Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ålänningar tränade för krig i Niinisalo – men vill hellre göra det hemma på Åland

Uppdaterad 30.09.2023 12:28.
"Vi är alla finländare" – så säger ålänningar om kritiken mot att de deltar i försvarsutbildning - Spela upp på Arenan

Nu finns nio militära utbildare på Åland. Dagens tolkning av demilitariseringen gör att de måste till fastlandet varje gång de ska ge en kurs.

”Gomorron kursen, har ni sovit gott?”

”Ja, herr premiärlöjtnant!”

Så lät det i lördags när 57 deltagare stod uppställda utanför kasernen vid Niinisalo brigadområde och utfrågades av kursledaren Kari Rönnqvist.

Man står framför ett kompani.
Bildtext Kursledaren Kari Rönnqvist hälsar den svenska gruppen välkommen.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Deltagarna i ”Soldatens grundkurs II” på svenska var män och kvinnor som tidigare gått den första kursen. De flesta, omkring 50, var ålänningar. Det är ingen slump.

Intresset för militär grundutbildning sköt i höjden på öriket efter Rysslands anfallskrig i Ukraina i fjol och samtidigt tilldelades Försvarsutbildningsföreningen MPK extra medel. En svenspråkig utbildning byggdes upp, och den visade sig särskilt intressera ålänningar.

Det är superspännande. Man går igenom allt från signalutrustning till gripanden och första hjälp

Anders Wiklund

För dem är militärtjänstgöringen frivillig och därför har de flesta ålänningar inte gjort den. Bland de ålänningar som gjort militärtjänsten är de flesta inflyttade.

Deltagarna beskriver kursen som mycket lärorik:

– Det är superspännande. Man går igenom allt från signalutrustning till gripanden och första hjälp. Det är saker man har nytta av i privatlivet också, säger Anders Wiklund som i det civila är Ålandschef för vindkraftsbolaget OX2.

Två militärklädda män på garnison.
Bildtext Johan Sundblom och Anders Wiklund hinner lära sig mycket på två dygn.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Hur går det med språket då, med tanke på att kommandospråket i armén är finska?

– Instruktörerna pratar ju svenska men när det gäller vissa ord måste jag nog borsta av sina gamla språkkunskaper från skolan.

Vad blir er roll ifall det skulle bli krig?

– Om värsta scenariot skulle inträffa på Åland, vilket ingen hoppas på, så är det här ju ett sätt att vara förberedd. Jag hoppas kunna hjälpa till vid en sådan situation.

Militärt gripande.
Bildtext MPK-utbildare lär ut visitering och gripande.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Ute på öriket har MPK-kurserna debatterats. Enligt en dryg handfull politiker från Ålands framtid undergrävs den åländska demilitariseringen av de ålänningar som deltar i kursen. Kursdeltagaren Johan Sundblom håller inte med:

– Vi är finländare och det är upp till var och en att välja hur man vill göra.

militärer.
Bildtext Åländska flaggan buren av en deltagare på MPK-kursen.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Vi är finländare och det är upp till var och en att välja hur man vill göra

Johan Sundblom

Mellan övningar i minskydd, patrullering samt väpnat anfall och försvar får vi en kort pratstund med Jonas Back, ordförande för den åländska reservistförening som grundades i fjol.

– Vi börjar närma oss hundra medlemmar. De flesta är sådana som gått Soldatens grundkurs I förra hösten eller i våras.

Men enligt Back är det knöligt då Försvarsministeriet inte har tillåtit att MPK ordnar utbildningar på Åland. Det här kommer sig av demilitariseringsfördragen.

Man och kvinna i militär klädsel.
Bildtext Jonas och Daniela Back ser försvarsfrågorna som ytterst viktiga och intressanta.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Jag tror inte Försvarsministeriet sätter pengar på sånt här bara för skojs skull

Jonas Back

Back tror att tolkningen kommer att förändras då Utrikesministeriet släpper sin juridiska utredning om Åland i höst. Det sker enligt tidigare uppgifter i början av november, efter lagtingsvalet.

– Jag tror att man lite överförsiktigt gått in och förbjudit MPK att verka på Åland. Nu kanske man börjar titta på det med nya ögon, säger Back som hänvisar till Europas ändrade säkerhetsläge och Ålands utsatta läge mitt i Östersjön.

smällpatroner
Bildtext Inga skarpa patroner användes på kursen. Det här är smällpatroner, alltså lösa skott.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Demilitariseringen vill ålänningarna inte röra, det ska alltså inte få finnas fasta styrkor eller militära byggnader på ön.

– De flesta på Åland är nöjda med demilitariseringen. Men det är viktigt att inte vara naiv. Vi har krig i Europa och ett Ryssland vars president är efterlyst av internationella brottsmålsdomstolen, säger kursdeltagaren Anders Wiklund.

Det är viktigt att inte vara naiv

Anders Wiklund

Under vintern har nio ålänningar gått kurser för att bli certifierade MPK-utbildare. Nu hoppas Jonas Back att den kommande utredningen ger grönt ljus för MPK-kurser på Åland:

– Det har satsats pengar på att det ska finnas utbildare på Åland. Jag tror inte att försvarsministeriet sätter pengar på sådant här bara för skojs skull.

Plastfigurer som föreställer krigare.
Bildtext Anfall lärs ut med hjälp av plastsoldater.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

I någons skrivbordslåda finns sannolikt redan en vägkarta utritad för det åländska försvaret. Vi frågar kursledaren Kari Rönnqvist om framtiden:

– Soldatens grundkurs 3 och grundkurs 4 är under arbete och kommer att förverkligas.

Det ryktas om redan våren 2024, stämmer det?

– Vi får se.

Man i militärkläder, kanoner bakom.
Bildtext Kari Rönnqvist vill fortsätta erbjuda försvarskurser på svenska.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Diskussion om artikeln