Bönder testar odla växter som blir smink och kosttillskott – efterfrågan i Europa är enorm

Målet är att skapa jobb och nya företag. Yrkeshögskolan Centria har haft en rad projekt som handlar om att odla, förädla och exportera produkter från växter som trivs i Finland.

Det senaste projektet handlar mycket om maralrot, kvanne och rosenrot. Det är växter som kan användas inom både kosmetika, kosttillskott, livsmedel och läkemedel, berättar Leena Favén som är forsknings- och utvecklingskoordinator vid yrkeshögskolan Centria.

– Det är affärsverksamhet som är stor ute i Europa och världen. Hos oss syns det genom att stora tillverkare är intresserade av kanske mest rosenrot, säger Favén.

Hon säger att hon är förbluffad över vilken stor efterfrågan det finns och vilka stora pengar det handlar om.

– Det kan handla om (en omsättning på) kanske 400 miljoner euro i en fabrik. Visst finns det också mindre, men om det går att få lönsamhet i det här ute i världen så varför inte i Finland.

Små odlingar hittills

Just nu är ändå både odling och förädling i sin vagga i Finland.

– Vi håller på att vakna för att man kan odla och också förädla de här produkterna.

Odlare har vaknat i takt med att traditionella lantgårdar behöver söka nya alternativ för att få inkomst.

– Jag kan inte säga de är många ännu, men det finns ett andelslag här i Mellersta Österbotten, N63 Herbs, som verkligen är ett lokomotiv, säger Favén.

På odlingarna i dag handlar det om några hundra kilogram råvara, men det är en liten mängd i förhållande till efterfrågan, påpekar Favén.

– I N63 Herbs är det 9-10 odlare och små arealer. Så småningom kunde man satsa mer på förädling också. Men det kräver kunnande och investeringar i apparatur.

Kan ge jobb på landet

De aktuella växterna är sådana som trivs i finländska förhållanden.

– Det kan skapa nya företag och arbetsplatser, i stället för att vi importerar färdiga produkter till Finland eller exporterar enbart råvaror. Det kan ge jobbmöjligheter på den finländska landsbygden.

Centria har alltså haft en rad projekt inom naturprodukter. Det började från bär och hur man kan dra nytta av dem i hälsokost, nu har forskningen också handlat om sidoströmmar från skogsindustrin och hur man kan främja cirkulär ekonomi.

– Vi har undersökt många spår. Drivet är att efterfrågan är så stor ute i världen och det finns exportmöjligheter.

Men jobbet är långsiktigt, påpekar Favén, och det behövs ännu flera projekt innan vi är framme vid större investeringar.

– Före det behövs mycket information. Men vi kan producera rena råvaror här. Hög kvalitet är otroligt viktigt för att vara konkurrenskraftiga.

Sprängtickan låter vänta på sig

Det finns också andra växter som österbottniska odlare har testat på för export.

För cirka fem år sedan fanns det flera projekt för sprängticka.

Ungefär 50 skogsägare i Österbotten ympade in sprängtickor i sina björkskogar.

Målet var att få en första skörd inom 5-8 år. Men det tar längre än tänkt. Henrik Östman i Korsholm var en av de skogsägare som testade att ympa in både sprängticka och lappticka.

- Man ser att sprängtickorna kommer, men i vilken utsträckning vet vi inte. Lapptickorna syns inte alls.

I stället för 5-8 år kommer det snarast att ta 8-10 år innan sprängtickorna kan skördas, tror Östman. Han skulle gärna se mer oberoende forskning och uppföljning kring hur projekten har gått på olika håll i landet.

Överlag tycker han ändå det är bra att testa olika växter.

- Innan man har testat är det svårt att veta om det funkar. Men det tar betydligt längre tid än vad både forskning och marknadsföring sa då.

Göran Ådjers är numera pensionär men ledde 2018 ett projekt på skogscentralen där målet var att hitta alternativa inkomstkällor från skogar.

Han tror överlag det kunde löna sig för odlare att gå samman för att få mer muskler i konkurrensen med större företag.

- Som så ofta var det svåra marknadsföringen, det finns aldrig pengar till det.