Oroliga Kullobor diskuterar framtiden för sina hem och stugor: ”Inte vill man ju att rälsen går över egna marker”

Sköldviks skyddszoner och rutter där tåget kan tuffa i framtiden ligger i topp bland frågor som byborna funderar på.

Den här veckan ordnar Borgå en tre dagars planeringsworkshop om delgeneralplanen för Sköldvik, Kullo och Mickelsböle. Stadens planläggare finns tillgängliga på Byagården i Kullo mellan klockan 14 och 19 från tisdag (26.9) till torsdag (28.9).

På tisdagseftermiddagen var gårdsplanen fylld av bilar och det var ett stadigt flöde av invånare som kom och gick.

– Vi förväntar oss ganska många frågor och ganska svåra frågor också, med tanke på att det är frågan om ett så stort planeringsprojekt och svåra saker, säger planerare Hilkka Jokela.

Borgå jobbar som bäst på att uppdatera delgeneralplanen för Sköldvik, Kullo och Mickelsböle. Samtidigt uppdateras detaljplanen för Sköldvik. Det är på initiativ av industriområdets största markägare Neste och Borealis polymers som siktar på att bli kolneutrala och därför vill bygga nya anläggningar, lagerbyggnader och annan byggnation.

Skyddszonerna oroar

Detaljplaneutkastet för Sköldvik (DP 557) var framlagt i juni. Det fick 38 åsikter och ett tiotal utlåtanden. Det som väckte mest oro var effekterna av skyddszonerna i Sköldvik och eventuella restriktioner i markanvändningen utanför industrikvarteren.

Det är också orsaken till att Carita Stjernberg kommit. Hon står och tittar på en karta med famnen full av planläggningspapper.

– Jag kom för att ta reda på hur planeringen framskrider. Vi är ägare till ett dödsbo inom det här området. Det är från 1733, vårt jordbruksställe, säger Stjernberg.

Hon pekar på ett ställe på kartan som ligger en liten bit från Sköldviks industriområde.

– Här är Sisbacka, så heter vårt ställe. Det hör till Kullo Nyby, säger Stjernberg.

Hennes familjehemman ligger inom zon C, den yttersta av tre skyddszoner som ritats upp kring Sköldviks industriområde. Det är områden som sannolikt skulle exponeras om det skulle hända en storolycka på industriområdet.

Hittills har man fått bo inom skyddszonerna men det kan det bli ändring på. I förslaget till planläggning ska inte någon form av boende, varken året om eller på fritiden, få finnas i A- och B-zonerna som ligger närmast industrin.

Enligt Kullo-Mickelsböle byaförening, vars ordförande tog med Yle Östnyland på en rundtur i somras, finns det drygt 30 bostäder för fast boende och nästan 40 fritidsbostäder i de här två zonerna. Planläggare Hilkka Jokela säger att Neste redan köpt upp de flesta tomterna inom zon A.

I den tredje zonen, C, förbjuds inte bosättning. Det kan däremot bli förbjudet att bygga nya hus och att omvandla sitt fritidshus till en bostad för åretruntboende. I C-zonen finns enligt byaföreningen över 70 åretruntbostäder och drygt 100 fritidsbostäder.

– Det här, ända till motorvägen, är allt planerat som småindustriområde. Här är redan sådant som de tagit och planerat av våra åkrar och skog, det här är industritomter, säger Stjernberg medan hon studerar kartan.

Det viktigaste för henne är att få behålla sitt barndomshem.

– När det har varit i samma släkts ägo så länge så skulle jag önska att vi skulle få ha kvar åtminstone bostadshuset och uthusen, säger Stjernberg.

Hon är nöjd med att staden arrangerat ett sådant här invånarmöte, särskilt eftersom det finns olika kartor och utredningar att bekanta sig med. Stjernberg har sökt upp sitt hemman bland de kulturhistoriska utredningarna över områdets gamla gårdar och sett att den märkts med ett s.

– Jag frågade vad det betydde och fick höra att det inte är tvunget att bevara gården, men att det är önskvärt, säger Stjernberg.

Hon berättar också att staden tagit kontakt. De vill diskutera hurdana planer Stjernbergs familj har för gården under de kommande tio åren.

Staden lyssnade, uppdaterar utredning

Skyddszonerna ritades upp i en utredning om storolyckor som uppdaterades senast 2018. I åsikterna och utlåtandena som kom in om detaljplaneutkastet kräver invånare, bland annat byaföreningen, att utredningen ska uppdateras så att den beaktar möjligheterna att minimera riskerna på industriområdet.

Staden lyssnar på kravet och uppdaterar utredningen i höst. Utredningen styrs av en styrgrupp som består av representanter från Säkerhets- och kemikalieverket Tukes, Räddningsverket i östra Nyland, NTM-centralen i östra Nyland och Miljöhälsovården i Borgå.

Att utredningen uppdateras betyder att det kan bli ändringar i planerna kring skyddszonerna.

– Vi får kanske utredningen färdig före julen eller i början av nästa år, säger planläggare Hilkka Jokela.

Förutom skyddszonerna så tror Jokela att Östbanans dragning kommer att väcka många frågor. På plats på byagården finns också representanter från Östbanans projektbolag.

Tåget kanske går över Mathias Backmans marker

Östbanan är den planerade järnvägsdragningen som ska gå från Helsingfors till Kouvola via Borgå.

På plats på byagården finns också representanter från Östbanans projektbolag. I sommar har projektbolaget Itärata Oy börjat utreda Östbanans huvudriktning med målet att göra upp olika preliminära alternativ för hur järnvägen kunde dras.

I det här skedet är det ännu omöjligt att säga längs vilken sträckning rälsen dras. Det man utgår ifrån tills vidare är en riktgivande sträckning som finns i landskapsplanen. Enligt den skulle tåget tuffa via Söderveckoski, Mickelsböle och Kullo mot Kungsporten.

Mathias Backman bor i Söderveckoski och har kommit för att diskutera Östbanan.

– Det är förstås frågan om grova linjedragningar, men som det nu är ritat kommer den delvis att gå över mina marker. Inte vill man ju att rälsen går över egna marker men alltid måste någon lida, säger Backman.

Backman har fått höra att markägarna ska få marknadspris för marken som löses in.

– Inte är det ju sagt att man ändå skulle vilja sälja, säger Backman.

Hur mycket en eventuell järnväg på de egna markerna stör beror förstås på var den dras. Även om tåget skulle ila förbi en bit bort så kan det ändå störa.

– Det var det vi närmast diskuterade, att den inte skulle gå via byar utan att man skulle försöka hitta en sådan linjedragning att det skulle påverka bebyggelsen så lite som möjligt, säger Backman.

Planläggare Hilkka Jokela hoppas många kommer till invånarmötena på Kullo byagård. Hon påminner också om att svara på stadens enkät om planprojektet. Där kan man ge sina synpunkter både på Östbanans dragning, skyddszonerna och på allt annat som ingår.

Enkäten finns på Borgå stads webbplats och på Kompassen. Den finns också att få på byagården under invånarmötena. Enkäten är öppen till den 20 oktober, lika länge som planprojektets program för deltagande och bedömning finns framlagt.

Gällande Östbanan så ordnas det ännu separata invånarmöten längre fram.