Regeringsprogrammet oroar högutbildade invandrare – många redo att flytta bort och en del kommer aldrig hit

Mest motstånd väcker bestämmelserna om att uppehållstillståndet dras in när en person varit arbetslös i tre månader. Det anses vara en för kort tid för att hitta ett jobb som motsvarar kompetensen och utvecklar språkkunskaperna.

En del av de invandringsriktlinjer som ingår i regeringen Orpos regeringsprogram väcker oro bland högutbildade inflyttade, visar en färsk enkät gjord av gruppen Specialists in Finland.

En del av gruppens medlemmar har deltagit i protester mot regeringen Orpo, men gruppen uppger sig vara partipolitiskt obunden.

Enkäten via Google Form-formulär delades på sociala medier i grupper avsedda för invandrare och 651 personer svarade på den i juni–augusti. Svaren gavs anonymt och det frågades inte efter ålder, kön eller ursprungsland.

Merparten av dem som besvarade enkäten hade kommit till Finland under perioden 2018–2023. För omkring hälften av dem hade expertuppgifter utgjort grunden för det första beviljade uppehållstillståndet.

Resultaten i enkäten motsvarar inte direkt Migrationsverkets statistik för samma tidsperiod där specialisternas andel var totalt fem procent.

Nästan alla som besvarade enkäten hade minst lägre högskoleexamen. De flesta jobbar, huvudsakligen inom teknisk-vetenskaliga branscher och de tjänar över 3 500 euro i månaden.

Tre månader för kort tid för att hitta ett jobb

Åtstramningarna gällande uppehållstillstånd är det som väcker mest motstånd i regeringens invandringspolitik. Framöver utgår ett uppehållstillstånd om personen efter tre månaders arbetslöshet inte har hittat ett nytt jobb.

En tredjedel av dem som svarade på enkäten hade varit utan arbete i mer än tre månader. De ansåg att tre månader är en för kort tid för att hinna utveckla exempelvis språkkunskaperna.

Finlands svaga ekonomiska belägenhet och den ur experternas synvinkel snäva arbetsmarknaden antas ytterligare försinka sysselsättningsprocessen.

Också förlängandet av väntetiden för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap till sex, respektive åtta, år kritiseras. Antalet godkända utomlandsdagar som inverkar på bosättningstiden ska minskas för medborgarskapets del.

”Att skära ner på utomlandsdagarna vore absurt i ett sådant läge att jag blir tvungen att göra arbetsresor eller obligatoriska utbytesstudier”, skriver en person i sitt svar.

Minst motstånd i enkäten fick satsningarna på invandrarnas språkkunskaper samt medborgartestet.

Högutbildade invandrare önskar förutom mer flexibilitet gällande arbetslöshetstiden också preciseringar i detaljerna gällande inkomstgränserna.

Önskemål om sans från regeringshåll

På basis av enkäten skulle två av tre av dem som besvarade enkäten inte flytta till Finland för arbete, eller av annan orsak, om riktlinjerna gällande invandring vore i kraft.

Samma andel skulle fundera på att flytta bort från Finland om regeringsprogrammets riktlinjer träder i kraft.

I de öppna svaren steg Tyskland till första plats av möjliga värdländer. Också Kanada, Sverige och Nederländerna var populära alternativ att flytta till bland de högutbildade.

I ljuset av resultaten uppmanas regeringen gå varligt fram i sina invandringspolitiska riktlinjer för att Finland inte ska förlora internationella specialister.

Regeringsprogrammets riktlinjer anses inte locka nya arbetstagare till Finland eller få befintliga arbetstagare att stanna här.

Texten är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Maahanmuuttoon kaavaillut tiukennukset huolettavat korkeakoulutettuja, kertoo kysely: enemmistö voisi harkita muuttavansa Suomesta av Olli-Pekka Toivanen.