Industrisatsningarna längs kusten kräver bättre infrastruktur – en femtedel av de tunga transporterna görs på dåliga vägar

Den gröna omställningen ställer nya krav även på vägnätet. Både hamnarnas och järnvägens betydelse kommer att öka i framtiden, enligt en rapport som Finlands Näringsliv har låtit göra.

Reparationsskulden måste bort, vägnätet måste uppdateras och industrins investeringar måste beaktas när man planerar infrastrukturen i Finland. De är tre av huvudpunkterna i den rapport om vägnätet i Finland som publicerades på måndagen.

Rapporten är gjord av Destia på uppdrag av Finlands Näringsliv EK och ett antal näringslivsorganisationer.

I rapporten framhålls de stora industriinvesteringar inom den gröna omställningen som planeras längs västkusten. I Österbotten planeras investeringar för sammanlagt 14,5 miljarder och i Mellersta Österbotten för 4,8 miljarder. Till de här investeringarna räknas satsningar på bland annat havsvindkraft, batteriteknologi och vätgas.

– Vi hoppas att industrins investeringar beaktas i upprätthållandet av infrastrukturen, och att man beaktar hela kedjan från råmaterial till export, säger projektchefen Riku Huhta på Destia.

Enligt Huhta uppgår reparationsskulden inom vägnätet i dag till mellan tre och fyra miljarder euro på nationell nivå.

Riksåttan är en flaskhals

I Österbotten görs i dag 18 procent av den tunga trafikens transporter på huvudvägar som klassas som dåliga, enligt Destias rapport. Av alla landskap är det bara Nyland som har en högre siffra. I Mellersta Österbotten är andelen 14 procent.

Enligt rapporten är riksåttans transportkapacitet i dag otillräcklig. Dessutom finns flera farliga vägsträckor, bland annat mellan Vasa och Närpes samt mellan Karleby och Kalajoki.

Av järnvägarna i Österbotten är det Kasköbanan som är i sämst skick. Stora delar klassas som tillfredsställande eller dålig. Också mellan Vasa och Seinäjoki finns brister.

Hamnförbindelserna bedöms bli viktigare i och med den gröna omställningen. Det innebär också att järnvägens kapacitet behöver förbättras, skriver man i rapporten.

Kräver långsiktigt arbete

Direktör Mikael Hallbäck på Österbottens handelskammare håller med om att investeringarna i regionen gör att det behövs satsningar även på infrastrukturen. Han konstaterar att Finland satsar förhållandevis lite på vägnätet jämfört med till exempel Sverige.

– Av alla pengar man samlar in via trafikbeskattningen kommer cirka 15 procent tillbaka i form av förbättring av vägar. I Sverige är det över 50 procent. Det är en stor skillnad.

Hallbäck säger att man på statshåll har börjat förstå vidden av investeringarna på västkusten och insett att det kräver satsningar på infrastrukturen. Han konstaterar ändå att det handlar om ett långsiktigt arbete.

– Det krävs flera års arbete att få allt i skick.

I regeringens förslag till statsbudget som presenterades på måndagen styrs 250 miljoner till underhåll av vägar och banavsnitt inom ramen för det särskilda investeringsprogrammet.

Av dem reserveras 7,5 miljoner för en förbättring av Jakobstads hamnväg och fem miljoner för planeringen av elektrifieringen av Kasköbanan.