Modellen med nio vårdcentraler i Västnyland ströks men det mesta är fortfarande öppet – förhandlingarna om vårdservicenätet ger inga klara besked
Det är fortfarande oklart hur det ska gå med vårdcentralerna i till exempel Hangö och Ingå. Men det var heller aldrig meningen att fatta beslut om vårdcentralerna i samband med servicestrategin, uppger politiker nu.
Politikerna i Västra Nylands välfärdsområde är nu överens om den så kallade servicestrategin. Det uppges i ett färskt pressmeddelande.
– Det centrala i servicestrategin är att fatta beslut om hur man vill förnya servicen inom välfärdsområdet. Vi vill till exempel nå en punkt där den förbyggande vården står i centrum och att patienter klarar sig med primärvård i de flesta fallen istället för att ofta behöva anlita specialister, säger Mervi Katainen (Saml) som har lett förhandlingarna om servicestrategin.
Men vad den godkända strategin konkret innehåller förklaras inte i pressmeddelandet utan det heter att man fortsätter jobba med frågorna. Däremot har den parlamentariska gruppen som förhandlat fram servicestrategin valt att tona ner hotet mot enskilda vårdcentraler, men Mervi Katainen poängterar samtidigt att tanken heller aldrig var att servicestrategin skulle fatta beslut om vårdcentralernas öde.
– De tre scenarierna (där det mest radikala förslaget innebär att Västnyland i framtiden bara har två vårdcentraler red. anm.) kommer att finnas kvar som bakgrundsmaterial, men tanken var aldrig att förverkliga de som sådana, säger Mervi Katainen.
Hon förstår också att frågor kring serviceställen väcker många reaktioner, men Mervi Katainen skulle hellre fokusera på vilka vårdtjänster som erbjuds på de olika vårdcentralerna än var vårdcentralerna ligger.
SDP: De största besluten tas efter välfärdsvalet 2025
Socialdemokraterna är den näst största gruppen i välfärdsområdets fullmäktige. Sossarnas gruppordförande, Lojobon Joona Räsänen, är nöjd över att bilagan med de olika scenarierna togs bort från strategin. Han kan delvis hålla med om att innehållet i strategin inte blev alltför konkret.
– Förhandlingarna fördes i god anda. Det kan bli knepigare när budgetarbetet kommer igång, säger Räsänen.
Han efterträder nu samlingspartisten Mervi Katainen som ordförande för förhandlingskommittén. Det blir därmed Joona Räsänen som håller i partiernas budgetförhandlingar inför 2024.
Ingen kommun ska bli helt utan service men det är klart att allt inte kan fortsätta som nu då det inte finns obegränsat med pengar, menar Räsänen. Han tror ändå att de största besluten tas först efter valet 2025.
– Det skulle också vara rättvist ur ett demokratiperspektiv. Då kan partierna och kandidaterna före valet avisera sin linje så att väljarna vet vad de röstar på.
Wickström: Modellen med nio vårdcentraler ströks
SFP:s Henrik Wickström, som sitter med i välfärdsområdets styrelse, poängterar också i sitt pressmeddelande att de mest radikala scenarierna har strukits ur strategin.
”De framtidsvisioner som fanns med i tjänsteinnehavarnas förslag har strukits bort. I den mest radikala versionen var planen att ha enbart vårdcentraler i de största städerna och inte till exempel i Hangö, Sjundeå och Ingå”, skriver Wickström.
Henrik Wickström lyfter aktivt fram vårdfrågor i sina ställningstaganden, men han inte med i den grupp som förhandlat fram servicestrategin. Den rollen fick Nina af Hällström axla.
– SFP är överens om att närservicen måste bevaras, men däremot måste vi definiera vad ett serviceställe eller hälsocentral betyder, säger hon.
Välfärdsområdet måste också hitta sätt att balansera ekonomin vilket i praktiken innebär att spara pengar, säger Nina af Hällström.
– Underskottet i budgeten är stort och det kommer att bli svåra förhandlingar och obekväma beslut, misstänker hon.
Wickström är också nöjd med resultatet.
”Dessa visioner har skapat onödig oro bland invånarna. Servicenätverket som helhet ska nu diskuteras noggrannare nästa år. För mig är det viktigt att vi kan bevara en bra nivå av närservice. Att koncentrera all service till några ställen är inte lösningen”, säger Wickström.
De gröna: Vi är nöjda med preciseringarna
Henna Partanen deltog i förhandlingarna i egenskap av gruppordförande för De gröna.
Hon är också nöjd med att kartscenarierna med områdescentraler plockades bort eftersom det inte var helt tydligt vad de egentligen byggde på.
Var ni missnöjda med tjänstemännens arbete?
– Jag skulle inte säga att någon var missnöjd. Men det var oklart, konstaterar Partanen kort.
Hon förklarar att arbetet nu kan fortsätta.
– Vi behöver trots allt förnya servicenätet. Men servicestrategin var och är fortfarande ett strategiskt dokument, påminner Partanen.
Med det menar hon att det från första början inte var meningen att fatta beslut om olika serviceställen i servicestrategin, till exempel vårdcentraler.
Som exempel på förändringar i strategin som förhandlingsgruppen åstadkom nämner Partanen att tjänster som används ofta, till exempel barnrådgivning, också i framtiden ska vara närtjänster. Det ska också göras konsekvensbedömningar och invånare och personal ska höras, säger Partanen.
Arbetet fortsätter och nu börjar tjänstemännen förbereda konkreta förslag som styrelsen sedan fattar beslut om, säger Henna Partanen.
Mycket avgörs i budgeten
I praktiken innebär förhandlingsresultatet att servicestrategin kommer fungera som grund för kommande budgetförhandlingar.
Strategin har ansetts viktig eftersom strategin är det program som borde stå som grund för vilken service invånarna ska få på olika orter och vilka tjänster som kan skötas mobilt och digitalt i områdets tio kommuner från Esbo i öst till Hangö i väst.
Beslut om olika investeringar, till exempel den stora vårdcentralen i Sjundeå, ombyggandet av vårdcentralen i Ingå samt äldreboendet i Ekenäs centrum har också legat på is i väntan på välfärdsområdets servicestrategi. Men nu ser tyngdpunkten alltså ut att flyttas till budgetarbetet.
Västra Nylands välfärdsområde – några fakta
De tre tidigare scenarierna väckte debatt
Det var politikerna i den så kallade förhandlingskommittén som förhandlade utgående från ett strategiutkast som presenterades för några veckor sedan.
Utkastet till strategi innehöll till exempel tre olika scenarier för hur det framtida servicenätet kunde se ut: nuvarande modell, en modell med nio större vårdcentraler i de största centrumområdena samt en mellanmodell med nio stora vårdcentraler kompletterat med vårdstationer med lättare serviceutbud. Ingen av de här modellerna gick som sådan vidare.
Framför allt presenterade utkastet nuläget, olika sifferuppgifter om området och invånarnas vårdbehov, ekonomiska fakta och tankar om vartåt området borde vara på väg.
Strategiutkastet innehöll ändå inga tydliga förslag vad gäller antalet vårdcentraler eller olika investeringar utan det rörde sig på en mer principiell nivå: alla har rätt till vård på samma villkor men pengarna räcker inte till allt utan det krävs förändringar.
Vad är förhandlingskommittén?
Utkastet debatterades livligt och kommunerna i området gav utlåtanden om det.
När det gäller det fysiska servicenätet, fördömde de västligaste kommunerna i området den mest radikala modellen och har krävt att stora delar av servicen fortsätter som i dag.
Det här trots att strategiutkastet med all önskad tydlighet visar att Esbo och områdena närmast huvudstadsregionen har mest invånare, också mest äldre och dessutom en kraftigt ökande andel barnfamiljer med annat modersmål än finska och svenska – en del av den här heterogena gruppen kan i framtiden behöva mycket social- och hälsovårdstjänster.
Det som inte debatterats lika livligt som till exempel vårdcentralsorterna är områdets planer att i allt högre utsträckning ty sig till köptjänster och servicesedlar för att råda bot på personalbristen och i tro att privata tjänster sänker kostnaderna.
Artikeln har uppdaterats under dagen med kommentarer av politiker.
Artikeln stängdes för kommentarer 3.10 klockan 8.45.
' /%3E%3C/svg%3E)
