Iryna Haidar orkade inte vänta på tid till finsk läkarundersökning för sonen – sedan upptäcktes en hjärntumör i Ukraina

Irynas son Tymur började må dåligt i vintras, men han fick sin första tid till en läkarmottagning först i maj. Budskapet till ukrainska flyktingar är att det är så här den finska hälsovården fungerar.

När Yle ringer upp Iryna Haidar svarar hon i en hyreslägenhet i Kiev, dit hon kom från Finland för en dryg månad sedan.

– Det genomförs luftangrepp igen, men vi kan inte gå ner till källaren för Tymur är fortfarande väldigt svag.

Familjen har förflyttat sig till tamburen utom räckhåll för angreppen.

Irynas åttaårige son Tymur Haidars hjärntumör opererades vid ett nationellt barnsjukhus i Kiev den 15 augusti. Sonen får nu strålbehandling.

Vägen till Finland

När Ryssland anföll Ukraina bodde Haidar med sina söner Tymur och fyraårige Danylo i Charkiv. Då studerade hon psykologi. Familjen flydde först till Bulgarien, men i oktober 2022 flyttade de till Finland.

– Vi trivdes bra i Finland med sin fina natur. Vi fick en liten, men synnerligen trevlig, bostad i Strömfors nära Lovisa via flyktingförläggningen. Många för oss okända finländare hjälpte med möbler och annat, säger Haidar.

Under vintern började Tymur må dåligt. Han kunde utan förvarning spy eller få diarré. Vid flyktingförläggningen hade sjukskötaren mottagning bara två gånger i veckan.

– Vår sjukskötare pratade ryska. Jag förklarade för henne att barnen mår dåligt, vi fick svaret att det nog går över av sig själv och att jag oroar mig i onödan.

En dag när sonen spydde hela dagen ringde Haidar efter ambulans. Akutvårdarna misstänkte rotavirus och föreslog att mamman för sonen till jouren på egen hand, men Haidar saknade pengar till taxi.

– Till slut fick vi tid till en läkare i maj. Mottagningen var i en privat hälsostation i Borgå som flyktingförläggningen köper tjänster av. Tymur hade då börjat gå ner i vikt, säger Haidar.

Bollades mellan olika läkare

Enligt mamman vägde Tymur då bara 29 kilogram, tidigare vägde han 34 kilogram. Pojken är 134 centimeter lång.

– Tymur testades för helicobacter och parasiter. Testerna kom tillbaka negativa. Diagnosen var en störning i magsäcken.

Enligt Yles ukrainska redaktion Yle Novyny som sett vårddokumenten har pojken vid sitt andra läkarbesök i juni ordinerats medicin mot dyspepsi som reglerar magsyran.

Tillståndet förbättrades inte, utan i juli började pojken skela med ena ögat. Vid sitt tredje läkarbesök den 27 juli misstänktes aneurysm eller pulsåderbråck i hjärnans blodkärl och Tymur fick en remiss till en neurolog.

Följande dag lät Haidar föra sonen till jouren vid Kymmenedalens centralsjukhus med ambulans. Där tog man ett blodprov och skrev ut en remiss med tid till en ögonläkare efter en vecka.

Pojken genomgick varken en ultraljudsundersökning eller datortomografi.

– Den 3 augusti skickade ögonläkaren honom till magnetresonanstomografi inom en vecka. Läkaren förvarnade oss att undersökningen kanske inte skulle ses som brådskande och att vi skulle vara beredda på att kanske få vänta en längre tid.

Iryna Haidar ville inte vänta eftersom hon oroade sig för sonens liv. Efter tre dagar reste familjen tillbaka till Charkiv, där den första datortomografin avslöjade en tumör i Tymurs hjärna.

Barnet sändes till Kiev för operation, där en elakartad hjärntumör som spridit sig kunde avlägsnas.

Haidar är inte den enda kunden på Lovisa flyktingförläggning som ser kritiskt på läkartjänsternas bristande kvalitet och likgiltighet bland förläggningens personal.

Natalia Mazurenko anlände från Vinnytsia med sin sexårige son Oleh som hade genomgått en hjärtoperation i Ukraina. Läkarna rekommenderade en flytt utomlands för att fukten i skyddsrummen inte var bra för hälsan.

Pojken led av feber i tre månader, men det var svårt att få tid till flyktingförläggningens sjukskötare och ännu svårare att få en remiss till fortsatta undersökningar.

– De förklarade för oss att det är så här den finska hälsovården ut, säger Mazurenko.

Enligt Mazurenko var också en av förläggningens klienter höggravid, men fördes till sjukhuset i sista stund och födde till sist barnet i ambulansen.

Förläggningen följer direktiven

Vid vårdföretaget Hemcare som upprätthåller flyktingförläggningen i Lovisa, uppger enhetschefen Antti Lilja per e-post till Yle Novyny att man diskuterat de uppgifter som nått medierna.

”På ett generellt plan kan man konstatera, att vår sjukskötare styr klienterna till de läkare som fattar beslut om kundernas vård och fortsatta undersökningar. Våra sjukskötare har varken orsak eller rätt att ifrågasätta de vårdprocesser som läkarna ordinerar klienterna”, skriver Lilja.

Lilja påminner också om att det generellt är brist på läkare i Finland.

”Vi erbjöd våra läkartjänster frivilligt och gratis”

Läkaren Evgeniia Uglova delar inte helt och hållet flyktingförläggningens syn på läget.

– Ukrainska flyktingar har inte samma utgångsläge när det gäller hjälpande insatser som finländarna. Tröskeln att få hjälp är betydligt högre eftersom möjligheterna att få vård är helt och hållet beroende av förläggningarnas sjukvårdare. Hen tar sällan emot, en eller två gånger i veckan, och kan vara frånvarande på grund av sjukdom eller semester. Då besöker finländaren bara en annan hälsostation, säger Uglova.

Uglova är legitimerad läkare i Finland. I den här artikeln kommenterar hon däremot som frivillig, eftersom hon systematiskt har hjälpt ukrainska flyktingar sedan anfallet mot Ukraina inleddes. Hjälpen omfattar särskilt testresultat och att översätta läkarutlåtanden och motsvarande dokument.

Uglova påpekar att flyktingar ofta saknar språkliga kunskaper och att de inte känner till sina rättigheter. En del tror till exempel att de inte har rätt att ringa efter en ambulans ens vid en nödsituation. De kan därför vänta på tid till sjukvårdare i flera dagar med till exempel svåra buksmärtor.

– Jag och mina kollegor, många frivilliga, har erbjudit gratis föreläsningar om det finländska sjukvårdssystemet och hur läkarmottagningar fungerar till förläggningarna, men har fått kalla handen, säger Uglova.

Orsaken var att man redan slutit kontrakt mellan kommuner eller privata läkarstationer om läkartjänsterna.

”Vi bjuds tillbaka till Finland”

Operationen vid barnsjukhuset i Kiev lyckades och strax efter den ordinerades Tymur strålbehandling.

En lokal välgörenhetsorganisation har stått för alla vårdutgifter.

Tymur får nu strålbehandling regelbundet, varefter familjen kan återvända till hyreslägenheten i Kiev. Haidars tidigare make, Tymurs pappa, betalar hyran. Han hjälper också till att vårda sonen.

Iryna Haidar tog också kontakt med flyktingförläggningen i Lovisa där en annan sjukskötare bad om att få alla vårddokument om sjukdomen så att förläggningen skulle kunna hjälpa med rehabiliteringen.

– De bjuder oss tillbaka till Finland. De säger att det skulle vara bättre för Tymur.

Haidar vet inte om det beror på att hon varit så aktiv i sin kontakt med journalister, men har samtidigt inga avsikter att klaga över bristerna i vården i Finland.

– Jag är rädd för att det kan skada oss på något sätt om vi återvänder till Finland. Jag varken vill eller kan fatta några beslut just nu, utan vill bara att Tymur får sin strålbehandling och blir frisk.

Baserad på Yle Uutisets artikel Iryna Haidar lähti lastensa kanssa Suomesta, koska ei enää jaksanut odottaa poikansa pääsyä tutkimuksiin – Ukrainassa löytyi aivokasvain av Galyna Sergeyeva från den 27.9.2023. Översättning av Leo Gammals.

Helsingin Sanomat var först ute med nyheten om Iryna Haidar och sonen Tymur den 23.9.2023