Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Skattehöjning en del av budgetförslaget i Korsholm: ”Systemet med statsandelar slår ut dåligt för vår del”

Bråte vid byggarbetsplats
Bildtext Såhär såg det ut i Smedsby i Korsholm i början av augusti. Bygget av Korsholms bildningscampus är kommunens enskilt största investeringskostnad nästa år.
Bild: Kim Blåfield / Yle

Korsholm förlorar 3 miljoner euro och Karleby drygt det dubbla då statsandelskakan omfördelats mellan kommuner och välfärdsområden. Bortfallet påverkar självfallet kommunernas budgetarbete och i Korsholm planeras en skattehöjning.

Det är ändå ingen större kris på gång, betonar Henrik Sandback som är ekonomidirektör i Korsholm.

Enligt Sandback är den ekonomiska situationen i Korsholm i grunden god.

– Korsholm är ju en livskraftig kommun, det är viktigt att påpeka. Vi har en ökande befolkning, vilket är väldigt få kommuner förunnat idag. Dessutom har vi en väldigt låg arbetslöshet, säger Sandback.

I kommunerna pågår nu arbetet med att ta fram nästa års budget. Gemensamt för samtliga är de utmaningar som följer med den höga inflationen, stigande räntor och en allmänt förhöjd kostnadsnivå.

En annan utmaning som flera kommuner delar är sjunkande statsandelar. I samband med välfärdsområdesreformen har statsandelarna omfördelats så att kommunerna får en andel av kakan och välfärdsområdena en annan. Kommunerna tvingas helt enkelt nöja sig med mindre.

I Korsholm krymper statsandelarna kännbart. Kommunen förlorar 3 miljoner euro på det här från 2023 till 2024, vilket är siffror som kommunstyrelsen tvingas ta ställning till då man senare idag möts för att behandla budgetförslaget.

En stående man med neutralt ansikte klädd i kostym.
Bildtext Henrik Sandback, ekonomidirektör i Korsholm, hoppas kommuninvånarna ska ha förståelse för behovet av att höja inkomstskattesatsen.
Bild: Amelie Carlsson / Yle

Henrik Sandback ser bortfallet i statsandelarna som det största bekymret just nu.

– Den största utmaningen just nu är nog systemet med statsandelar som slår ut dåligt för vår del. Tre miljoner är ett stort belopp, det är ingenting som man bara tar någonstans ifrån.

Korsholm har visserligen ett ackumulerat överskott på ungefär 13 miljoner euro och därmed ser Sandback inget stort problem med att man planerar en budget som ligger aningen på minus. Det stora tremiljonersgapet måste ändå täckas på något sätt om man ska kunna få ekonomin i balans.

Därför är förslaget en höjning av inkomstskattesatsen. Enligt förslaget skulle skatten höjas med 0,49 procentenheter till 8,6 procent. En skälig höjning, anser Sandback.

– Korsholm har ju inte höjt skatten på tio år. Dessutom så har vi ju en hel del stora investeringar på kommande.

Tre miljoner är ett stort belopp, det är ingenting som man bara tar någonstans ifrån

Henrik Sandback, ekonomidirektör

Skattehöjning ska trygga framtidsbygge

Den enskilt största satsningen i kommunens investeringsbudget nästa år är bygget av Korsholms bildningscampus. Sandback poängterar att kommunen bygger för framtiden och att de pengar som fås in genom den planerade skattehöjningen kommer att gagna många kommuninvånare under en lång tid.

– Det är ju främst för att få in pengar till investeringar som den här skattehöjningen görs. Samtidigt är det här investeringar som ska serva befolkningen i minst 50 år framåt. Det är ingenting som påverkar bara ett eller två år utan det är saker som ska stå och betjäna invånarna i en livstid, säger Sandback.

Lägst skatt i Larsmo, högst i Kaskö

Kommunalskattesatsen sänktes med 12,64 procentenheter i alla landets kommuner då välfärdsområdesreformen trädde i kraft.

Från och med 2023 är det därmed ensiffrigt istället för tvåsiffrigt som gäller för skattesatsen i de flesta kommuner.

Bland österbottniska kommuner har Larsmo den lägsta inkomstskattesatsen, 7,36 procent under innevarande år.

Kaskö är den enda österbottniska kommun med tvåsiffrigt, där är skattesatsen 10,36 procent i år.

De flesta kommuner i Österbotten har en kommunalskattesats som börjar på en åtta, här kan du se alla kommuner.

Näst i tur att behandla sitt budgetförslag är Karleby, där stadsstyrelsen på tisdag ska ta ställning till det förslag som har lagts fram av stadsdirektören Stina Mattila.

Även Mattila påpekar att förändringen i statsandelarna är betydande och har en central inverkan på inkomstbasen i kommunerna. Mattila skriver i sitt budgetförslag att det oundvikligen kommer att bli en utmaning att hitta ekonomisk balans. Hon påpekar också att prognoserna för den offentliga ekonomin är rätt dystra för de kommande åren, vilket samtidigt bidrar till en större osäkerhet i den ekonomiska planeringen än under mer stabila tider.

Det är alltid fullmäktige som har det sista ordet i behandlingen av den kommunala budgeten.