Arbetsminister Satonen: Nytt riktat stöd kan ersätta vuxenstudiestödet
En närvårdare som vill vidareutbilda sig till sjukvårdare ska kunna få stöd för det också i framtiden. Det säger arbetsminister Arto Satonen från Samlingspartiet, efter kritiken mot att vuxenstudiestödet skrotas.
Inom exempelvis vård och skola ska man i framtiden kunna uppgradera sin kompetens med hjälp av ett nytt skräddarsytt stöd. Hur det ska utformas i praktiken blir en fråga för en arbetsgrupp att grunna på, sa arbetsminister Arto Satonen (Saml.) i Yles Morgonettan på lördagsförmiddagen.
Regeringen ämnar skrota det nuvarande vuxenstudiestödet, vilket har väckt oro speciellt inom en del branscher i den offentliga sektorn, som utbildning och vård.
Regeringen backar inte från planerna, men öppnar alltså upp för att införa ett kompenserande, riktat stöd i stället.
– Vi förväntar oss resultat från arbetsgruppen senast till förhandlingarna om budgetramen i vår, sa Satonen.
Strukturella reformer ett måste
Regeringen Orpo har mött starkt motstånd när det gäller både planerna på att skära i socialstöden och på att omforma arbetslivet.
Satonen försvarar nedskärningarna och förnyelserna även om konjunkturläget nu ser sämre ut än när regeringen tillträdde.
– Det handlar om strukturella reformer. Jag har suttit i riksdagen i tjugo år och det har alltid sagts att det inte är läge för strukturella reformer ”just nu”. Nu måste vi göra det här, menade Satonen.
Enligt honom är Finland tvunget att åtgärda de grundläggande problem som enligt honom har lett landet in i en negativ trend.
– Vår ekonomi klarar helt enkelt inte det här i längden. I dag är var åttonde euro som staten använder lånad.
Dessutom menar Satonen att konjunkturläget kan se bättre ut redan hösten 2024, när en del av arbetsmarknadsreformerna ska träda i kraft.
”Vill inte skrota den allmänt bindande verkan”
Satonen försvarade också arbetsmarknadsreformerna, som nedskärningarna i det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet och en begränsning av politiska - och sympatistrejker.
– Strejker av det här slaget är begränsade, eller till och med förbjudna i så gott som alla andra länder, sa Satonen.
Enligt honom är det bara rimligt att förbjuda sympatistrejker som saknar koppling till den arbetstvist som har lett till den aktuella strejken.
Arbetsministern tillbakavisar ändå misstankarna om att regeringen skulle vara ute efter att på ett bredare plan motarbeta facket och kollektivavtalens allmänt bindande verkan.
– Den är en del av vårt system, en stabiliserande faktor som vi inte vill rucka på, menade arbetsministern.
Har väljarnas mandat
Fackförbunden har kritiserat regeringen för bristande vilja till genuina förhandlingar om alternativ till de åtgärder som skrivits in i regeringsprogrammet.
Satonen sa i Morgonettan att det faktiskt inte handlar om regelrätta förhandlingar, utan om att regeringen är fast besluten att genomföra de planerade reformerna, trots protester.
– Vi har fått väljarnas mandat till detta och då kan man inte svara med att bara upprepa att olika åtgärder inte går för sig, även om regeringens planer onekligen har fler likheter med näringslivets önskelista, sa arbetsministern.
– Men vi är naturligtvis öppna för alternativa metoder att nå samma mål som vi ställt upp, alltså 100 000 sysselsatta.
Arbetsministern ser det ändå inte som realistiskt att man i samtal med arbetsmarknadsparterna lyckas komma på helt nya sätt att nå detta.
– På detaljnivå kan det säkert ändå dyka upp nya förslag, sa Satonen.
