Hur är livet som ligaspelare i Gibraltar? Johannes Ström berättar om krångliga regler, sena träningar och svajig nivå: ”De sämre håller finsk division 3-klass”
Precis innan transferfönstret stängde fick Johannes Ström ett samtal som gav hans fotbollsvinter en helt ny riktning. Nu kan han ge en inblick i hur det är att vara spelare i den okända ligan i Gibraltar.
På det europeiska fotbollsförbundet Uefas ligarankning är Finland på en 37:e plats just nu. Finland ligger långt efter grannländerna Danmark (14:e), Norge (15:e) och Sverige (22:a) på rankningen som styr hur många Europaplatser som länderna får och i vilken kvalomgång som lagen startar.
Bakom Finland parkerar en rad mindre namnkunniga nationer. Bland dem, på 54:e och näst sista plats: Gibraltar, den lilla spetsen i södra Spanien.
Här avgörs en av Fotbollseuropas minst bekanta herrligor – och hit har Johannes Ström, fotbollsmålvakt med rötterna i Korsholm och tidigare i finländska klubbar som Vasa IFK, Grankulla IFK och Jaro, flyttat för några veckor sedan.
Ström har representerat klubbar på den tredje högsta nivån i Sverige under de senaste åren, men nu tillhör han Europa Point FC. Laget har startat säsongen med två förluster.
– Om jag ska jämföra med finsk fotboll så är vissa av spelarna i mitt lag på liganivå och de sämre håller division 3-klass. Det är väldigt spridda skurar.
Han konstaterar med ett skratt att det är rätt svårt att bedöma den faktiska nivån.
– I ett lag som Jaro är alla spelare jämnbra, du vet var du har allihop. Då blir det mer struktur i spelet. Men om du har flera spelare som håller division 3-nivå på planen så blir det inget vettigt taktiskt spel.
Reglerna ger utmaningar
Orsaken till den svajiga nivån går att hitta i regelboken. I en ligamatch i Gibraltar måste alltid fyra spelare med gibraltiskt pass finnas på planen.
Ligan innehåller elva lag, Gibraltar har drygt 30 000 invånare och då sinar det snabbt i utbudet.
– Alla lag slåss om de bästa gibraltiska spelarna för att få flyt i spelet. Det finns inte tillräckligt många duktiga, och de allra bästa har flyttat utomlands. Så det är de mer mediokra som är kvar. Det ställer höga krav på tränarna att hitta ett spelsystem som fungerar och ha balans på planen. Jag ser det som vår största utmaning, säger Ström.
Hur påverkar det här dina chanser till speltid?
– Frågan blir alltid var tränaren placerar de gibraltiska spelarna för att få ut mest av spelet. Det är lite speciellt, och den bättre får inte spela hela tiden. Vi har en målvakt från Gibraltar och han är rätt duktig, men jag tycker att jag är vassare. Men jag tränar som vanligt och njuter av att vara här.
Gibraltar är ett blåbär i fotbollssammanhang. Landslaget spelade sin första tävlingslandskamp då man förlorade med 0–7 mot Polen i starten av EM-kvalet för nio år sedan och i det pågående EM-kvalet har Gibraltar förlorat fem raka matcher.
Den senaste landslagstruppen innehöll sju spelare som spelar utanför Gibraltar.
Den gibraltiska ligan rör sig någonstans mellan semiproffs- och proffsserie. Förutsättningarna är annorlunda.
– Vi tränar väldigt sent, ofta runt klockan nio på kvällen. Det beror dels på värmen, dels på planbristen. Det finns många lag och om jag har uppfattat det rätt har Gibraltar bara tre fotbollsplaner, säger Ström som – likt många andra spelare – bor på spansk mark.
Snabbt beslut att flytta
Före den småexotiska flytten till gibraltisk fotboll spelade Ström i Ängelholms FF i Ettan Södra. En kompis tipsade om Gibraltar under sommaren och dagen innan transferfönstret stängde ringde ägaren i Europa Point FC till Ström.
– Jag frågade hur mycket tid jag har för att bestämma mig. Samma kväll spelade vi en cupmatch med Ängelholm och efter den hade jag bestämt mig för att åka. Ängelholms tränare förstod mitt val och sedan packade jag hastigt ihop mitt liv i södra Sverige. Efter ett par lediga dagar i Österbotten bar det av mot Gibraltar.
– Och det är inte helt fel att slippa höstrusket i Sverige, så i slutändan var det inte speciellt svårt att tacka ja.
Europa Point FC har svensk ägare i Pär Magnus Roos och laget tränas av svensken Dalibor Savic sedan i somras.
– Jag provtränade med Vasalund då samma tränare var där och det finns fem svenskar, en norrman och britter i vårt lag. Det känns rätt hemtrevligt.
Dessutom: Här finns en uppenbar chans att få spela kvalmatcher i Europas klubblagsturneringar. Totalt får tre av elva gibraltiska klubbar en kvalplats – en i Champions League och två i Conference League.
– Det här måste vara lättaste sättet att komma ut i Europa. Det gör att ligan är mer attraktiv för utländska spelare också.
Gibraltars starkaste lag heter Lincoln Red Imps och de har också skördat den överlägset största framgången i gibraltisk fotboll. För två år sedan spelade klubben i Conference League-gruppspelet och mötte bland annat danska storklubben FC Köpenhamn.
I årets kvalspel blev Lincoln Red Imps utslaget av Qarabag från Azerbajdzjan i den första Champions League-omgången och av Ballkani från Kosovo i den tredje Conference League-omgången. Bruno's Magpies fick stryk av irländska Dundalk och Europa FC åkte ut mot Dukagjini från Kosovo i den första kvalomgången till Conference League.