Stigande kostnader och minskande skatteintäkter tvingar Vasa till sparbudget – bakvänt att vårdreformen leder till spar som drabbar barn och unga, säger stadsdirektör

Vasa stads budget för nästa år är en minusbudget. Staden väljer medvetet att budgetera för ett underskott på 5,8 miljoner euro, eftersom man inte vill bromsa den fina utveckling som just nu råder. Men större sparåtgärder är förmodligen ändå på väg.

Ena mungipan uppåt och andra neråt, säger stadsdirektör Tomas Häyry med ett skratt då han fotograferas tillsammans med ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio vid torsdagens möte med pressen.

Beskrivningen är ändå träffande för det ekonomiska läget i staden och att göra upp budgeten har inte varit alldeles enkelt.

– Det har varit utmanande med tanke på att skattefinansieringen minskar med 18 miljoner enligt den senaste prognosen, säger Cecilia Raunio.

Siffran anger såväl statsandelar som övriga skatteinkomster. För Vasas del förväntas statsandelarna sjunka med omkring åtta miljoner euro nästa år. I praktiken handlar det om att statsandelskakan omfördelas så att välfärdsområdena får en större del och kommunerna en mindre. Tomas Häyry konstaterar att omfördelningen drabbar kommunerna hårt.

– Kommunernas ekonomi är kraftigt försämrad. I Vasa knuffas vi tillbaka i tiden till de år då vi måste spara för att balansera ekonomin, säger Häyry.

Samtidigt finns också anledning att le, med åtminstone ena mungipan. Vasa stads befolkning fortsätter växa, arbetslösheten är låg och staden har fortsatta möjligheter att investera.

Vill inte inleda drastiskt spar, väntar med skattehöjning

Att situationen kommer att kräva anpassningsåtgärder står ändå klart. Staden väljer i praktiken att mjukstarta med sparandet och därför är budgeten för 2024 en minusbudget istället för en balanserad budget.

Enligt Häyry handlar det om att man inte vill kväva den goda drivkraft som just nu finns.

– Vasa växer för tillfället. Om vi tittar på vårt näringsliv så görs det stora investeringar och det här kräver nog också motfinansiering från den offentliga sidan. Vi vill inte gå och störa den positiva utveckling som vi har i Vasa, säger Häyry.

Bland annat av den här anledningen höjs skattesatsen inte nästa år. Däremot avrundas den uppåt från 8,36 procent till 8,4 procent, detta på grund av nya krav i lagen om hur kommunerna ska ange sin skattesats.

År 2025 är det däremot relativt sannolikt att en höjning av skattesatsen i Vasa kommer att föreslås. Raunio talar preliminärt om en höjning från 8,4 till 8,7 procent. Förmodligen kommer också 2025 och 2026 att bli år då Vasa stad tvingas till kraftigare sparåtgärder.

Osäkerhetsfaktorerna är många.

– Vi vet inte vad ränteläget kommer att vara nästa år. Staten håller på att göra en statsandelreform, vad kommer det att betyda för kommunerna? Det är stora frågetecken som kan påverka åt ena eller andra sidan. Därför skulle jag inte säga att man behöver räkna med någonting. Men det är något som vi har i beredskap, kan man säga, säger Häyry.

Minskad timresurs och färre möten

I budgetförslaget som lades fram på torsdagen finns ändå en rad sparåtgärder redan nu.

Flera av dem drabbar barn och unga. Bland annat föreslås att timresursen inom den grundläggande utbildningen minskar från två årsveckotimmar till 1,95. Detta beräknas spara omkring 400 000 euro nästa höst. Inom den grundläggande utbildningen skulle man även mer övergå till gemensamma pekplattor och datorer, hur mycket det sparar syns först på längre sikt.

I budgetförslaget finns också till exempel ett förslag om att stadsfullmäktige och revisionsnämnden skulle hålla ett möte mindre vardera. Cecilia Raunio kan inte på rak arm säga exakt hur mycket pengar som kunde sparas den vägen, men ett fullmäktigemöte kostar uppemot 30 000 euro.

Bland övriga anpassningsåtgärder listas höjda avgifter, en nedläggning av vuxenlinjen vid det finskspråkiga gymnasiet Vaasan lyseon lukio, höjd fastighetsskatt för sol- och vindkraftverk.

– Och det som inte är vår egen åtgärd men som förstås påverkar vårt budgetförslag positivt så är att arbetslöshetsförsäkringsavgifterna och andra arbetsgivaravgifter ser ut att sänkas, säger Raunio.

Tomas Häyry säger för sin del att det är bakvänt att vårdreformen i praktiken leder till spar som drabbar barn och unga. Då en större andel av de statliga pengarna går till välfärdsområdena och en mindre till kommunerna påverkar det ohjälpligen den verksamhet som numera är störst i kommunerna: Utbildning och småbarnsfostran.

– Tyvärr hamnar vi att skära ner i den delen. Då frågar man sig vad som kommer att bli resultatet efter några år, då vi inte kan satsa lika mycket på barn och unga som hittills. Vad kommer det att betyda för totalkostnaderna i samhället i fortsättningen, frågar sig Häyry.

Så när du blickar framåt några år, hur bekymrad är du?

– Nog är jag bekymrad, men jag är en evig optimist och tror att vi kommer att fixa det. Men det kommer att kräva mycket jobb.

Kastar pengar i sjön

Enligt Tomas Häyry har försämringen i den kommunala ekonomin i många delar av landet slagit så hårt att få investerar särskilt mycket just nu. I Vasa innehåller budgetförslaget ändå investeringar på drygt 60 miljoner euro.

Och även om stadens barn och unga drabbas av en del av de kommande sparåtgärderna så får de samtidigt också ta del av någon av investeringarna. Bland annat ska Haga skola och kasernområdets daghemsutrymmen renoveras för drygt tre miljoner euro vardera. Ungefär lika mycket investerar man i att omvandla en gammal skolbyggnad i Brändö till ett nytt tvåspråkigt daghem.

En av de största investeringsposterna enligt budgetförslaget är satsningar i Vasa hamn. Muddringsarbeten och kajarbeten av flera olika slag förväntas sluka drygt 16 miljoner euro.

– Man kan säga att vi bokstavligen kommer att kasta pengar i sjön, säger Tomas Häyry.

Tanken är naturligtvis ändå att investeringen ska bära frukt då Vasa hamn sakta men säkert blir bättre på att bland annat betjäna stadens starka exportindustriföretag.

Budgeten för år 2024 behandlas i stadsstyrelsen på måndag. Stadsfullmäktige har sista ordet, dit kommer förslaget för behandling den 13 november.