Rysslandsexpert: Putin stänger dörren till Europa – men det finns en liberal motståndsrörelse som ser ett annat alternativ för Ryssland

En av Sveriges ledande Rysslandsforskare varnar för att syssla med önsketänkande då det gäller Rysslands framtida utveckling.

– Jag kan inte förstå hur det ska kunna bli några vettiga relationer med Ryssland efter det här invasionskriget, säger forskningsledaren Gudrun Persson vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm.

Hon varnade redan innan Ryssland gick till anfall för att Ryssland inte kommer att retirera från sina för väst orimliga säkerhetskrav eftersom landet uppfattar konflikten med väst som existentiell.

– Nu heter det ofta att vi var väldigt naiva på 90-talet och vi trodde att om man bara handlade med Ryssland så skulle allt bli bra. Men det blev det inte. Så nu måste vi leva med konsekvenserna av det, säger hon i en intervju med Svenska Yle.

Om Ukraina slutar slåss, då finns inte Ukraina längre

Hon framhåller vikten av att väst nu håller ihop och fortsätter stödja Ukraina som hittills.

– För om Ukraina slutar slåss, då finns inte Ukraina längre.

Ryssland vägrar medge motgångar i Ukraina – åtminstone utåt – och propagandan i de ryska medierna blir allt mer hatisk mot västländerna. Kriget i Ukraina har i det ryska berättandet blivit ett krig mot hela det kollektiva väst.

Persson påpekar att man också infört obligatorisk militärträning i skolorna igen, liksom det var på sovjettiden. Och både skolelever och universitetsstuderande tvingas ta kurser i patriotism.

Hur farlig är den här militariseringen, tycker du?

– Vi är i ett ganska farligt läge i Europa nu med det här kriget, som ingen riktigt vet hur det kommer att gå med. Det är farligt för Rysslands del också.

– Det är ledsamt att man för en politik som är så antivästlig och stänger dörren till Europa. Om man nu säger att Peter den store öppnade ett fönster mot Europa så är det Vladimir Putin som stänger det igen.

Det tänkesätt som dominerar i Ryssland just nu betonar det imperiala arvet, säger Persson. Enligt de tankarna är det viktigt med buffertstater så att man kan föra krig borta från själva kärnlandet.

– Det är därför man nu säger att det är frågan om ett försvarskrig. Man försvarar kärnlandet. Man säger också att Ryssland aldrig anfallit någon. Vi har bara försvarat oss.

Gudrun Persson suckar uppgivet.

– Det finns ju mängder av tillfällen när Ryssland fört anfallskrig – det vet ni ju i Finland inte minst. Men det vill man inte erkänna.

De senaste åren har det varit president Putins auktoritära strävanden och militariseringen av samhället som fått mest uppmärksamhet i väst.

Men Gudrun Persson påminner om att det också finns ett alternativ, även om det just nu ser mörkt ut för det.

– Det har alltid funnits en mer demokratisk, mer liberal motståndsrörelse i Ryssland som ser ett annat Ryssland framför sig.

Den här skolan anser att strategin med buffertstater är dyr och bara ger Ryssland fiender. Ryssland bör i stället satsa på det egna landet och dess skola, vård och omsorg.

Man anser att Ryssland är en europeisk stat som ska sköta sina relationer vid förhandlingsbordet och leva i fred med sina grannar, säger Persson.

Men det här tänkesättet är helt tillbakatryckt just nu.

Kommer Ryssland någonsin att kunna göra upp med sitt aggressiva och imperialistiska förflutna?

– Jag hoppas det. Men det kräver – och det det har flera av mina ryska kollegor har sagt i många år: Vi kommer inte att komma någon vart i det här landet om vi inte på allvar gör upp med vår historia.

Vill du blicka in i framtiden?

– Nej, jag brukar säga att jag är forskare och inte spåmadam.

– Men jag tror det viktiga just nu är att hålla ögonen på kriget som pågår och inte ägna sig åt önsketänkande eller vildvuxna scenarier.

Väst bör nu fokusera på att stödja Ukraina men samtidigt också fundera på vilka relationer man vill ha till Ryssland i framtiden, avslutar Gudrun Persson.