp någon satellit i omloppsbana runt jorden från europeisk mark utanför Ryssland.

– Just nu är man i händerna på amerikanerna. Vi lever i en orolig värld så man vill ha den egna förmågan i närheten, säger Poromaa.

– Behovet är enormt.

Rymdinfrastrukturen har fått en allt viktigare strategisk betydelse och hjälper till med det mesta på jorden, såsom att övervaka väder och klimatförändringar, forskning och navigation.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inneburit en ökad förståelse för vikten av satelliter när det kommer till försvaret av ett land. Om Vietnam var det första tv-kriget är kriget i Ukraina det första satellitbildskriget, menar Poromaa.

– I Ukraina har man i realtid kunnat följa med vad som händer med hjälp av satelliter. Man har även kunnat se de fasansfulla krigsbrotten som Ryssland utfört, säger Poromaa.