Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Kanteleartisten Maija Kauhanen prisad vid Nordiska rådets prisgala – litteraturpriset till grafisk roman om förlorade judiska släktingar

Uppdaterad 31.10.2023 22:17.
Nordiska rådets prisutdelning 2023 i Oslo - Spela upp på Arenan

Sammanlagt fem priser delades ut i Oslo ikväll.

Författarna Joanna Rubin Dranger från Sverige och Rán Flygenring från Island, musikern Maija Kauhanen från Finland, Martin Stenfors från Renewcell från Sverige och teamet bakom den danska filmen Viften fick ta emot Nordisk rådets priser 2023 vid prisutdelningen i Den Norske Opera & Ballett i Oslo tisdag kväll.

Varje pris är värt drygt 40 000 euro.

Musikpriset till kanteleartisten Maija Kauhanen

Den finländska folkmusikern, sångaren-låtskrivaren och kanteleartisten Maija Kauhanen tilldelas Nordiska rådets musikpris 2023.

Juryn beskriver Maija Kauhanen som en explosivt stark och mångsidigt skicklig enkvinnasorkester, som på kort tid skapat sig en betydande internationell karriär.

Maija Kauhanen har sina musikaliska rötter i den finsk-karelska traditionen med dess instrument, spel- och sångtekniker. Hennes kantelespel bygger på den starkt rytmiska traditionella teknik, där man spelar på strängarna med en trästicka som plektrum. De traditionella folksångsteknikerna fusionerar Maija Kauhanen skickligt, personligt och innovativt med nya effekter och klangvärldar.

Mest särpräglad är Maija Kauhanen som multiinstrumentalist vid sina liveframträdanden som enkvinnasorkester.

På scenen kan man samtidigt höra helvilt kantelespel, kraftigt sånguttryck och en slagverksarsenal bestående av tiotals instrument från cymbaler till klockor, skålar och olika kärl. Maija Kauhanen behärskar allt samtidigt och ständigt oerhört skickligt, improviserande och varierande helheten.

Resultatet av denna fusion av olika epoker, tekniker och stilar är ett häftigt spektakel som förtrollar sin publik överallt, konstaterar juryn i sin prismotivering.

En viktig del av Maija Kauhanens starka tolkningar är sångernas berättelser och texter, där temat ofta är kvinnoöden, kvinnor i olika åldrar. Också de gamla folksångerna placeras skickligt i nutid. De ofta feministiska texterna skildrar utmaningar i människorelationer, våld i hemmet och rädslor, men det finns också plats för glädje, tröst och hopp.

Maija Kauhanen har hittills gett ut två kritikerrosade album: Raivopyörä (2017) och Menneet (2022).

Musikern Maija Kauhanen mottar Nordiska rådets musikpris 2023 på Operan i Osloy.
Bildtext Maija Kauhanen mottar Nordiska rådets musikpris 2023.
Bild: Magnus Fröderberg/Norden.org

Litteraturpriset till grafisk roman

Den svenska författaren Joanna Rubin Dranger tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2023 för den grafiska romanen Ihågkom oss till liv. Detta är första gången i prisets 61-åriga historia som det prestigefyllda priset tillfaller en grafisk roman.

När Joanna Rubin Dranger precis blivit vuxen tog hennes älskade moster Susanne sitt liv.

I boken Ihågkom oss till liv gestaltar Rubin Dranger i både text och bild hur hon många år senare börjar nysta i det som ledde till mosterns självmord. Hennes efterforskningar får till följd att den tystnad och de omskrivningar som hon växt upp med, där släktingar varit ”försvunna” eller inte omnämnts alls, bryts och förklaras.

Rubin Drangers undersökningar leder henne till judeförföljelserna före och under andra världskriget i Tyskland, Polen, Litauen och Ryssland – men också till antisemitismen och undfallenheten i de skandinaviska länderna och de förödande konsekvenser oviljan att hjälpa där fick. Och till den oväntade glädjen i att träffa överlevande släktingar i USA och Israel.

Det kombinerade forsknings- och bokprojektet har utmynnat i en vacker volym som på omslaget kallas för en dokumentärroman, men som är så mycket mer: en grafisk roman, en historisk berättelse, ett slags skrivardagbok och en självbiografi där jagets personliga liv vävs samman med stora politiska skeenden.

Här knyts fotografi, teckning, akvarell och text samman till en närmast överväldigande effektiv berättelse som i en helt egen form arbetar vidare i den tradition som rymmer klassiker som Art Spiegelmans Maus och Marjane Satrapis Persepolis.

Rubin Drangers blick vilar stadigt rakt in mot mörkret, både historiens och det mörker som hon snart upptäcker i sitt eget inre – och hur detta trauma fortsätter att verka i generation efter generation.

Ytterst hörsammar boken den judiska bönens ord om att ihågkomma de döda till liv, konstaterar juryn i sin prismotivering.

Författaren Joanna Rubin Dranger mottar Nordiska rådets litteraturpris 2023 på Operan i Oslo.
Bildtext Joanna Dranger Rubin tilldelas Nordiska rådets litteraturpris 2023.
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris till isländsk bilderbok

Bilderboken Eldgos (Vulkanen) av Rán Flygenring från Island tilldelas Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2023.

Enligt juryn är Eldgos en explosivt visuell bilderbok om hur en vild och okontrollerbar natur påverkar människan.

Skickligt vävs bild och text samman till en lekfullt humoristisk berättelse om en brokig skara turisters möte med ett vulkanutbrott.

Berättelsen som sprudlar av kraft både fångar och driver med vår fascination för extrema naturfenomen. Men sätter också fingret på de motstridiga känslor som väcks dels när marken rämnar, lavan flödar och nya berg uppstår, dels när man står inför vardagligare problem som en lusepidemi eller att ens närmiljö översvämmas av turister.

Den isländska författaren Rán Flygenring mottar Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2023 på Operan i Oslo.
Bildtext Rán Flygenring från Island tilldelas Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2023.
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org

Filmpriset till en dansk film om den danska kolonialtiden

Nordiska rådets filmpris 2023 går till den danska filmen Viften av regissör Frederikke Aspöck, manusförfattare Anna Neye samt producenterna Pernille Munk Skydsgaard, Nina Leidersdorff och Meta Louise Foldager Sørensen.

Enligt juryns motivering är det ovanligt att se en film som är så säkert och omsorgsfullt genomtänkt i varje enskild detalj.

Viften tar ett nytt och fräscht grepp om rasism och maktspel. Den handlar om Danmarks kolonialtid på ön Sankt Croix i Danska Västindien, år 1848.

Det är modigt, djärvt och ambitiöst av filmmakarna att skildra denna allvarliga och traumatiserande berättelse på sådana personliga, lekfulla och ställvis även humoristiska och överraskande vackra sätt. De ser tillbaka på historien och den ser inte bra ut.

Viften är en berättelse om en mycket specifik del av Danmarks förflutna och samtidigt kan den relateras till våra aktuella dilemman och en global publik.

På ett övertygande sätt tolkar filmen i efterhand slavupproret mot den danska kolonin på mycket mångfacetterade sätt. Alla kämpar för att hitta en plats i hierarkin av ras och klass, lojaliteter och syften skiftar, vilket gör berättelsen oförutsägbar och fascinerande.

Anna Neye, Frederikke Aspöck och Meta Louise Foldager Sørensen mottar Nordiska rådets filmpris 2023 på Operan i Oslo.
Bildtext Manusförfattaren Anna Neye, regissören Frederikke Aspöck och producenten Meta Louise Foldager Sørensen tar emot Nordiska rådets filmpris 2023 för filmen ”Viften”.
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org

Miljöpriset tillfaller hållbar textilproduktion och -konsumtion

Nordiska rådets miljöpris 2023 går till Renewcell från Sverige för företagets banbrytande lösning att återvinna och återskapa textilavfall till nya kläder och produkter.

Enligt en studie för EU:s miljöbyrå (EEA) från 2019, står textilindustrin för 10 % av de globala industriutsläppen av koldioxid och bidrar även till negativa miljöeffekter såsom ohållbar mark- och vattenanvändning, utsläpp av konstgödning och kemikalier. Enligt samma studie står tvätt av syntetiska kläder för 35 % av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön.

Det finns idag tillräckligt mycket kläder och textilier producerade i världen för att klä flera kommande generationer av mänskligheten. Enligt en studie från 2018 publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health konsumeras 80 miljarder klädesplagg i världen varje år.

I en situation där vi först och främst måste minska konsumtionen, men också förlänga textiliernas livstid och introducera cirkulära affärsmodeller, är Renewcells banbrytande process för att återvinna och återskapa textilavfall till nya textilier central för att sluta kretsloppet inom textilindustrin och möjliggöra en cirkulär modeindustri, skriver juryn i sin prismotivering.

Redaktörerna Marit Lindqvist och Silja Sahlgren-Fodstad diskuterar årets nominerade i Vega Kulturkväll (30.10.2023) från och med 38 min. 15 sek.

Bland åländska tågstationer och syndiga kväner

80:23