Sparsamma bilister undviker att tanka på onsdagar – då stiger priserna med tiotals cent
Bränslepriserna stiger plötsligt på onsdagsmorgnar och sjunker till startnivå senast följande tisdag. Fenomenet har eskalerat sedan i somras.
Data från appen tankille.fi som Yles MOT-redaktion har fått tillgång till visar att prisstegringen från tisdag till onsdag i genomsnitt har varit upp till 25 cent per liter.
Vid enskilda bensinmackar har priset kunnat stiga med hela 30 cent. Fyller man en tank på 50 liter innebär det en prisskillnad på 15 euro.
Sedan sommaren har onsdagens prishöjning nått en ny nivå. Många vid mackarna har märkt att priserna följer ett visst mönster under veckan, men det är något som redan har förekommit i några år.
I huvudstadsregionen stiger priserna i genomsnitt med ungefär 20 cent varje onsdagsmorgon. Samma fenomen förekommer i hela landet.
Tumregeln är att priset stiger på onsdagar. Tillfälligt har priset kunnat stiga redan på en tisdag.
Så här förklarar bensinförsäljarna fenomenet
Alla konkurrenter följer varandra i onsdagens prishöjning. Allas priser stiger.
St1 har enligt egen utsago en femtedel av marknaden. Säljchef Juha Vanninen uppger att det inte handlar om någon medveten taktik, utan att priserna varierar kontinuerligt. Han säger också att det inte förekommer aktiv prissättning under veckoslutet.
– När veckan börjar och man är på jobbet igen så börjar man se vartåt världsmarknaden har rört sig.
Marknadsledaren Nestes chef för affärsverksamheten oljeprodukter Markku Korvenranta säger ändå att inget speciellt händer på världsmarknaden varje onsdag.
– Råolja och produktmarginaler samt valutakurser prissätts kontinuerligt, inte är onsdag och tisdag avvikande dagar på något som helst sätt.
Harri Tuomaala är chef för S-gruppens ABC-kedja och han förklarar onsdagsfenomenet med hård konkurrens.
– Det är en ständig rörelse. Det är konkurrens hela tiden, varje minut, varje timme, varje dag.
Men enligt data från tankille.fi är onsdagar inte som andra dagar. Bensinförsäljarnas konkurrens gagnar konsumenten från torsdag till tisdag, då priserna sjunker i jämnt takt. Men på onsdagarna vänds konkurrensen upp och ner ur konsumentperspektiv.
Inlärt beteende, inte överenskommelse?
Det finns inte någon prisledare, något bolag som alltid är först ute med att höja priserna. Till exempel St1 säger sig vara en följare på marknaden.
Data från tankille.fi visar inte heller att en kedja tydligt skulle vara billigare än de andra. Genomsnittspriset ligger på precis samma nivå hos samtliga kedjor.
Så vad är det som orsakar onsdagsfenomenet?
Direktör Valtteri Virtanen ansvarar för konkurrensärenden på Konkurrens- och konsumentverket. Han tror att bensinförsäljarna har lärt sig att vänta sig en prishöjning eftersom fenomenet har pågått en längre tid och så följer de konkurrenternas agerande.
Enligt Virtanen handlar det alltså inte om ett agerande som är förbjuden i lag.
Det finns två orsaker till det: bensinprisets veckorytm förutsätter inte en överenskommelse mellan försäljarna och är inte heller nödvändigtvis skadlig för konkurrenten. Tvärtom kan en regelbunden rytm i prisvariationen vara en fördel för konsumenten.
– Den slutsatsen kan man dra om det går att på förhand se vilka dagar bränslet är förmånligt, så lönar det sig förstås för konsumenter att sträva efter att själv tanka de dagarna, säger Virtanen.
ABC-kedjans chef Harri Tuomaala förutspår att prisvariationerna på grund av konkurrensläget kommer att trappas upp ytterligare. Bränslemarknaden krymper när andelen elbilar ökar.
Regeringens agerande har liten sammanlagt effekt
Under pandemin försvann en del oljeförädlingskapacitet från världsmarknaden. Nu har efterfrågan ökat, men kapaciteten har inte följt med. Rysslands anfallskrig mot Ukraina orsakade en global energikris.
Undantagstillståndet på världsmarknaden märks i att företagen i branschen gör strålande resultat och belönar sina ägare med vinstutdelning, men också i att det pris konsumenterna betalar för sitt bränsle har varit högt länge.
Den nuvarande regeringen har fattat två beslut som motiveras med att man vill underlätta situationen för konsumenterna.
Bränsleskatten sänktes med 168 miljoner euro. I bensinpriset innebär det en sänkning på 3,5 cent per liter och för diesel 4 cent per liter.
En annan faktor som påverkar bränslepriset är distributionsskyldigheten, alltså andelen biodrivmedel. Regeringen Orpo tog tillbaka regeringen Marins beslut att höja distributionsskyldigheten från 13,5 till 28 procent. Priset på bränsle stiger ändå, men enligt Finansministeriets uträkningar med 3 cent per liter i stället för med 13 cent.
Den sammanlagda effekten av regeringens beslut om distributionsskyldighet och skattelättnad innebär en rabatt på en cent per liter diesel och mindre än så för bensin.
Bränslepriset kan debatteras fram till klockan 22.00 den 25 september 2023.
Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Tarkka tankkaaja tietää varoa keskiviikkoja – hintahyppäys ylöspäin on nyt jopa kymmeniä senttejä av Magnus Berglund. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.