Stort intresse för sol- och vindkraft i Lovisa – planeringen av Tetom vindkraftspark går framåt men kan bli utdragen

Intresset för att bygga vindkrafts- och solcellsparker i Lovisa är stort, men få projekt blir av. Just nu planeras tre separata parker för förnybar energi i staden.

Pernå och Forsby verkar för tillfället vara energibolagens favoritområde i Östnyland. Företaget Forus vill bygga solkraftverk i Röjsjö och Brännankärret, medan Ilmatars planer på en vindkraftspark i Tetom har fått nytt liv.

Näringslivs- och infrastrukturnämnden i Lovisa beslöt i går torsdag att gå vidare med planförslaget för vindkraftsparken i Tetom. Nämndens ordförande Mikael Karlsson (SFP) beskriver diskussionen som hätsk och omröstningen som jämn, 5–4. Karlsson skulle själv ha önskat att saken hade remitterats.

– Vi skulle ha velat ha noggrannare bullermätningar av en neutral aktör och velat att man skulle kolla upp hur fastigheternas värde påverkas nära parken. Lovisa bostäder Ab äger jättemånga bostäder i Forsby, säger Karlsson.

Hyreshusbolaget Lovisa bostäder ägs av staden. En titt på företagets webbplats visar att det har sammanlagt 91 lägenheter på fem adresser i Forsby.

Beslutet blev att planförslaget för delgeneralplanen som gör vindkraftsparken möjlig ska läggas fram till offentligt påseende. Då kan invånare och myndigheter ge sina åsikter och utlåtanden, och så behandlas planförslaget i nämnden igen.

Karlsson tror staden kommer att ordna ett info i Forsby när invånarna kan bekanta sig med planförslaget.

Färre men större möllor

I de ursprungliga planerna från 2014–2015 var vindkraftverkens maximistorlek 220 meter över markytan och de var åtta till antalet. 2019–2020 hade maximistorleken ökats till 340 meter över havet, vilket motsvarar 280 meter över markytan.

Senast Tetom-planerna diskuterades 2020 blev resultatet en namninsamling emot och en remittering för vidare beredning. Nu har planerna kompletterats med olika utredningar, bland annat genom att se över dimensioneringen.

– Möllornas storlek har vuxit otroligt mycket från tidigare men antalet har minskat från åtta till fem, säger Karlsson.

I stället för åtta mindre vindkraftverk planerar man nu fem stora. Tanken är att färre möllor minskar bullret och miljöpåverkan utan att vindkraftsparken blir för liten och ekonomiskt olönsam.

Karlsson har talat med markägare på orten som inte gillar tanken på vindmöllorna, och han oroar sig för att vindkraftsparken kan visa sig besvärlig för Forsbys utveckling framöver.

– Det nya skolcentret är på tre kilometers avstånd. Man behöver inte vara alltför fiffig för att förstå att det inte är något dragplåster för att få unga barnfamiljer att flytta till Forsby om det kommer en sådan här bredvid, säger Karlsson.

De flesta vindkraftverken i Finland finns längre västerut i landet och det beror inte enbart på att det blåser bra vid västkusten. Försvarsmakten säger ofta nej till möllor i öst både på land och till havs med motiveringen att de kan störa deras radarsystem.

– Försvarsmakten har uttalat sig om planerna senast 2019, alltså innan Ukrainakriget. Det var också en av punkterna vi nu hade i vårt motförslag som vi vill utreda före planförslaget läggs fram. Så att det inte görs jättemycket onödigt jobb ifall Försvarsmakten sätter tummen ner, för då faller alltihop så som det gick i Lappträsk, säger Karlsson.

Staden kommer att be Försvarsmakten och andra berörda myndigheter att ge sina utlåtanden om det ändrade planförslaget i samband med att det läggs fram offentligt i höst.

Stort intresse men svårt att genomföra

Marko Luukkonen som är chef för stadsplaneringsavdelningen i Lovisa berättar att man för tillfället har tre sol- och vindkraftverk på planeringsnivå.

Det är vindkraftverksparken i Tetom och solkraftverket i grannskapet, i Röjsjö och Brännankärret. Dessutom planeras ett litet solkraftverk på Bryggeribackens område nära stadens västra infart från motorvägen.

– Ett företag som var intresserat av att bygga en småskalig solkraftspark tog kontakt med staden, säger Luukkonen.

Det är frågan om ett ungefär fem hektars triangelformat område på stadens mark som detaljplaneras för ändamålet. Från början funderade man på ett större område men skyddszonerna för motorvägen och högspänningsledningar kom emot. Luukkonen berättar att det gjorts olika utredningar och att ett första detaljplaneutkast snart ska bli till.

Dessutom har flera projektbolag närmat sig staden eller markägare för att reda ut om det kan löna sig att börja något projekt i Lovisa.

– Det har kommit många förfrågningar men inget har gått vidare till planläggning, säger Luukkonen.

Försvarsmakten anser att vindkraft i de östra delarna av kommunen är besvärliga och går man för långt västerut så kommer flygtrafiken emot.

– Ett projektbolag har gjort utredningar om ett område väster om Tetom och enligt det senaste jag hört om det så föll det på bestämmelserna om flyghöjd vid Helsingfors-Vanda flygplats, säger Luukkonen.

Solenergi på frammarsch

På många områden i östra och sydöstra Finland är vindkraft som sagt inte möjligt. Då kan solkraft vara ett mer lockande alternativ.

– Solkraften har varit mer framme den senaste tiden för stamnätet har ännu kapacitet att ta emot energi. I delar av landet börjar linjerna redan vara fulla, säger Luukkonen.

Eftersom aktörerna verkar vilja bygga allt högre och högre vindmöllor så tror Luukkonen det kan skuffa undan vindkraften till orter med mindre bebyggelse.

Solkraftverk kräver också plats och förändrar omgivningen. Loviisan Sanomat talade till exempel med en Pernåbo som var ledsen över att gå miste om goda jaktmarker om solkraftverket i Röjsjö och Brännankärret blir av.

Placeringen är förstås A och O, men fördelen med solpaneler är att de för mindre ljud och inte syns över trädtopparna på långt håll så som vindmöllor gör.

Mikael Karlsson skulle vara glad om möllorna i Tetom skulle bytas ut mot solpaneler. Han tror det kommer att bli en lång och besvärlig väg för projektet, oberoende vad nämnden beslutar.

– Det kommer att bli besvär på besvär och folk blir ledsna. Jag tycker att man inte ska hålla på med sådant som man vet att det blir bekymmer av. Man ska jobba med sådana energiformer som alla kan leva med. Det är min åsikt, åtminstone i områden med tät bosättning som de här, säger Karlsson.