Här byggs framtidsfabriken som hela Europa trånar efter: ”Vi har Karlebys största dansgolv”

Viktigast för gruvindustrin är att få upp farten i våra domstolar, säger Asko Saastamoinen på litiumföretaget Keliber.

Vid storindustriområdet i Karleby händer det saker. Ett halvt år efter att företaget Keliber murade grundstenen för sin kemifabrik har den vuxit sig stor. Den har skjutit 40 meter upp i höjden och är 40 meter bred.

– Vi har redan Karlebys största dansgolv. Fabriken är 150 meter lång, säger Kelibers personaldirektör Asko Saastamoinen.

Fabriken blir unik i Europa, det finns ingen litiumproduktion i EU i dag.

Asko Saastamoinen

När fabriken är klar blir den nästan dubbelt så lång, eller 270 meter för att vara exakt.

– Det här blir den största byggnaden på industriområdet på många år. Fabriken blir unik i Europa, det finns ingen litiumproduktion i EU i dag.

Tiotals byggarbetare jobbar med bygget och när fabriken står klar år 2025 kommer den att sysselsätta 100–120 personer. Det som driver på är den gröna omställningen och elektrifieringsvågen inom till exempel bilindustrin.

Behovet av stora litiumjonbatterier väntas tiofaldigas på sju år och litium är en av nyckelingredienserna.

Men EU är i dag inte stort inom gruvor.

– EU ska på sikt kunna producera hälften av batterimineralerna som behövs inom unionen. Keliber kommer att bli en stor producent. Om tio år är vi uppe i en produktion som motsvarar hela EU:s behov just nu.

I Skellefteå behövs litium

Planen är att tonvis med litiumhydroxid ska skeppas iväg från hamnen i Karleby till batterifabriker i Polen, Tyskland och Danmark, men också till Skellefteå i Sverige där Northvolt producerat batterier sedan 2021.

I fabrikens första skede ska råvaran importeras i nio månader, men Keliber kommer också att öppna en handfull egna gruvor, främst i Kaustbyområdet.

– Vi har två huvudsakliga gruvor där vi börjar brytningen, de är i Syväjärvi och Rapasaari. Det blir åren 2025–2026, säger Asko Saastamoinen.

Fyndigheterna fann man här i Mellersta Österbotten redan på 1950-talet och de bedöms vara bland de största i hela Europa. Förädlingen kommer att gå i flera steg. Efter brytning ska malmen anrikas i en fabrik i Kaustby innan den körs till Karleby.

– Nyligen kom beslutet att anrikningsverket ska börja byggas redan i höst, säger Asko Saastamoinen.

EU:s snabbfil får knappt betydelse

En orsak till att det dröjt att få fram denna gruvdrift är priset på litium som legat lågt så länge det främst användes i glasindustrin och som smörjmedel.

Behovet inom batteriindustrin drev upp råvarupriset mångfalt i fjol, och det gjorde det enklare för Keliber att få in 600 miljoner euro för de centrala investeringarna, varav en stor del i Karlebyfabriken.

Kunde allt ha gått snabbare?

Som Svenska Yle tidigare har rapporterat har EU-parlamentet röstat igenom ett förslag om en snabbfil för gruvor som producerar kritiska mineraler, som litium.

I medlemsländerna måste myndigheterna få fram beslut på en komplett miljöansökan inom max två år. För en gruvfabrik gäller maxtiden ett år. Denna ”snabbfil” kommer knappast att få någon betydelse, enligt Asko Saastamoinen.

– Snabbfilen skulle gälla projekt som väntat över två år på tillstånd. Vad jag förstått har dagens gruvprojekt fått tillstånd inom den här tiden. Det kommer alltså inte att ha någon stor betydelse.

Domstolsbehandling kan ta år

Asko Saastamoinen ser de långa behandlingstiderna i Finlands domstolar som ett större problem:

– Långa tider i domstolen har försenat många gruvor, men lyckligtvis inte oss. När det gäller Kaustby blev vi några månader försenade. Men vi kunde koncentrera oss på Karleby i stället, så det det blev inte kritiskt. Värst är det med projekt som blir fast i osäkerhet kring hur det ska gå. Tack och lov har vi sluppit det.

I några fall vet vi att domstolsbehandlingen tagit många månader eller år. Då kan inget hända och det kan bli en mycket farlig fördröjning för projektet.

Asko Saastamoinen

Att överklaga tillstånden är en del av rättsprincipen, poängterar Saastamoinen:

– I några fall vet vi att domstolsbehandlingen tagit många månader eller år. Inget kan hända under tiden och det kan bli en mycket farlig fördröjning för projektet med tanke på att investeringsbesluten redan kan vara gjorda.

Vad borde göras?

– Det vore viktigt att domstolar och myndigheter skulle ha tillräckligt med resurser för att behandla de här ärendena i tid. Det vore viktigt för hela industrin.

Visst har vi haft långa behandlingstiderna men det har blivit bättre.

Riikka Mäki

En som känner till köerna i domstol är Riikka Mäki, överdomare vid Vasa förvaltningsdomstol som behandlar nästan alla gruvfall. Hon säger att de har kortats ned en aning:

– Visst har vi haft långa behandlingstider men det har blivit bättre. I fjol hade vi 670 fall under behandling, nu är vi nere i 525.

I dag kan behandlingstiden för ett miljömål vara ett och ett halvt år eller längre. Men Riikka Mäki säger att målet är att förkorta tiderna.

– Vi skulle vilja sänka behandlingstiden till ett år. Det vore acceptabelt.