Ljudbokstjänsterna håvar in pengarna medan författarnas löner rasar: ”De håller hela industrin som gisslan”

Författarnas löner sjunker drastiskt, visar en ny undersökning. Det finns väldigt många människor som får en heltidsutkomst från litteraturen, medan författarna av litteraturen inte hör till dem, säger författaren Maria Turtschaninoff.

På fem år har ljud- och e-bokmarknadens värde mer än fördubblats, enligt Finlands förlagsförening. Det totala försäljningsvärdet på litteratur har ökat med åtta procent.

Samtidigt sjunker författarnas inkomster drastiskt. Det visar en undersökning av Finlands författarförbund och Finlands facklitterära författare.

Det här hänger ihop med sättet vi konsumerar böcker, i allt högre grad via strömningstjänster.

– Ljudbokstjänsterna håller hela industrin som gisslan. Det finns väldigt många människor som får en heltidsutkomst från litteraturen, medan författarna av litteraturen inte hör till dem, säger författaren Maria Turtschaninoff.

För en ljudbok får vi författare bara en femtedel i ersättning jämfört med vad vi får för en tryckt bok

Maria Turtschaninoff, författare

”Jättesvårt att jämföra inkomsterna från år till år”

För fem år sedan var medianinkomsten för skönlitterära författare 2 294 euro i året, nu är den 1 713 euro, alltså 25 procent lägre.

Bland fackboksförfattare har medianinkomsterna sjunkit från 1 111 euro till 606 euro, alltså en minskning på 45 procent på fem år.

Det handlar alltså om ersättningar från sålda böcker och upphovsrättsersättningar.

– Jag vill understryka att det handlar om medianinkomsten i året, inte i månaden, säger Turtschaninoff och fortsätter:

– För oss författare är det jättesvårt att jämföra inkomsterna från år till år. Inkomsterna beror på så väldigt många faktorer. Har man gett ut en bok eller inte? Har man royalties från förra årets bok, eller är det flera år sedan man senast gav ut en bok? Vilken är genren och formatet, spelar också roll. Därför är det bra att det nu finns statistik över det.

”Förlagen tar in mindre upplagor”

Ljudboksmarknaden har slukat en stor del av bokmarknaden. Författarförbunden är oroade över ljudbokstjänsternas inverkan på författarnas inkomster.

– Andelen böcker som säljs i ljudboksformat har vuxit kraftigt, det gäller framförallt mina finska utgåvor. För en ljudbok får vi författare bara en femtedel i ersättning jämfört med vad vi får för en tryckt bok. Det här gör naturligtvis en stor skillnad i inkomsten.

Medianersättningen per lyssning på en strömningstjänst är 0,53 euro för skönlitterära författare och 0,43 euro för facklitterära författare.

En annan faktor som påverkar inkomsterna är att förlagen tar in mindre upplagor än tidigare, säger Turtschaninoff. Det tror hon beror på att förlagen vill spara på lagerkostnader.

– Första upplagan har minskat i stort för mig, men också för kollegor som jag pratat med. Det betyder att författarnas förskott har minskat, eftersom förskottet baserar sig på upplagans storlek. När boken kommer ut får man ofta mindre pengar i handen än tidigare. Även om boken skulle sälja bra får man royaltyer först ett år senare.

Nästan hälften jobbar med annat vid sidan om

Enligt undersökningen av författarförbunden jobbar nästan hälften av författarna med något annat vid sidan om sitt författarjobb.

Nästan 70 procent skulle ändå vilja jobba som författare på heltid.

Turtschaninoff är flerfaldigt prisbelönt, bland annat med Finlandia-junior, och har blivit översatt till över 30 språk.

Synlighet och pris garanterar ändå inga höga inkomster. Också hon får lappa på med annat.

– Jag är författare på heltid, men det är dels tack vare vårt stipendiesystem som jag hankar mig fram. Jag åtar mig också andra uppdrag som är relaterade till författaryrket: uppträdanden, workshopar, skrivarkurser och att skriva beställningsjobb. Ingen klarar sig på en medianinkomst på under 2 000 euro om året.

Svårt att förhandla om slutpris

En faktor som gör det svårt för författarna att förhandla om ett bättre slutpris handlar om att de sällan vet till vilket pris förläggaren säljer verket till e-boks- och ljudbokstjänsterna.

Av författarna som skriver skönlitteratur vet bara fyra procent och nio procent av facklitterära vad inkomsten består av.

– Avtalen är ofta ganska svåra att förstå. Jag förlitar mig väldigt mycket på min branschorganisation, det vill säga Finlands svenska författareförening, att de sköter förhandlingsarbetet för min del.

Staten får mer än författaren

Regeringen planerar höja momsen på böcker från 10 till 14 procent, vilket skulle göra Finland till en hård beskattare av böcker också i europeiska mått, där medeltalet är sex procent.

Enligt författarförbunden blir skattemyndighetens andel av böckernas försäljningsresultat då högre än författarnas andel.

För en fysisk bok som kostar 30 euro fick författaren för 5 år sedan 3,10 euro, medan hen nu får 2,70 euro (medianvärde). Staten skulle då få 4,20 euro jämfört med 3 euro, om momshöjningen förverkligas.

– Där slår man nog helt mot fel område. Det finns mycket nu som jag tycker att underminerar läskunnigheten och vår kultur överlag. Man talar hela tiden om hur viktigt det är att få barnen att läsa mera. Att samtidigt nedvärdera litteraturen, höja momsen, och en massa andra saker som slår mot just det litterära fältet är verkligen inte rätt sätt att göra det på.

”Litteratur ses som lyxprodukt”

Undervisnings- och kulturministeriets färska bildningsöversikt från i våras pekar på ett bildningsras i Finland. Den allmänna attityden mot läsning och litteratur påverkar också författare, säger Turtschaninoff.

– Det är konstigt att författarnas arbete känns så avskuret från resten av samhället. Man ser inte kopplingen mellan det arbete vi gör och bildningsraset och ett fall i läskunnigheten. De här sakerna hänger ihop.

– Litteraturen är kopplad till Finlands ekonomi och export. I stället ser man den som en lyxprodukt som ska beskattas som en lyxprodukt.

Debatt i Sverige

Också i Sverige efterlyser Författarförbundets ordförande Grethe Rottböll och förste vice ordförande Per Wirtén seriösa ersättningsmodeller för ljudböcker och vill att lönedumpningen får ett slut.

De frågar sig i en debattartikel i Expressen vad författarna kan göra. De ser manusförfattarnas strejk i Hollywood som ett inspirerande exempel.

”Utan deras texter blir det inga teveserier. Författarna kan i samma anda vägra skriva kontrakt med förlagen som innebär att deras inlästa bok kan strömmas under rådande villkor. Författarförbundet kan också domstolsvägen hävda att de stora förlagen och strömningstjänsterna bryter mot den nya upphovsrättslagen som initierats av EU. Men det borde gå att lösa konflikten på bättre sätt. Men då behöver förläggarna möta våra krav, strömningstjänsterna ändra inställning och kulturdepartementet börja intressera sig för den svenska litteraturens framtid.”, skriver de.

Sammanlagt 772 författare deltog i undersökningen som Finlands författareförbund och Finlands facklitterära författare låtit göra.