Regeringspartiernas unga står splittrade inför sparåtgärder mot studerande – kritik i vissa förbund, ta mer lån uppmanar andra

Studenterna protesterar mot regeringens planerade nedskärningar i studiestöd och bostadsbidrag. Vad säger regeringspartiernas ungdomsförbund? Svaret varierar beroende på vem man frågar.

Vi frågade Svensk Ungdom, Samlingspartiets ungdomsorganisation och Finsk Ungdom vad de tänker om demonstrationerna och protesterna.

SU:s förbundsordförande Julia Ståhle säger att SU inte tycker att det är bra att man försämrar studerandenas ekonomiska situation.

– Det är en grupp som redan måste klara sig på väldigt lite. Att man minskar den ekonomiska stabiliteten hjälper inte heller när vi tänker på den bild av mental ohälsa som nu stiger fram väldigt kraftigt.

SU kritiserar också förslaget om bostadsbidraget. Hittills har studerande kunnat tjäna 300 euro per månad utan att det har inverkat på bostadsbidragets storlek. Nästa år kommer alla inkomster att inverka på bostadsbidraget. Det betyder att studerande inte kan ta emot arbete som förr utan att bostadsbidraget minskar.

– Vi hade hoppats att den här skyddsdelen hade hållits kvar för vi vill ju att man ska ha möjlighet att kunna arbeta även under studietiden, säger Ståhle.

Det är en grupp som redan tidigare måste klara sig på väldigt lite.

Julia Ståhle, SU förbundsordförande

Stöder SU protesterna?

– Vi förstår dem som protesterar och hur det här känns. Men vi hoppas förstås att regeringen ser över och har konsekvensbedömningar av vad det betyder sen.

SU anser att studerande och unga som grupp borde ha besparats från nedskärningar i och med att många unga redan har det svårt, speciellt efter coronapandemin.

– Man sätter mycket pengar på grundläggande utbildning, men man skulle ha behövt det på högskolorna också, konstaterar Ståhle.

Mera lån ger mer i handen

Samlingspartiets Ungdomsförbund skriver i sitt ställningstagande att studenternas försörjning, trots regeringens åtgärder, förbättras när den summa studenterna kan använda ökar.

– Staten kompenserar förlusterna genom att öka den maximala mängden statsgaranterat lån. Det betyder att den summa som blir i handen ökar. Om man får allmänt bostadsbidrag och lyfter maximalt studielån blir det 1250 euro i månaden. Men i framtiden ökar det till 1400 euro, säger Ida Leino, ordförande för Samlingspartiets Ungdomsförbund.

Hon betonar att det fortfarande efter den här reformen är möjligt att studera på heltid. Även om studielånet växer.

Studerande får lyfta studielån med statsborgen. Staten betalar 40 procent av lånet om den studerande tar examen inom utsatt tid, ifall lånet överstiger 2500 euro. Lånen beviljas till marknadsränta.

Ungefär hälften av de som studerar lyfter studielån och lånet uppgår i snitt till 22 000 euro i slutet av studietiden.

”Man kan se studietiden som en investering i egen framtid”

Samlingspartiets ungdomsförbund betonar att besluten tas för att statens finanser är dåliga. Så här försöker regeringen minska statens utgifter för att vi ska ha välfärd även i framtiden. Förbundet säger sig förstå att förändringarna kan upplevas som överraskande och tråkiga. Men sett ur statsfinansernas synvinkel måste besluten tas.

– Man kan tycka olika om att ta lån, men högskoleutbildade får ofta jobb i branscher med högre lön så man kan se studietiden som en investering i egen framtid och en högre levnadsstandard, säger Leino.

”Sannfinländare som studerar godkänner besparingarna”

För Finsk Ungdom (Perussuomalaiset nuoret) är frågan inte högt på dagordningen. Ordförande Lauri Laitinen, ser det som naturligt att även studerande ska delta i besparingarna och de har inte för avsikt att ta ställning i frågan.

– När det gäller studiestödet är det bara fråga om att frysa indexjusteringarna, vilket beror på att den ekonomiska situationen är som den är. Nu har vi inte råd att automatiskt höja, utan snarare fråga vad som kan höjas och vilka saker som kan hållas på samma nivå, säger Laitinen.

Kan det här betyda att bara en del har råd att studera?

– Inte har det förr heller varit fast på studiestödets nivå. Det här kan förstås betyda att det gänget tvingas jobba vid sidan av studierna eller ta lån. Men jag tycker inte att det är en dålig sak per automatik. Tvärtom, det är ju bara att uppmuntra, att studiestödet hålls kvar på samma nivå är inte hela världen, konstaterar Laitinen.

– Studenterna har ju rätt att demonstrera, men jag tror inte att de har väckt uppmärksamhet bland oss. Min uppfattning är att de sannfinländare som studerar vid universitet godkänner åtgärderna. Vi kommer förmodligen inte ta desto mera ställning i frågan, säger Laitinen.

Demonstrationerna fortsätter

Idag ordnar Finlands studentkårers förbund SAMOK och dess medlemskårer en tyst demonstration kl 12 - 14 på yrkeshögskolornas campus runt om i Finland. Det här för att fästa uppmärksamhet vid de utmaningar som studerande möter på grund av nedskärningarna.