Höginkomsttagare får tio gånger mer i handen än de fattigaste då skatterna sänks – ekonom: ”Sällsynt dåligt spelöga”
Det är höginkomsttagarna som är vinnare när regeringen går in för skattelättnader. Tack vare den sänkta solidaritetsskatten får höginkomsttagarna tio gånger mer i handen av skattesänkningarna än de som förtjänar minst.
När den nya regeringen utlovade skattesänkningar så var budskapet att låg- och medelinkomsttagarna huvudsakligen skulle gynnas.
– I praktiken blev det i alla fall så att det är höginkomsttagare som gynnas allra mest, konstaterar nationalekonomen Christer Lindholm.
Den största orsaken till det stavas solidaritetsskatt.
– Eftersom regeringen rejält höjde inkomstgränsen för solidaritetsskatten blev det så här, förklarar Lindholm.
Med tanke på att regeringen nu med hård hand skär i de offentliga utgifterna via olika sparåtgärder som drabbar mindre bemedlade är Lindholms slutsats hård:
– Det här visar på sällsynt dåligt psykologiskt spelöga.
Solidaritetsskatten infördes av Katainens regering
Solidaritetsskatten infördes när Jyrki Katainen (Saml) var statsminister för tio år sedan. Tanken var – och är – att de välbärgade drar ett extra strå till stacken när ekonomin kärvar till sig.
Nu blir den bördan litet lättare för höginkomsttagarna tack vare regeringens linjedragningar.
Chefsekonom Mikael Kirkko-Jaakkola på Skattebetalarnas centralförbund har räknat ut hur solidaritetsskattens sänkning märks i de olika inkomstgrupperna:
Till saken hör att också låg- och medelinkomsttagarna kommer undan med en något lägre skatt på löneinkomsterna. Men både procentuellt och särskilt om man räknar i euron och cent är det höginkomsttagarna som får mest pengar över i plånboken.
– Det är ju det som i sista hand räknas, säger Christer Lindholm. Du kan inte betala i matbutiken med procenter utan det som gäller är hur mycket fler euron du får i handen varje månad.
Långt tack vare den reducerade solidaritetsskatten kan en höginkomsttagare med en månadsinkomst på 14 000 euro få nästan 200 euro mera i handen per månad. En person som förtjänar under 3000 euro får nöja sig med ungefär en tiondel, alltså knappt 20 euro i månaden tack vare skattelättnaderna på löneinkomsterna.
”Regeringen har valt fel väg om den vill förbättra sysselsättningen”
Ur ett nationalekonomiskt – men också moraliskt – perspektiv anser Lindholm att den här typen av skattelättnader inte håller:
– Jag tycker regeringen har valt fel tyngdpunkt, särskilt om man via de här skattesänkningarna vill förbättra sysselsättningen.
De höginkomsttagare som berörs har redan ett jobb, resonerar Lindholm.
– Det är nog en befängd idé att de skulle börja arbeta mera tack vare detta.
Om man vill få ut maximal sysselsättningseffekt borde inte den viktigaste prioriteringen vara på dem som förtjänar mest.
– Det är sant att beskattningen av låginkomsttagarna i vårt land är ganska låg, medger Lindholm. Däremot biter progressiviteten ganska hårt redan på medelinkomsttagare, så det är där stöten ska sättas in om man vill sänka skatterna i detta läge, föreslår Lindholm.
”Regeringen nästan fördubblade inkomstgränsen för solidaritetsskatten”
Finansrådet Filip Kjellberg på Finansministeriet understryker att den föregående regeringen hade beslutat att uppbära solidaritetsskatten som ursprungligen var tänkt som en tillfällig skatt fram till och med utgången av 2023. Detta har också beaktats i tidigare rambudgetar. Den nuvarande regeringen kunde givetvis ha valt att inte återinföra den här formen av beskattning.
Men den fortsätter nästa år. Skillnaden är alltså att intäkterna från solidaritetsskatten minskar. Det beror på att de höginkomsttagare som tvingas betala den här extra pålagan blir färre.
Nu gäller att alla som förtjänar mer än 85 800 euro per år betalar 2 procentenheter i ”tilläggsskatt” för den del av inkomsten som överstiger gränsen. Den här extra skattehöjningen på ett par procent - solidaritetsskatten - gäller från och med nästa år enbart för dem som förtjänar mer än 150.000 euro. Progressiviteten minskar alltså.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) har uppskattat att skattelindringarna i de högre inkomstklasserna kommer att kosta staten ca 60 miljoner euro.
Statsministern: ”Nya inkomstgränsen är mera rimlig för höginkomsttagarna”
Statsminister Petteri Orpo (Saml) säger i sin tur att systemet ses över för att det ska löna sig att jobba. Han menar att den nya gränsen för solidaritetsskatten är mera rimlig för höginkomsttagarna och att en mer rimlig beskattning gör att de som bidrar till lönsamheten hålls kvar i Finland.
– Det här är nog en skatt som man kunde frångå på längre sikt, kommenterar Christer Lindholm.
Men han tillägger:
– Statsfinanserna fortsätter att uppvisa ett underskott år efter år och den nuvarande regeringen kommer trots vallöftena att låna ännu mera än Marins regering. Därför har jag svårt att hitta argument att helt och hållet avskaffa solidaritetsskatten.