Se hur ryssarna efter 50 år lämnade generalkonsulatet i Åbo – polisen säger inget om eventuella dolda mikrofoner

Sedan 1976 har Rysslands generalkonsulat verkat i den bruna tegelbyggnaden i Åbo. På grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina sades tillståndet upp och byggnaden tömdes den 1 oktober.

Finland och Sovjetunionen undertecknade 1966 avtalet om att ha generalkonsulat i S:t Petersburg respektive Åbo. Byggnaden på Vårdbergsgatan invigdes 1976.

Här har ryska medborgare till exempel kunnat få sina pass förnyade och finländare har kunnat lämna in visumansökningar.

Men nu är fastigheten till salu. Huset finns i en del av Vårdbergsparken, med en stor grön trädgård med gungor och sittgrupper.

Huset är 2 000 kvadratmeter stort, byggt med 1970-talets typiska bruna fasad och bruna inredning. Här finns åtta bostäder, som alla behöver renoveras, ett flertal kontorsrum, bastu, en stor festsal och ett stort kök.

– Byggnaden representerar konstruktiv betongbrutalism, och är i tillfredsställande skick. Det kräver nog en totalrenovering, säger Marko Härkönen, direktör för Senatfastigheters fastighetsutveckling och -försäljning.

Huset är i nästan ursprungligt skick. Senatfastigheter, som äger huset, har enbart gjort nödvändiga renoveringar, men i övrigt har hyresgästen, ryska staten, skött om huset.

Hyresgästen tog allt med sig, nästan

Då ryssarna flyttade ut tog de det mesta med sig. En kvarlämnad inventarieförteckning visar att här funnits ett porträtt av president Putin, konjaksglas i kristall, brandyglas, vinglas, en flagga 140x210 centimeter stor, och så vidare.

Kvar finns knappat något alls. Det är tomt i rummen med undantag för några orientaliska mattor i korridoren, några taklampor, en världskarta, kvarlämnade tavlor, bilder på lättklädda damer, två gafflar och en sked i diskmaskinen.

Och här borde inte finnas några gömda mikrofoner.

– Polisen och myndigheterna har undersökt byggnaden, och de har åtminstone inte sagt något till oss om att de skulle ha hittat några mikrofoner, säger försäljningschef Ella Sperling vid Senatfastigheter.

Vad kan man göra med huset?

I Åbo stads detaljplan är tomten antecknad som kvartersområde för förvaltningsbyggnader och ämbetshus, så planen måste göras om ifall huset ska användas till något annat.

Det har framförts idéer om att Åbo skulle inhysa daghem eller att det skulle bli en danslokal här.

Leevi Luoto, som är direktör för lokalitetstjänsterna vid Åbo stad, har tidigare sagt att staden inte har några planer på att fortsätta använda fastigheten.

Enligt Luoto är Åbo stad inte intresserad av byggnaden i sig, men intresset ligger i tomtens centrala läge.

Enligt Marko Härkönen är ett alternativ att sälja fastigheten till Åbo stad, men man har inte börjat diskutera och inte beslutat något om det ännu.

Målet är att fastigheten ska kunna säljas under det första kvartalet av 2024. Priset ligger på flera miljoner euro.

– En fastighetsvärderare har tittat på byggnaden, och ansett att den kunde inhysa ett boutiquehotell, men man måste tekniskt undersöka om byggnaden lämpar sig för det, säger Ella Sperling.

Om byggnaden får rivas, så öppnar sig helt nya möjligheter för nybyggen. I omgivningen finns många vackra jugendhus, Klosterbackens hantverksmuseum och Vårdbergsparken.