Genombrott bakom coronavaccin vinner Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Nobelpriset delas lika mellan den ungerska biokemisten Katalin Karikó och den amerikanska mikrobiologen Drew Weissman för upptäckter som ledde till effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.

Det traditionella telefonsamtalet från Stockholm till de nybakta nobelisterna hörde till dagordningen även i år.

– De var väldigt glada, sa sekreteraren för Nobelförsamlingen Thomas Perlmann.

Perlmann frågade duon om de var överraskade, eftersom han misstänkte att de inte skulle vara det, i och med att de har legat så högt i pristippningarna. Men de blev trots allt tagna på sängen, så att säga.

Katalin Karikó säger till Sveriges Radio att hennes mamma alltid brukade lyssna på tillkännagivandet av årets pristagare.

– Hon trodde att mitt namn skulle läsas upp innan jag ens var professor. Jag brukade bara skratta. Tyvärr gick hon bort för fem år sedan, men hon kanske lyssnar från ovan.

De två forskarna, Karikó och Weissmann, har länge arbetat med att utveckla vaccinteknologin, ända sedan 1990-talet, och deras resultat var till stor hjälp för att få ett slut på den mest akuta delen av coronapandemin (pandemin som helhet har ju de facto inte ännu officiellt förklarats som avslutad).

mRNA-vaccinet har som sagt legat högt i vinsttippningen när det gäller Nobelpriset i fysiologi eller medicin de senaste åren. Men Nobelkommittén tenderar att skynda långsamt i de här frågorna för att kunna vara säkra på att rätt person(er) verkligen får priset och att alla de patent- och upphovsrättsmässiga frågorna är grundligt utredda innan namnen kungörs.

Efter att pristagarna avslöjats tog en presskonferens vid med en del frågor om skepticism gällande vaccin, något som tydligt visar på hur inflammerat och polariserat diskussionsklimatet kring vaccinerna har blivit, och fortfarande är, trots tretton miljarder utdelade doser av mRNA-vaccin sedan december 2020.

Och de doserna har ju inte varit förgäves, och en pandemi som rätt långt lugnade ned sig tack vare det.

– Det är första gången mänskligheten har kunnat bekämpa en pandemi med ett vaccin, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik, i en intervju för Sveriges Television.

Men också experterna är medvetna om att kampen för att övertyga en stor och högljudd minoritet av nejsägare, kommer att pågå länge än.

– Vaccinmotståndare övertygas antagligen inte av det här, men att vaccinteknologin får Nobelpriset kanske leder till att folk som tvekar väljer att ta vaccinet, sa professor Olle Kämpe vid Karolinska institutet.

Varför är det här viktigt?

mRNA-vaccinerna har ofta av kritikerna beskrivits som en ”i all hast framtagen, obeprövad teknik”. Men det här är inget nytt direkt, forskningen och arbetet med mRNA har de facto pågått ända sedan 1990-talet. När coronapandemin bröt ut insåg man helt enkelt att mRNA-tekniken är som klippt och skuren för det här, så man försåg omgående forskningen på området med mängder med pengar och resurser.

Att det handlar om en helt ny sorts teknologi jämfört med tidigare generationers vacciner råder det ändå inget tvivel om. Tidigare vaccin har byggt på att de innehåller den aktiva (och farliga) substansen, det vill säga antigenet, i praktiken hela virus eller delar av dem, i en neutraliserad eller försvagad form.

Det här då för att ge en vink åt kroppens immunförsvar, att ”lystring, följande fientliga virus är i farten, lägg dem på minnet och mobilisera en motattack.” För att tala i militära termer.

mRNA-vaccinerna fungerar enligt en helt annan, mycket enklare princip. De eliminerar behovet av neutraliserade eller försvagade virus. I stället kör de med en sorts ritning av det fientliga virusets strategiska kännetecken. I praktiken handlar det om några rader av coronavirusets genetiska kod, i form av budbärar-RNA (mRNA)som smugglas in i cellerna. och ”programmerar” om cellens maskineri till att tillverka och distribuera antikroppar mot sjukdomen.

I praktiken talar vi då om muskelcellerna vid vaccinets injektionsställe som förvandlas till fabriker som börjar producera det strategiska materialet, i praktiken coronavirusets ytprotein eller det så kallade spikproteinet.

Kroppens försvarssystem identifierar sedan det här spikproteinet som främmande och ”alarmerande”, och börjar producera antikroppar mot det. På så sätt är vaccinet som en sorts ”underrättelsetjänst” som ger kroppen strategisk kunskap för att kunna bekämpa virus i stil med Sars-CoV-2, som orsakar sjukdomen Covid-19.

De mRNA-vaccin som används i Finland är Biontech-Pfizers vaccin Comirnaty och Modernas vaccin Spikevax.

Forskarna jobbade i motvind i början

Både Katalin Karikó och Drew Weissman har som sagt forskat i mRNA ända sedan 1990-talet. Då var det inte många forskare som jobbade med just de här frågorna, så Karikó och Weissman hade svårt att fixa med finansiering till sin forskning, som upplevdes som marginell.

Karikó berättade till ständige sekreteraren Perlmann att dagens läge är en stor förändring, jämfört med hur hon för tio år sen förlorade sitt dåvarande jobb och tvingades flytta. Weissman var också glad, jag fick kontakt med honom ett par minuter innan jag kom hit

Men sedan förändrades det här över en natt. När covid-19 pandemin slog till i början av 2020 fann de två forskarna sig med ens i händelsernas absoluta mitt. Två vaccin utvecklades nu i rekordfart – att ta fram ett nytt vaccin med den gamla tekniken kunde tidigare ta mellan tio och femton år.

Men nu gick det alltså undan, tack vare den nya tekniken utvecklad av årets pristagare. Två nya vacciner mot Covid-19 godkändes redan i december 2020 och hade en skyddseffekt på 95 procent.

– Katalin har varit otroligt målmedveten och passionerat intresserad av just RNA som molekyl för att kunna använda den i någon form av behandling, säger Anna Wedell till SVT.

Årets mottagare av medicinpriset i ett nötskal

Katalin Karikó är från Ungern, hon föddes 1955 i Szolnok och doktorerade vid Szegeds universitet 1982. Hon har bland annat fungerat som vice president och senior vice president vid Biontech rna pharmaceuticals. Sedan 2021 är hon professor vid Szegeds universitet och adjungerad professor vid Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania.

Amerikanen Drew Weissman är född 1959 i Lexington, Massachusetts, USA. Han tog examen vid Boston University 1987 och 1997 inledde han sin forskarbana vid Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania. Där är han i dag Roberts Family Professor i vaccinforskning och föreståndare för the Penn Institute for RNA Innovations.

Nobelveckan inleds

Det är en lång rad Nobelpriser som tillkännages den här veckan. På tisdag tillkännages fysikpriset och på onsdag följer kemipriset.

På torsdag får vi veta vem som får årets Nobelpris i litteratur och på fredag tillkännages fredspriset.

Källor: Nobelstiftelsen, Yle, Sveriges Television