Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Österbottningarna är friskare än genomsnittet – trots det kostar vården mer än landets medeltal

Huvudingången till H-huset vid Vasa centralsjukhuset. Ingången pryds av en stor skylt där det står Österbottens välfärdsområde.
Bildtext Välfärdsområdet ska spara 95 miljoner euro före slutet av 2025.
Bild: Anna Wikman / Yle

Österbottens välfärdsområde måste ändra sin servicestruktur på kort tid för att spara pengar, enligt en rapport från THL. I rapporten lyfter man också fram samarbete över välfärdsområdesgränserna för att minska på personalbristen.

Invånarna i Österbottens välfärdsområde mår i regel bra. Samtidigt är kostnaderna för vården klart högre än landets medelnivå. Det konstateras i en expertutvärdering som Institutet för hälsa och välfärd THL har låtit göra.

Bokslutsprognosen visar ett underskott på drygt 60 miljoner euro för 2023. Orsakerna är bland annat höjda löner, ett ökat antal kunder och dyra köptjänster.

Välfärdsområdet har inlett åtgärder för att balansera ekonomin. Målet är att man ska spara 95 miljoner till slutet av 2025.

Enligt expertgruppen måste välfärdsområdet ändra sin tunga servicestruktur på mycket kort tid för att uppnå de ekonomiska effekterna.

Mer stöd till tjänster för barn och unga

Sjukligheten och antalet förtidiga dödsfall i Österbotten är bland de lägsta i landet, konstateras i THL:s rapport. Oroväckande är ändå att den psykiska hälsan hos unga blir sämre medan missbruksproblemen ökar.

Ett ytterligare problem som lyfts fram i rapporten är att resurserna inom tjänster för barn och unga är otillräckliga, särskilt inom barnskyddet och de psykiatriska tjänsterna. Det här leder bland annat till att alla lagstadgade hälsoundersökningar inte kan genomföras.

Enligt expertgruppen måste det här området stödas mer än i nuläget. Det här är också något som lyfts fram i välfärdsområdets servicestrategi, och man har redan vidtagit flera åtgärder för att förbättra situationen.

Ett litet barn sitter i en gunga. Barnet är fotograferat så att ansiktet inte syns och hen har en keps med Angry Birdsfigurer på sig. En hand rör barnet i ryggen så att barnet får fart i gungan.
Bildtext Tjänsterna för barn och unga måste stödas mer, enligt expertutvärderingen.
Bild: Silja Viitala / Yle

När det gäller tjänster för äldre finns det enligt rapporten skillnader mellan kommunerna, och den lagstadgade personaldimensioneringen förverkligas inte helt.

Andelen personer över 75 år som får regelbunden hemvård har minskat i Österbotten. Fler kunde klara sig utan boendeservice dygnet runt, men för det behövs enligt rapporten fler övergångsboenden – till exempel seniorboenden – och tjänsterna i hemmet behöver utvecklas.

Österbotten har även en stor äldre befolkning. Prognosen är att befolkningen kommer att minska trots en hög nativitet.

Bäst i landet på tvåspråkiga tjänster

I rapporten skriver man att missnöjet med vårdtjänsterna ökar, även om tillgången på till exempel läkartjänster inom primärvården har förbättrats. Köerna till tandvård och specialiserad sjukvård har å andra sidan blivit längre.

Fortfarande har välfärdsområdet ett stort antal jourbesök, vilket Yle Österbotten har rapporterat om tidigare. Det här har man försökt minska genom att utveckla tjänster i hemmet och vårdbedömning per telefon samt att hänvisa kunder till vårdcentralen under tjänstetid.

Enligt rapporten har situationen förbättrats efter sommaren.

Ingången till sjukhus, glasväggar och ett stort rött kors på taket vid ingången.
Bildtext Akuten på Vasa centralsjukhus har haft fullt upp.
Bild: Sofi Nordmyr / Yle

Ett stadigvarande problem är svårigheten att få personal. Särskilt utmanande är rekryteringen inom funktionshinderservicen, socialservicen för äldre samt barn- och familjesocialarbetet. Det här leder till att välfärdsområdet måste anlita dyra köptjänster.

Personalen på Vasa centralsjukhus har klagat över situationen till Regionförvaltningsverket. Välfärdsområdet försöker lösa problemen genom att bland annat satsa på rekrytering och på att förbättra arbetsgivarimagen.

Enligt expertgruppen kan en lösning på problemen vara att utöka samarbetet mellan välfärdsområdena.

Expertgruppen konstaterar också att Österbottens välfärdsområde är bäst i landet på tvåspråkiga tjänster. I rapporten skriver man att Österbottens modeller kan utnyttjas i andra tvåspråkiga välfärdsområden och att området kunde ha en ännu starkare roll nationellt när det gäller utvecklingen av svenskspråkiga tjänster.

Smidig övergång i Mellersta Österbotten

För Mellersta Österbottens del konstaterar expertgruppen att nettodriftskostnaderna per invånare är något högre än landets medelnivå. I förhållande till servicebehovet är utgifterna ändå klart lägre än genomsnittet.

Kostnaderna kommer även att öka mindre än landets genomsnitt, skriver man i rapporten. För 2023 är budgetunderskottet omkring fyra miljoner euro.

Entrén till en sjukhusbyggnad.
Bildtext I Mellersta Österbotten har övergången från samkommun till välfärdsområde gått smidigt, enligt rapporten.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Liksom i Österbotten minskar befolkningen framöver. Andelen personer under 18 år är större i Mellersta Österbotten än i landet i genomsnitt, men samtidigt ökar andelen personer över 75 år mer än landets medelnivå. Enligt rapporten ökar behovet av tjänster både för barn och unga och för äldre.

En utmaning även i Mellersta Österbotten är personalbristen, som är särskilt påtaglig inom äldreomsorgen och mental- och missbrukartjänsterna. För att lösa situationen har man ökat samarbetet inom Norra Finlands samarbetsområde. Välfärdsområdet har också sedan tidigare ett resurscenter med omkring 300 interna vikarier.

Enligt expertgruppen har övergången från samkommun till välfärdsområde varit smidig i Mellersta Österbotten, och verksamheten har utvecklats långsiktigt redan under samkommunens tid.

Diskussion om artikeln