Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Korvklippning och källskydd i Morgonparlamentet

Från 2015

En praovecka kan innebära att klippa korvar eller att landa flygplan. Morgonparlamentet i Yle Åboland den 20 november diskuterade också terroristdåden i Paris och om att folk får tipsa anonymt.

Parlamentarister denna vecka var Nina Kivinen och Dan Lolax, tillsammans med praoeleverna Emma Sauso och Ville Ahlskog.

Kivinen och Lolax minns mycket väl då de själva hade arbetspraktik på något företag.

- Jag var på Åbo flygplats, och det var jätteroligt, mindes Kivinen, för jag satt i två dagar uppe i flygledartornet. Då det inte fanns flyg i luften hade de tid att berätta om jobbet, tekniken, att tänka i tre dimensioner, så jag var helt begeistrad.

- Jag jobbade på när-tv i Jakobstad, berättade Lolax. Jag klippte ihop ett band från Höstmarknaden, där min uppgift var att samla alla scener där folk åt korv. Jag kommer inte ihåg vad jag annars lärde mig på åttan i skolan, men det kommer jag ihåg.

Emma Sauso och Ville Ahlskog säger sig ha haft en lugn praovecka på Yle Åboland, lugnare än de hade trott.

- Jag trodde det skulle vara mer hysteriskt och mer spring hit och dit, sade Sauso. Det har varit lite lugnare än jag hade tänkt mig.

- Jag trodde också att det skulle vara mer ljud här, sade Ahlskog, för det är ju ändå en radio. Men tydligen inte.

Måste vi ha en åsikt om allt som händer?

Terroristattackerna i Paris förra veckan har förstås varit ett stort samtalsämne i Åboland, men Lolax hade också reflekterat över att alla förutsätts ha en åsikt om allt som händer.

Kivinen höll med om att man tvingas ta ställning till en massa saker, särskilt om man är aktiv på sociala medier.

- När det är komplicerade frågor så vill man ju ha en åsikt som bygger på kunskap och fakta innan man uttrycker den, tyckte Nina Kivinen. Men nu känns det som att man måste gå med i ett flöde, för om man inte säger någonting så antas man vara emot saken.

Parlamentaristerna tyckte också det var viktigt med att folk anonymt får tipsa media om missförhållanden, utan att personerna som går ut med det ska behöva råka illa ut.

- Samma gäller för mig som forskar med frågor om arbete och arbetsplatser, sade Kivinen. En viktig del av forskningen är att man lovar anonymitet för dem man intervjuar, och anonymiteten betyder inte att det skulle vara slarvigt gjort. Tvärtom är det en styrka att vi kan intervjua människor om känsliga saker.

- Det handlar ju om tillit, förklarade Lolax, att den redaktion som går ut med en sådan här nyhet har gjort sitt jobb, kontrollerat källorna, och därmed är också källskyddet avgörande.