Svenska gäng infiltrerar hälsovården och företag – liknas vid italienska maffian

I Sverige rasar debatten om ”partyknarkare” som är med och betalar för gängens kulor. Samtidigt tjänar kriminella enorma summor på ekonomisk brottslighet genom bland annat företag inom vård och omsorg.

Hotet från de kriminella gängen i Sverige handlar inte endast om skjutningar och sprängningar på öppen gata. Den organiserade kriminaliteten tränger sig allt längre in i samhället och infiltrerar och korrumperar banker, företag och staten.

Med hjälp av pengarna de kriminella får från den ekonomiska brottsligheten lyckas de sedan bland annat köpa upp narkotika för den svenska marknaden.

– Det syns inte när man begår ekonomisk brottslighet på samma sätt som det gör när man är ute och skjuter och spränger, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och fortsätter:

– Men vi kommer inte komma åt den brottsligheten om vi inte också går på den ekonomiska brottsligheten.

Regeringen vill komma åt gängen

För en dryg vecka sedan kallade regeringen till sig 15 myndigheter för att få bukt med den ekonomiska brottsligheten. Man vill riva upp sekretesshinder mellan myndigheter och göra det lättare att ta kriminella personers brottsvinster.

I en rapport som flera svenska myndigheter publicerade tidigare i år målas en mörk bild upp av en organiserad kriminalitet som förändrats.

Förut fokuserade gängen i Sverige främst på narkotikahandel, rån och stölder. Och det är fortfarande narkotikahandeln som skapar störst rubriker.

Svenska politiker pratar ofta om att så kallade ”partyknarkare” göder gängen, men den största inkomsten tros komma från olika typer av ekonomisk brottslighet – inte från narkotikahandeln.

Det kan handla om olika slags bedrägerier inom välfärdssystemet, där vissa läkare kan skriva ut falska intyg om sjukdom och funktionsnedsättningar. Det kan leda till bidragsfusk eller lättare tillgång till olika läkemedel.

Kriminella driver undermålig vård

Något som blir vanligare är brottslighet i bolagsform, där kriminella startar bolag och sätter in andra personer i styrelsen. På så vis ser det ut som att andra personer driver företaget.

– Man startar vårdcentraler, vaccinationsmottagningar, familjehemsföretag och bedriver dem med undermålig kvalitet. Man tar betalt för saker man inte gjort. I slutet av kedjan brukar man försätta bolaget i konkurs genom att sluta betala skatter, skulder och avgifter, säger Sara Persson.

Det nya här är att de kriminella tar sig in i bolagsstrukturer inom vård och omsorg.

– Det är demokratihotande, det är ett jättestort problem. Att vi ser en viss infiltration av organiserad brottslighet in i hälso- och sjukvården är väldigt allvarligt då det är en del av vår krisberedskap, säger Persson.

Dessutom finns det hälsorisker med att vårdbolag som inte bedrivs ordentligt kommer in på marknaden.

– Det kan handla om att man utfärdar falska covidbevis, att man inte utför hälsoundersökningar av asylsökande och att man bedriver undermålig tandvård, säger Persson.

Foxtrotnätverket inblandat

Sara Persson uttrycker också oro över att kriminella kan infiltrera bolag som har att göra med minderåriga barn.

I Södertälje åtalas nu gängkriminella med koppling till det uppmärksammade nätverket Foxtrot för grovt skattebrott sedan de startat ett bolag som förmedlade familjehemsplatser åt kommuner.

De misstänks ha undanhållit över 20 miljoner kronor från att redovisas i inkomstdeklarationer.

– Vi ser att personer med kopplingar till organiserad brottslighet bedriver exempelvis avhopparverksamhet eller familjehem där man placerar barn som eventuellt ska tas bort från en begynnande kriminell bana och sedan placeras hos kriminella, säger Persson.

Fallet i Södertälje är ett av flera exempel på hur gängen använder sig av välfärdsbrott för att finansiera sin kriminella verksamhet. Men enligt Sara Persson är det få som åker fast.

– Det är väldigt svårt att säga något om omfattningen av den ekonomiska brottsligheten eftersom för att upptäcka den så krävs det att man granskar ett företags bokföring, och det sker inte särskilt ofta i dag.

Är Sverige ett lätt mål för organiserad brottslighet?

– Ja, det skulle jag säga. Vi ser ju att det är låg upptäcktsrisk, låga straffsatser och mycket pengar. Därför gör man det här, det är lägre risker än att göra väpnade rån.

Liknas vid italienska maffian

Det är svårt att spåra de ekonomiska brottslingarna. Genom att använda sig av krypterade verktyg och kryptovalutor kan den brottsliga verksamheten döljas lättare än tidigare. Eftersom kriminaliteten dessutom är internationell krävs det mer samarbete.

– Det krävs ett samarbete mellan andra länders banksystem och Sveriges. Det är ett problem, säger Sara Persson.

I dag blir det vanligare att de kriminella gängen använder sig av olika slags möjliggörare för att utföra sina brott. Det är personer som med kriminell eller legitim avsikt möjliggör kritiska moment i ett brottsupplägg.

Enligt myndighetsrapporten kan det här vara skatterådgivare, växlare, beslutsfattare i offentlig verksamhet eller administratörer för marknadsplatser.

– Man ser att brottslingarna blir allt mer avancerade, mer kompetenta, säger Sara Persson.

För några år sedan efterlyste statsvetare att man skulle forska i om korruptionen i Sverige gått så långt att den går att jämföra med den italienska maffian. Sara Persson tycker inte att det är långsökt att jämföra de två länderna.

– Det finns absolut likheter. Vi har personer som infiltrerar systemet, vi har personer på banker, på myndigheter som faktiskt hjälper de här människorna, säger hon.