Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Professor: Politiskt självmord att skära i barnbidraget

Ett barn med granna blåa stövlar och randiga strumpbyxor på en gräsmatta med gula löv.
Bildtext Ska höginkomsttagare få barnbidrag?

Debatten om huruvida höginkomsttagare ska få barnbidrag har blossat upp igen. En expert vid Åbo Akademi tror inte att systemet förändras.

– Därför att barn kostar pengar.

Det svarar professorn i socialpolitik vid Åbo Akademi, Mikael Nygård, på frågan om varför vi i Finland har barnbidrag.

– Barnbidraget är en historisk förmån som haft för avsikt att kompensera familjer för de kostnader barn medför.

Enligt Nygård finns det också andra grunder för barnbidraget, till exempel att höja nativiteten.

Finlands universella barnbidrag inrättades 1948. Då var det ett viktigt sätt att minska på barnfamiljsfattigdomen. Före det har det också funnits metoder att hjälpa barnfamiljer, men ett enhetligt stöd för alla med barn kom efter kriget.

– En föregångare var ett bidrag till storfamiljer som kom mitt under brinnande krig år 1943.

Förmåner granskas kritiskt

Med jämna mellanrum blossar det upp en debatt i Finland om huruvida höginkomsttagare ska få barnbidrag. Professor Mikael Nygård anser att en debatt är bra.

– I dag granskar man sociala förmåner ganska hårt i sömmarna. Det ska sparas, så givetvis är det en saklig diskussion.

Mikael Nygård står framför sin bokhylla med många pärmar. Han har rutig skjorta och en kavaj och svarta glasögon.
Bildtext Professor Mikael Nygård vid Åbo Akademi säger att debatten om barnbidraget behövs.
Bild: Jasmine Urwäder / Yle

Nygård säger att barnbidraget har ett väldigt starkt symbolvärde i samhället. Tidigare har man ogärna velat skära i bidraget eftersom det varit så populärt.

– Det kan vara förenat med politiskt självmord att gå in och karva i någonting som folk älskar.

Det har också förts en diskussion om att beskatta barnbidraget. För tillfället är det ett universellt, skattefritt bidrag som alla familjer med barn under 17 år får.

– Det är egentligen en av de få universella förmånerna vi har kvar och visst kan man tänka sig att det inte ska gå till dem som redan har mycket pengar. Därför tycker jag det är en helt rimlig och ändamålsenlig debatt att föra i sådana tider som vi lever i nu.

Ingen stor roll i att höja nativiteten

Storbritannien ändrade sitt barnbidragssystem efter den senaste finanskrisen. Där har höginkomsttagare nu förlorat förmånen.

– Vi är ju ett land som lätt tar efter andra länder så det är inte omöjligt att Finland också ändrar systemet.

Barnbidraget i Finland

För första barnet: 94,88 euro

För andra barnet: 104,84 euro

För tredje barnet: 133,79 euro

För fjärde barnet: 163,24 euro

För femte barnet och varje barn efter det: 182,69 euro

Ensamståendetillägg: 68,30 euro

Barnbidraget betalas ut varje månad den 26:e.

Barnbidraget betalas ut tills barnet är 17 år.

Även om Storbritannien är ett föregångsland när det gäller socialpolitik i Europa tror Mikael Nygård ändå inte att systemet hos oss kommer att ändras i första taget.

– Men å andra sidan kan man också ha fel som professor. Det är inte första gången jag tippar fel.

Hur stor roll spelar då barnbidraget för att höja nativiteten?

– Det är en bra fråga som man har studerat mycket. Hur stor roll spelar de ekonomiska incentiven för att skaffa barn? Givetvis spelar de en roll men vad barnbidraget har för enskild roll i ekvationen är svår att säga. Jag själv tror inte det har så mycket med saken att göra.