”Föräldrarna är inte kunder i skolan, utan en del av ett system där de har ett ansvar” – beslutsfattare vill lätta på lärarnas arbetsbörda

Vi frågade lärare hur de tycker att lärarjobbet har förändrats under den tid de varit i arbete. Av dem som hörde av sig berättade många om hur undervisandet har fått en biroll och att arbetet har blivit tungt.

Vi lät undervisningsminister Anna-Maja Henriksson och generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS Christer Holmlund läsa lärarnas berättelser.

Ingendera av dem var överraskade men nog bedrövade av berättelserna och ville gärna analysera varför det gått som det gått. De ville också komma med förslag till hur lärarnas vardag kunde förbättras.

”Eleverna har blivit lustfixerade”

Enligt Christer Holmlund har utvecklingen både i samhället och skolorna skett under en längre tid. Bristen på empati har tilltagit, lärarna har fått ett större ansvar att dokumentera och rapportera, och eleverna har blivit mer jag- och lustfixerade.

– Eleverna vill göra det som de själv tycker att är bra och lustfyllt. Känns det tråkigt så låter man bli att göra, säger Holmlund.

Samtidigt vill och ska lärarna undervisa enligt läroplanen och se till att eleverna lär sig och uppnår målen som ställs i läroplanen.

– Då uppstår en konflikt som leder till att både lärare och elever mår dåligt.

Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) lyfter fram den försämrade läskunnigheten som en orsak till att många elever upplever skolan som jobbig.

Faktorerna bakom sämre läskunskaper säger Henriksson är bland annat socioekonomiska orsaker, invandrarbarn som ännu inte lärt sig finska eller svenska, och de sociala medierna som har fått ett större fotfäste både bland vuxna och barn.

Har vi – föräldrar och barn – tillräckligt med tid att vara tillsammans och hur använder vi våra timmar under dygnet?

Anna-Maja Henriksson

– Vi alla är ständigt uppkopplade. Har vi – föräldrar och barn – tillräckligt med tid att vara tillsammans och hur använder vi våra timmar under dygnet? funderar Anna-Maja Henriksson.

Också Holmlund ser kritiskt på sociala medier. Han säger att där kan skola och lärare fritt kritiseras utan att de kan försvara sig. Att inte diskutera direkt med varandra ökar också på bekymren.

Digitalisering och integrering inte genomtänkt

Christer Holmlund är också kritisk till digitaliseringen i skolorna och han anser att man inte riktigt tänkt igenom vart man vill komma med att digitalisera så mycket i undervisningen.

En annan sak som får kritik av Holmlund är inklusionen, det vill säga att man gått in för att integrera alla barn med specialbehov i vanliga klasser.

Han säger att intentionen med inkludering i teorin är bra, men att förverkligande av inkluderingen inte getts de resurser som den behövts för att få den att fungera.

Mer begåvade elever ska också ha rätt till arbetsro och att utmanas i sitt lärande.

Christer Holmlund

Enligt Holmlund borde man antingen gå in för smågruppsundervisning, där elever får det individuella stöd de behöver. Eller också borde man ha två lärare som kunde ta hand om en klass.

– Mer begåvade elever ska också ha rätt till arbetsro och att utmanas i sitt lärande, poängterar han.

”Skolan är inte dagvård”

Christer Holmlund påminner om att det i läropliktslagen står att den läropliktiges vårdnadshavare ska se till att den läropliktige fullgör läroplikten.

– Vi borde få en samhällssyn där både föräldrar, politiker och elever inser att skolan finns till för att barnen ska lära sig. Skolan är ingen dagvård utan det finns klara mål i läroplansgrunderna som vi ska eftersträva.

Han säger att Finland inte ska gå i riktningen med fristående skolor som i Sverige, där kundorienteringen har gått för långt.

Holmlund sammanfattar att vi behöver ett bättre samarbete med föräldrarna där föräldrarna inte är kunder, utan är en del av ett utbildningssystem där också föräldrarna har ett ansvar för att eleverna når upp till målen som finns i läroplanen.

Utöver det behöver vi ett system där politiker, såväl på kommunal som riksnivå, hjälper till att lärarna får det förtroende som de är värda.

200 miljoner till grundläggande utbildningen

Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson har hälsningar från budgetförhandlingarna som hölls förra veckan.

Under de kommande fyra åren har det i statsbudgeten reserverats ytterligare 200 miljoner euro för den grundläggande utbildningen (årskurs 1–9).

Pengarna är avsedda för att anställa fler vuxna i skolan – som till exempel kuratorer, skolgångshandledare, lärare.

Pengar ska gå till de skolor som har behov av att minska på klasstorlekarna för att det finns fler elever med särskilda behov, berättar hon.

Man vill också göra det såkallade trestegsstödet mindre byråkratiskt och det borde lätta på lärarnas börda.

Antalet veckotimmar ska utökas på de lägre klasserna, vilket ska ge lärarna och eleverna mer arbetsro att lära sig läsa, skriva och räkna.

Henriksson lyfter också fram arbetshälsan bland lärarna. Hon tycker att utbildningsanordnarna, det vill säga kommunerna, borde fundera om de infört tillräckligt med sådana åtgärder för att stödja lärarna i sitt arbete.

”Regeringen vill att Finland ska vara i toppen när det gäller utbildning”

Enligt Christer Holmlund är stämningen bland lärarna densamma också i de övriga nordiska länderna. Många upplever lärarjobbet som tungt av samma orsaker som lärarna i Finland. Han säger att de inom NLS jobbar för att göra läraryrket attraktivt igen.

Där ger han en känga till media, som ofta lyfter fram problemen och utmaningarna i skolvärlden.

– Det finns en glädje hos många lärare till professionen, små glädjestunder som gör att de älskar sitt yrke samtidigt som det är många som klagar på det yrket formats till, en arbetsbild som återspeglas av hög arbetsbelastning och en känsla av otillräcklighet, säger Christer Holmlund.

Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson vill uppmuntra unga att söka sig till lärarutbildningen.

För att de unga ska bli intresserade av att bli lärare poängterar också hon att vi behöver få ut positiva nyheter från utbildningen.

– Vi har en jättebra skola i Finland och den är av världsklass, men den kan bli ännu bättre. Regeringen vill att lärarna ska orka och vi vill att Finland ska var i toppen när det gäller utbildning, summerar Anna-Maja Henriksson.