Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Tonåringarnas konsumtion har blivit mer impulsiv – och allt fler har allt mer pengar att röra sig med

Uppdaterad 16.10.2023 10:39.
Nike SB X Air Jordan 4
Bildtext Många ungdomar är redo att betala hundratals euro för ett par sneakers.
Bild: Simo Pitkänen / Yle

Influerare och reklam på sociala medier får unga att konsumera på ett annat sätt än förut. Samtidigt har de sämre kontroll på sina pengar, enligt professor.

En födelsedagsfest där tiotals kompisar blir bjudna på en trerätters middag, föräldrar betalar en megafest med hundratals inbjudna gäster och unga iklädda kläder värda en hel månadslön. Låter det här bekant?

Hur mycket konsumerar unga egentligen?

Terhi-Anna Wilska är professor i sociologi vid Jyväskylä universitet. Hon har länge forskat i inställningen till konsumtion i olika åldersgrupper. Hon säger att variationen är stor i de ungas konsumtionsvanor och att unga i olika åldrar konsumerar på olika sätt.

Sociala medier som Tiktok och Instagram är kraftiga trendskapare. Unga tar intryck av influerare och av reklam.

– Digitaliseringen är en stark trend på alla sätt, säger Wilska.

Unga har en mycket varierande mängd pengar till sitt förfogande. Det finns många unga som har generöst med pengar och så finns det unga som egentligen inte har pengar.

Wilska säger att det som är typiskt för unga är att jaga märkeskläder för en billig slant på olika loppmarknader. De försöker få sina pengar att räcka till så mycket som möjligt.

– Unga har nog mera pengar än tidigare, antingen tjänar de egna pengar eller så får pengar från sina föräldrar. Många betalar sin konsumtion av märkesvaror genom att jobba.

En allt större polarisering

Det finns en klar polarisering bland unga. Vissa har allt mera pengar att röra sig med, medan andra har klart mindre. Delvis jämnas skillnaden mellan unga från fattigare och rikare förhållanden ut av att fattigare unga ofta börjar jobba i en yngre ålder.

Unga har också mera pengar till sitt förfogande på grund av förändrade attityder i samhället. Familjerna är mer villiga att satsa pengar på sina barn och unga. Föräldrarna vill komma ungdomarnas behov till mötes.

Det är oroande att flera unga inte kan kontrollera sin egen konsumtion

Terhi-Anna Wilska, professor i sociologi

Unga som lever i en familj där det alltid har funnits mycket pengar kan leva i en drömvärld, säger Wilska. De har inte en realistisk bild av vad saker och ting kostar. Det lätt att skapa ett drömliv, speciellt då det hela tiden kommer den här typens signaler via sociala medier.

– Unga kan också spara alldeles fruktansvärt för att kunna köpa en vara de drömmer om och så finns det inte pengar till annat.

Unga människor betalar oftast med kort eller appar i telefonen. Det här gör att de inte samma kontroll över hur mycket pengar de använder som tidigare generationer, som betalade med kontanter.

– De ungas konsumtion är mera impulsiv än tidigare. Det finns ett samband mellan att använda sociala medier och impulsiv konsumtion, till och med köpberoende.

Många unga är också överskuldsatta. De tar snabblån för att kunna köpa märkeskläder eller resa.

– Det är oroande att flera unga inte kan kontrollera sin egen konsumtion och lägga upp mera realistiska drömmar.

Skolorna och hemmen borde prata mera om konsumtion

Professor Terhi-Anna Wilska säger att de unga borde få bättre grundkunskaper om sin vardagsekonomi, kunskaper som behövs speciellt i den digitala världen. Det blir allt viktigare att kunna avgöra värdet av immateriella pengar.

Wilska anser att skolorna borde undervisa mera systematiskt i vardagsekonomi och konsumtion, inte bara i makroekonomi. Hon säger att det också skulle vara viktigt att diskutera konsumtion hemma i lugn och ro, utan upprörda känslor.

– Det räcker inte med abstrakta uttryck såsom att pengar inte växer på träd och att man ska inte köpa för mycket. Föräldrarna borde inse att konsumtion är ett viktigt sätt för tonåringar att visa sin identitet.

Att överkonsumera märkesprodukter kan vara ett sätt att skapa den egna identiteten, säger Wilska. Tonåringen rör sig kanske i sådana kretsar där märkeskläder uppskattas.

Märkeskläder är ett förbigående skede i livet, säger Wilska. 15-åringar är fortfarande storkonsumenter av märken, medan 18-åringar spontant kan säga att de inte längre konsumerar på samma sätt.

Unga samlas ofta i grupper på gatorna eller i parkerna för att visa upp sina kläder eller skor. Det kan enligt Wilska handla om att lyfta självförtroendet. Det kan också handla om unga från lägre samhällsklasser, ungdomar som vill komma uppåt och bli accepterade genom att använda märkeskläder.

– I värsta fall kan det gå så långt att unga stjäl märkeskläder från andra.

Dyra kläder är ett sätt att intala sig själv att man är i en högre ställning i samhället och att man har pengar, säger Wilska. Det är en lite felaktig inställning unga har att livet blir bättre om man är rikare och kan köpa det man vill.

Wilska understryker att största delen av tonåringarna är helt vanliga konsumenter, men att det är storkonsumenterna vi lägger märke till.

Professor Terhi-Anna Wilska i en second hand-affär
Bildtext Professor Terhi-Anna Wilska i en second hand-affär där också ungdomar gärna köper märkeskläder för en billigare slant.
Bild: Mikko Koski / Yle

Diskussion om artikeln