Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

En tvist om ordval när EU-ledarna ska enas i konflikten mellan Israel och Hamas

Europeiska rådets ordförande Charles Michel inför media i Bryssel
Bildtext Europeiska rådets ordförande Charles Michel lovade enighet då EU-ledarna samlades till toppmöte.
Bild: Europeiska unionen

Med två mycket allvarliga konflikter på gång är det viktigt för EU att kunna bevisa att man klarar av bägge. Under dagens toppmöte i Bryssel gäller det för EU-ledarna att balansera mellan både Ukraina och Mellanöstern.

Där Rysslands anfallskrig mot Ukraina ledde till en sällan skådad enighet inom unionen, är konflikten mellan Hamas och Israel en fråga som allvarligt delar medlemsländerna.

EU-länderna är överens om den stora linjen, som i dag också upprepades av Europeiska rådets ordförande Charles Michel då han anlände till toppmötet i Bryssel.

– Vi stöder Israel och dess rätt att försvara sig enligt internationell lag. Och vi fördömer Hamas och denna våldsamma terrorattack sa han och poängterade vikten av humanitärt bistånd.

Det katastrofala humanitära läget i Gaza skulle kräva stora hjälpinsatser, men här verkar medlemsländerna ha fastnat i en semantisk tvist.

Ett humanitärt fönster, en paus eller flera pauser?

Att kräva ett eldupphör mellan Israel och Hamas går för långt och kan skada den israeliska parten, anser bland andra Tyskland och Österrike.

Men en alltför Israelvänlig attityd kan skada relationen till den muslimska världen, och också det samarbete som man vill ha i migrationsfrågor.

I de förberedande diskussionerna har det därför förekommit ord som krav på ett ”humanitärt fönster”, eller en ”humanitär paus” eller till och med ”pauser”.

Diskussionerna kan ändå leda till en slutdeklaration där man helt enkelt bara konstaterar att den humanitära hjälpen måste nå fram till Gaza.

Den belgiska premiärministern Alexander de Croo påpekade att det är ett krigsbrott att ta oskyldiga människor som gisslan, men att Israels fokus på Hamas inte är en ursäkt för att blockera hjälpen till palestinier.

Ukrainska demonstranter under EU:s toppmöte i Bryssel
Bildtext Demonstranter i Bryssel vädjade för Ukraina under toppmötets första dag.
Bild: EPA-EFE

Ukraina prioriteras fortfarande intygar man

Samtidigt kommer unionens stats- och regeringschefer att anstränga sig i sina försäkringar om att EU fortfarande står benhårt bakom Kiev.

Diskussionen kommer bland annat handla om de 50 miljarder euro som EU-kommissionen har föreslagit att medlemsländerna ska ge till Ukraina under de kommande fyra åren.

Det är en del av de budgetförhandlingar som handlar om de sammanlagt närmare 66 miljarder euro som skulle behövas, inte bara för Ukraina utan också för att täcka höjda lånekostnader och den uppdaterade migrationspolitiken.

Man kommer också ta upp sanktionerna mot Ryssland, och hur de frysta ryska tillgångarna kunde användas på ett juridiskt hållbart sätt.

Statsminister Orpo på väg till EU-toppmöte i Bryssel
Bildtext Statsminister Orpo fick tillfälle att redogöra för utredningen av den skadade gasledningen.
Bild: EPA-EFE

Orpo diskuterade säkerheten i Östersjön

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kunde under ett kort möte med EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen informera henne om utredningen av skadan på gasledningen Balticconnector.

På sikt kan det bli fråga om att EU deltar i finansieringen av reparationen eftersom det är fråga om europeisk infrastruktur, konstaterade Orpo.

– Det här var ett inledande samtal och hon svarade att vi ska titta på frågan tillsammans.

Enligt Orpo är det viktigt att man nu har aktiverat de så kallade hybridverktygen, som är avsedda för när medlemsstater råkar ut för liknande situationer.

– För tillfället handlar det om utbyte av information, men i fortsättningen kan det vara om reparationen, sa Orpo.

Flera migrationsavtal med tredje länder?

När största delen av den gemensamma asyl- och migrationspakten redan har klubbats igenom, ligger fokus nu på de så kallade yttre aspekterna.

Det handlar om allt från att stärka EU:s yttre gränser till att stoppa människosmugglingen och över huvud taget stävja migrationen i ursprungsländerna och i genomfartsländerna.

Efter det omtvistade avtalet med Tunisien har kommissionsordförande Ursula von der Leyen nu föreslagit att man borde ingå ett motsvarande avtal med Egypten.

Men slutsatserna väntas bli vagt formulerade, på grund av motståndet från Ungern och Polen.

På väg in till mötet påstod ungerska premiärministern Viktor Orbán att det finns ett klart samband mellan terrordåd och migration.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán talar till media i Bryssel
Bildtext Ungerska premiärministern Orbán menar att han befrämjar fred i sina kontakter till Ryssland.
Bild: EPA-EFE

Orbáns träff med Putin förargar

Orbán väntas få förklara sig efter att ha förargat det övriga EU med att skaka hand med Vladimir Putin under ett möte i Kina förra veckan.

Den ungerska ledarens agerande har lett till att en del frågar sig om han är en säkerhetsrisk vid de gemensamma EU och Natoborden.

Orbán viftade själv bort kritiken i dag i Bryssel.

– Vi håller alla kommunikationskanaler öppna till Ryssland för annars finns det ingen chans till fred. Det här är en strategi och vi är stolta över den, menade han.