Nej, det var inte bättre förr – vi listar fem historiska krisår

Hur står sig 2023 års kriser mot anni horribiles från historieböckerna? Vi frågar två experter.

– Det här var svårt, eftersom vi historiker sällan fokuserar på enskilda årtal, inleder Sari Nauman, biträdande lektor och docent vid Göteborgs universitet.

Hon får medhåll av Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Nordens historia vid Åbo Akademi.

– Krig räknas idag som en stor kris, men det kanske inte var en kris förr då krig mer eller mindre var normaltillstånd, tillägger Nauman.

I listan har historikerna främst sett på vilka olika följder händelser som skedde under årtalen fick, och hur det påverkade olika samhällsgrupper.

Vad kommer du att få läsa om i denna artikel? Vulkanutbrott, folkmord, maktgalna kungar, död och pina.

1492 – folkmordet på den amerikanska ursprungbefolkningen inleds

Upptäckten av Amerika, ett årtal vi alla känner till från skolan. Krisår? Javisst.

– Här inleddes det kolumbianska utbytet som påverkade både växtligheten, befolkningen och ekonomin på ett grundläggande sätt. Det ledde till att ursprungsbefolkningen i Amerika i stort sett raderas ut helt och hållet för att det spred sig nya sjukdomar, säger Wassholm.

Det kolumbianska utbytet är en mänsklig och kulturell katastrof som har gjort att vi idag vet ganska lite om många framstående kulturer i Amerika.

– Eftersom ursprungsbefolkningen raderades ut så började man importera slavar från Afrika, vilket förstås också är en demografisk katastrof.

När det gäller det ekonomiska så är Europa den stora vinnaren och får dominans över världsekonomin. Det här ser vi spåren av ännu idag.

– Vi har inga slavar, men man kan tala om nykolonialism där regioner utnyttjas för andra regioners välfärd, säger Wassholm.

Trots att det fanns européer som blev ofantligt rika tack vare Atlanthandeln så levde den absoluta majoriteten av européer, som under majoriteten av historien, i stor fattigdom. På horisonten har vi också de stora religionskrigen som sattes igång av Reformationen i början av 1500-talet.

1685 – religionskrig, flyktingkris och lilla istiden

Det här året återtar franske Ludvig XIV, kallad Solkungen, ediktet i Nantes. Vad innebär det och varför var det en kris? Sari Nauman förklarar.

– Det här var under religionskrigen. Katolikerna var starkast i Frankrike, men det fanns en del protestantiska grupper, bland annat hugenotterna. Ediktet i Nantes gav dem rätten att utöva sin religion i hemmet, men nu tas den rätten ifrån dem.

– Nu måste de fly eller utvisas. Det här leder till den första stora flyktingrörelsen i Europa, och det är också härifrån själva begreppet flykting kommer. Man brukar räkna att 200 000 hugenotter flyr, inte bara till andra platser i Europa, men också tvärs över Atlanten och till Asien, säger Nauman.

Det pågår dessutom krig nästan konstant i Europa. De flesta länder är indragna i ett eller flera krig samtidigt. Krig innebär höga skatter, så bönderna har det tufft på många sätt under den här tiden.

På 1600-talet pågick det som kallas för den militära revolutionen, så förutom att krigen är många så är de också väldigt dödliga. Många människor tvingas dra ut i krig, männen som soldater, men kvinnor och barn följde med på fälttågen i trossar. Så krigen påverkar människors vardag på ett djupt sätt och många lever ibland hela sina liv under krig.

– Här blir kriget inte direkt ett kristillstånd, utan ett normaltillstånd. Freden är konstig, man vet att det snart kommer ett nytt krig. Så när vi pratar om kris så kanske 1600-talsmänniskorna inte skulle känna igen sig, men vi kan klart urskilja det som en krisperiod, säger Nauman.

1783 – vulkanutbrott ledde till extremväder

Vi är många som minns Eyjafjallajökull, den isländska vulkanen som fick utbrott och satte stopp för flygtrafiken år 2010. Men det var inget jämfört med Lakis utbrott år 1783.

– Man brukar räkna med att ungefär en fjärdedel av alla islänningar dog, och kring 60 procent av boskapen, vilket förstås gjorde livet oerhört svårt för de som levde kvar, säger Nauman.

Den följande sommaren spreds ett enormt askmoln över världen. Luften blev orangefärgad och människor hade svårt att andas i Europa.

– Det påverkade också vädret så att vi fick extremvärme under somrarna och hård kyla under vintrarna, torka på en del ställen och skyfall på andra. Det finns spår av att monsuner i Egypten, och Asien påverkades på sätt som går att härleda till det här.

– Man ser spår av det här i källor inte bara från Europa, utan också USA, där Benjamin Franklin skrev om det och försökte tolka tecknen.

Lakis utbrott skedde under den så kallade upplysningen, och runt om i världen försöker man tolka det som sker och hur det hänger ihop med teorierna om hur jorden är konstruerad. Men det sprids också konspirationsteorier.

Det fanns spekulationer om att nya vulkaner startat i till exempel. Tyskland. Det skrevs i tidningar och folk är mycket intresserade av vad som händer. Samtidigt är religionen fortfarande stark och många ser tecknen som Guds straff.

– Eftersom vi vet att vulkanutbrottet ledde till extremväder, så finns det också forskare som hävdar att det var en bidragande orsak till franska revolutionen, eftersom skördar slog fel vilket ledde till svält, säger Nauman.

1868 – svältkatastrof utan dess like

Här utgår vi från Finland där perioden 1866–1868 har kallats den sista stora svältkatastrofen, då skördarna förstördes nästan helt och hållet. Det här var inget som inträffade plötsligt.

Sedan slutet av 1850-talet hade det varit dåliga skördar. Det hade förekommit missväxt regelbundet genom historien, men nu hade också befolkningen vuxit väldigt mycket, med ungefär en miljon sedan början av seklet.

– Så det var många fler munnar att mätta samtidigt som jordbruket ännu inte hade utvecklats. Jorden hade utarmats. Det här ledde till en total katastrof under vintern 1867-68, och under en tvåårsperiod dog ca 150 000 människor, vilket är mer än under Vinterkriget och Fortsättningskriget sammanlagt, berättar Wassholm.

Om en lika stor andel av Finlands folk skulle dö i dag, så skulle det röra sig om 450 000 döda. Det är en katastrof som vi knappt kan föreställa oss.

Det var inte bara Finland som drabbades av svält under 1800-talet. På Irland hade man några årtionden tidigare gått igenom den stora potatispesten. Också i Asien drabbades många länder av hårda svältkatastrofer kring den här perioden. Nu kunde man också läsa allt mer ingående om hungersnöden i tidningarna, och genom nya uppfinningar som telegrafen får vi allt fler uppdateringar om lidande och kriser från omvärlden.

– Vid tiden tolkades också det här som Guds straff, det var så man talade om det.

1920 – den nya världsordningen gick i stöpet

Före det här årtalet har vi haft en akut kris, första världskriget, som blev mycket mer förödande än man hade tänkt sig. Kriget hade sedan åtföljts av en global pandemi, spanska sjukan som spreds väldigt snabbt runt hela världen, bland annat via hemförlovade soldater.

– 1920 var året då vi skulle skapa en ny världsordning, och det fanns goda intentioner hos krigets segrarmakter. Man ville förhindra att ett liknande krig händer på nytt. Frågan kunde ha lösts här, men istället fick vi en så kallad fredskris, säger Wassholm.

Här handlar det om många samverkande faktorer. Kriget, pandemin och en gammal världsordning som fallit sönder i och med imperiernas fall. Istället har vi flera nya statsbildningar, bland andra Finland, som saknar de rätta förutsättningarna att fungera som självständiga nationer.

– Det här leder i många fall till inbördeskrig. Sedan har vi dessutom fredstraktatet som gör att krigets förlorarmakter blir väldigt missnöjda.

När detta också åtföljs av en djup ekonomisk kris som kulminerar 1929 så har grunden lagts för framväxten av totalitära stater och i längden andra världskriget.

Samtidigt finns det ljusglimtar i och med demokratiseringsprocessen som sattes igång i många länder efter första världskriget.

Är 2023 ett riktigt krisår, eller?

Hur står sig då 2023 års kriser mot årtalen på listan? Historikerna lyfter fram en rad förändringar i hur vi ser på kriser idag jämfört med förr i tiden.

– Den största förändringen är att staten idag tar ett mycket större ansvar för kriserna. Och vi förväntar oss också att den ska göra det, säger Nauman.

– Så huvudskurken vid en kris blir då också staten. Det är staten som misslyckas. Vid många av de krisår vi har tittat på finns det ingen förväntan att staten ska ta ett socialt ansvar. Det här börjar växa fram på 1800-talet och framför allt under 1900-talet.

En annan sak som skiljer de tidigare kriserna från idag är uppfattningen om mänskliga rättigheter, säger Wassholm.

– FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som vi alla känner till idag kom väldigt sent (1948). De följs tyvärr inte alltid, men vi är alla medvetna om dem och vem som bryter mot dem, säger Wassholm.

De flesta har det bättre – men inte alla

I stora drag kan man ändå säga att de flesta i samhället har fått det bättre än de hade det under årtalen som vi listat, åtminstone i västvärlden.

– Det här beror mycket på den medicinska utvecklingen och sociala skyddsnätverk. Vi kan förvänta oss att det finns en stat som hjälper till om man inte klarar sig själv, säger Wassholm.

– Vi kan också mäta hur bra folk har det genom att mäta medellivslängd, tillgång till mat och skola och så vidare, tillägger Nauman.

Så finns det också vissa grupper i världen som har fått det sämre. Hit räknar Wassholm och Nauman ursprungsbefolkningarna som hade mycket större möjlighet att bestämma över sina liv innan kolonialismen och innan staterna blev såpass starka som de är idag.

Också flyktingar kan anses ha det sämre idag, jämfört med till exempel 1700-talet.

– Förut fanns det en starkare tro på att flyktingar skulle ge ekonomisk vinning. Det legala ramverket försvårar för dagens flyktingar att ta sig in i ett land, och det här begränsar också kraftigt vilka som har möjlighet att få hjälp, säger Nauman.

Har du något krisår som du tycker skulle platsa på listan? – Berätta i kommentarerna.