Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”Rätt gäng som valt lång matematik i Karis” – gymnasielärare vill inte att unga ska tvingas läsa ett ämne de inte behöver i framtiden

Uppdaterad 17.10.2023 10:42.
Lärare vid en vit tavla och studerande med ryggen mot kameran i en skolklass.
Bildtext De här ungdomarna i Karis-Billnäs gymnasium, plus några till som inte syns på bild, har för avsikt att skriva studentprovet i lång matematik i vår.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Många gymnasiestuderande har de senaste åren läst lång matematik för att förbättra sina chanser att antas till universitet. I Karis går man mot strömmen; här pluggar unga matematik för att det är ”intressant”.

I våras fick de blivande studenterna i Karis-Billnäs gymnasium de bästa resultaten i hela Svenskfinland i lång matematik, ett ämne som räknas som väldigt svårt. Sex abiturienter i Karis valde då att skriva lång matematik.

Nu är det fredag och jag, reporter för Yle Västnyland, sitter nära ett öppet fönster i ett klassrum i Karis-Billnäs gymnasium eller KBG, som skolan kallas.

Här sitter också tio gymnasister med koncentrerade miner. Ingen av dem säger ett pip. Alla ser uppmärksamt på matematikläraren Tommy Sjöblom som pratar desto mer.

Sjöblom ritar kurvor på whiteboardtavlan. Liknande kurvor och diverse kryss och punkter kan man också se i de bärbara datorer ungdomarna har framför sig.

Jag befinner mig på en dubbeltimme i lång matematik och förstår max fem procent av vad ämnesläraren Tommy Sjöblom förklarar. Det är en fördjupningskurs i ett skolämne som många gymnasiestuderande har tagit sig igenom med blodsmak i munnen och på gränsen till utmattning.

Det här eftersom lång matematik och lång fysik tills vidare ger de högsta poängen då man ska söka in till ett universitet eller högskola.

Nu ska poängsättningen ses över och från och med hösten 2026 kan det vara andra ämnen som ger de högsta poängen.

De som gillar lång matematik kan ändå trösta sig med att det skolämnet också i fortsättningen kommer att rankas högt.

I Karis-Billnäs gymnasium, eller KBG, ser de tio abiturienter som valt att tillbringa många timmar varje vecka med läraren i lång matematik pigga ut.

Tio ungdomar i ett klassrum, de ser koncentrerade ut.
Bildtext Koncentrerade, men inte stressade, den känslan får man av den här gruppen som läser lång matematik i Karis-Billnäs gymnasium.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Jag är den enda som slöstirrar ut genom fönstret. Jag är också den enda som verkar reagera på ljudet från en elsparkcykel som susar förbi gymnasiet längs Nabogatan. Min koncentration sviktar betänkligt.

Graffiti på en vit tegelvägg. Det står "Think outside the box" plus några förnamn.
Bildtext ”Tänk utanför ramarna” fast på engelska står det målat på en vit mur utanför fönstret till klassrummet där också Yle Västnylands reporter sitter. Hon försöker, men fattar ändå just inget av matematiklärarens teoridel.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

En liten grupp som känner varandra bra

Jag anar att det här är en liten, ganska tajt grupp som trivs ihop.

– Det märks nog när man kommer in i klassen. Vi har ganska bra atmosfär. Alla kan koncentrera sig på att räkna men samtidigt diskutera och fråga hjälp av varandra. Alla vet ungefär varandras styrkor, vem man ska fråga i vilka problem och sådant, beskriver Malva Sjöblom stämningen bland dem som studerar lång matematik.

En ung man och en ung kvinna sitter i ett i övrigt tomt klassrum. De har en öppen dator framför sig.
Bildtext Linus Wiklund och Malva Sjöblom gillar att prata matematik med varandra. Linus säger att matematik är intressant.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Malva Sjöblom är en av abiturienterna i Karis-Billnäs gymnasium som har siktet inställt på att skriva studentprovet i lång matematik våren 2024.

Medan Malva och hennes kurskamrater räknar vidare passar jag på att fråga läraren i lång matematik, Tommy Sjöblom, hur han brukar lägga upp sina lektioner.

– Jag försöker alltid att studerandena ska få 30 minuter till räkneövningar. De har då möjlighet att fråga om hjälp och också bekräftelse på att de har fattat teorin. Oftast är det så med det här gänget att när de börjar prata så handlar det om matematik.

En manlig lärare på huk vid en ung studerande (man) med öppen laptop. De pratar med varandra. Handlar om matematik och pågående lektion.
Bildtext När teoridelen är över kollar Tommy Sjöblom läget med studerandena, en och en.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Jag kan inte annat än hålla med när jag lyssnar på det lågmälda snacket. Jag noterar också att ingen har en mobiltelefon framme.

– Det roliga är att man aldrig ser något annat på datorskärmen än det vi går igenom. Man ser aldrig heller en telefon, konstaterar också Tommy Sjöblom.

En öppnad laptop, dator med matematiska kurvor. En hand på en ung kille syns. Bilden tagen i ett klassru.
Bildtext Den här killen lägger inte patiens under lektionstid. Det gör inte de andra som läser lång matematik heller.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Grundskolans högre klasser har oförtjänt dåligt rykte

Tommy Sjöblom undervisar inte enbart gymnasiestuderande; han har också några grupper i Karis svenska högstadium.

En man i blå t-skjorta i ett klassrum med en vit tavla bakom (med olika siffror).
Bildtext Tommy Sjöblom har lång erfarenhet av att undervisa i matematik, fysik och kemi.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Jag tycker inte att högstadiet är så illa som man kan läsa i medierna. Eleverna har kanske inte samma fokus på ämnet, men några problem med dåligt beteende på lektionstid så tycker jag inte att jag har råkat ut för.

Du blev vald till årets lärare 2006. Har du en bra personlig touch när du är bland ungdomar?

– Jag hoppas det, åtminstone försöker jag göra mitt bästa. Jag tror nog att en del av lärarjobbet handlar om personlighet och ömsesidig respekt. Det är viktigt.

Tommy Sjöblom säger också att det gäller att vara engagerad. Annars tappar också ungdomarna intresset.

Vindruvor, choklad och nötter i skålar på ett bord i ett klassrum i en skola.
Bildtext På en ledig pulpet finns choklad, vindruvor, nötter och småbröd. Det lär ändå inte vara något det bjuds på varje vecka utan rester från en lärarutbildning.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Någon brist på engagemang i de mystiska kurvorna och de långa, krångliga matematiska formlerna verkar det inte vara bland abiturienterna den här fredagseftermiddagen.

– Jag har alltid tyckt om matematik och har varit ganska bra. När det kom lite utmaningar så var det roligt att man faktiskt fick börja fundera, säger Malva Sjöblom när jag frågar henne varför hon läser lång matematik.

– Jag upplevde helt motsatsen, jag hade jättesvårt i grundskolan och upplevde att matta inte var så intressant och jag var aldrig riktigt duktig, säger Linus Wiklund som sitter bredvid Malva.

Trots att Linus kämpade med matematiken i grundskolan hade han ändå bestämt sig för att pröva på lång matematik i gymnasiet. Han tänkte att han behöver långa matematiken med tanke på fortsatta studier.

– De lärare vi har gymnasiet har verkligen gjort mig intresserad av matta. Det var tungt i början, men det blev lättare efterhand, säger Linus Wiklund och tillägger att matematik är riktigt intressant.

Malva Sjöblom och Linus Wiklund pratar gärna matematik både i och utanför skolan

7:28

Unga som väljer lång matematik har inte blivit fler i KBG

Det är rätt många unga som sedan antagningsreformen 2020 började plugga lång matematik eftersom i synnerhet goda studentvitsord i det ämnet ger höga poäng. Matematiklärare Tommy Sjöblom har inte sett någon nämnvärd ökning i KBG, Karis-Billnäs gymnasium.

– Jag tycker faktiskt inte att det blev någon boom i vårt hus. Det har varit ganska rätt gäng som valt lång matematik.

Tommy Sjöblom tror inte heller att det kommer att märkas i minskande intresse för lång matematik om och när poängsättningen ändras igen.

– Nationellt är det säkert bra att de som är mer intresserade av humanistiska ämnen inte behöver ta sig igenom många kurser i lång matematik bara för att det ger fler antagningspoäng till universitet. Det är fel.

Däremot är lång matematik alltid bra om man inte vet vad man vill studera efter gymnasiet, tillägger Tommy Sjöblom.

Hellre färre men motiverade abiturienter som skriver lång matematik än många ointresserade som pinar sig genom för högre poäng

6:23

Jag återvänder ännu till Linus Wiklund, killen som kämpade med matematikuppgifterna i grundskolan men som nu verkar eld och lågor över parabler, funktioners nollställen och polynomekvationer.

– Mattan är extremt viktig, den har hjälpt mig i alla ämnen i gymnasiet. Allting i gymnasiet är problembaserat och mattan är bra på att tillämpa det.

Två ungdomar (en flicka, en pojke) och bakom en man. De står ute framför en röd tegelbyggnad. På väggen står Karis-Billnäs gymnasium
Bildtext Nå, nu är det här gänget på väg hem. Malva Sjöblom, Tommy Sjöblom och Linus Wiklund.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Klockan närmar sig tre på fredagseftermiddagen, det börjar eka tomt i det skolhus som omfattar både Karis svenska högstadium och Karis-Billnäs gymnasium. Också den lilla abi-gruppen som läser lång matematik packar ihop sina bärbara datorer och släntrar iväg för att fira veckoslut.

Jag som redan hann bli orolig för att de skulle stanna kvar efter lektionstid och fira fredagskväll med matematiska formler kan också packa ihop min bandspelare. Jag konstaterar också att jag glömt det mesta min matematiklärare präntade i oss unga gymnasiestuderande då, en gång för länge sedan.

Diskussion om artikeln