Nu läggs grunden för framtidens bildningstjänster i Sibbo – invånare vill behålla byskolorna

Sibbo jobbar som bäst på en servicenätsutredning om bildningstjänsterna. På onsdagen (20.9) togs invånarna med i planeringen.

Det var bara lite fler än en handfull personer som tog sig till invånarmötet i Nickby, men diskussionen var livlig ändå.

Servicenätsutredningen handlar om alla tjänster som bildningsutskottet ansvarar för, alltså utbildning, småbarnspedagogik samt kultur- och fritidstjänster.

Kommunen har samlat in data om till exempel befolkningsprognoser och ekonomi. Utredningen går igenom hur servicenätet ser ut nu och funderar på vad som behöver göras i framtiden.

– Den största frågan är hur många som kommer att flytta till Sibbo, säger utbildningsdirektör Tommi Eränpalo.

Om man inte beaktar inflyttningen så pekar prognoserna mot att antalet barn i Sibbo kommer att minska de närmaste åren, på samma sätt som i de flesta andra kommunerna i landet. Sibbo siktar mot och jobbar för en stadig tillväxt, men hur det blir vet ännu ingen.

Servicenätsutredningen kan användas som hjälpmedel när Sibbo i fortsättningen funderar på var i kommunen det behövs till exempel daghem och skolor. Tidsmässigt sträcker den sig till 2030-talet.

– Vi vill starta en dialog för det arbete som kommer att pågå under hösten då vi slår fast slutresultatet av den här utredningen. Vi vill höra vad kommuninvånarna har för åsikter om de olika möjligheterna och riskerna som vi har hittat, säger Charlotta Engblom (SFP). Hon är ordförande i bildningsutskottet och i styrgruppen för servicenätsutredningen.

Både Engblom och Eränpalo påpekar att utredningen i sig inte innehåller beslut om hur servicenätverket ska byggas upp.

– Varje enskild åtgärd eller förändring kommer att föregås av skilda beslut, säger Engblom.

På mötet i Nickby var det mest fokus på skola och dagvård. Enligt Engblom fattas det ännu en del bakgrundsuppgifter om kultur- och fritidsservicen.

Ett andra invånarmöte hölls dagen efter i Söderkulla.

Invånarnas synpunkter ska presenteras för beslutsfattarna när de tar ställning till utredningen. Den blir offentlig senare i höst, i samband med behandlingen i förtroendeorganen. Mer information finns på Sibbos webbplats.

Byskolorna viktiga

I servicenätsutredningen har tjänstemännen delat upp Sibbo i tre delar. Tallmo, norra och mellersta Sibbo granskas för sig, Nickby för sig och så är Majvik, södra Sibbo och Söderkulla en helhet.

Under onsdagens möte fick deltagarna bekanta sig med kartor, statistik och anmärkningar ur utredningens material. Invånarna ombads skriva ner sina tankar och åsikter på lappar och limma dem vid texterna de hänvisade till.

Deltagarna fick också ta ställning till olika åtgärdsförslag. Utbildningsdirektör Tommi Eränpalo påpekar att tanken med dem är att starta diskussion – det är inte alls sagt att det blir som i förslaget.

Kommunpolitiker Charlotta Engblom vill lyfta upp frågan om dagvårdstjänster och -platser i Söderkulla och Nickby.

– Hur bygger vi ut dem i framtiden? Var har vi våra daghem och hur vill vi utveckla den servicen? Hur stora daghem vill vi ha, för hur många grupper? funderar Engblom.

På bordet som vigts åt Majvik, södra Sibbo och Söderkulla ligger flera klisterlappar med åsikter om att byskolorna bör bevaras.

En viktig fråga för det här området, och en som tas upp i utredningsmaterialet, är att antalet elever i södra Sibbo inte räcker till för både Salpar skola, Gumbostrand skola och Boxby skola.

– Jag är egentligen mest intresserad av Salpar skola, säger Monika Zakowski som står vid bordet och tittar på materialet.

Zakowski berättar att hon bor nära Salpar skola och att hennes nu vuxna barn gått där.

– Nu funderar ett av barnen på att flytta ut och bygga i närheten av där vi bor. Hon skulle gärna ha sina barn i en byskola. Tanken på att frakta dem till Söderkulla skola, som jag upplever är väldigt orolig, är absolut utesluten, säger Zakowski.

Hon hoppas att hennes barnbarn ska få gå i Salpar skola.

– Om inte, så skulle jag hellre placera dem i Box än i Söderkulla. Det är en mindre skola som baserar sig mer på ortsbor, Box är inte en inflyttningsort så som Söderkulla, säger Zakowski.

Hon minns att Salpar skola varit stängningshotad med jämna mellanrum de senaste 30 åren. Inför det här läsåret såg skolan ut att få enbart en ny förstaklassare men så blev de till slut tio.

– Kommunen måste också bjuda till. Folk måste få bygglov så att de kan komma hit. Kommunen ska inte automatiskt placera alla i Söderkulla, Tallmo eller Nickby, säger Zakowski.

Jutta Joffell är också intresserad av att hålla landsbygden levande. Hon är ordförande i Sibbos byskoleförening som grundades för några år sedan.

Joffel skulle gärna ha sett ett större fokus på elevernas välmående. Hon tycker det är bra att kommunen inte bara låter befolkningsprognoserna leva sitt eget liv, utan att man tar ett aktivt grepp i att leda utvecklingen på bildningssidan.

– Byskolorna har sin plats i Sibbo. Vi har möjlighet att marknadsföra dem ordentligt och på det sättet locka nya invånare, säger Joffell.

Hon tycker att Sibbo borde börja fundera på hur kommunen kan utveckla byskolorna, i stället för att låta dem tyna bort.

– Kanske vi här har en möjlighet att vända kursen, säger Joffell.