Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Yles granskning: Brister i bekämpningen på många pälsfarmer

Två veterinärer klädda i heltäckande vit skyddsutrustning.
Bildtext Veterinärerna Eva-Lotta Halonen och Annukka Nikula är redo för provtagning i Karlebyområdet.
Bild: Janne Järvinen / Yle

Det brister fortfarande på många pälsfarmer gällande skyddet mot fåglar och fågelinfluensan. Det visar de rapporter från Livsmedelsverket som Yles MOT-redaktion fått ta del av.

Det kan inte ha undgått någon att fågelinfluensan spridit sig på pälsfarmer den här sommaren och hösten. Livsmedelsverket har således beordrat att alla pälsfarmer i landet ska granskas.

Bristerna på en del av farmerna är fortfarande tydliga.

Vissa skjuter fåglar, andra gör ingenting

Metoderna att hålla bort fåglarna från farmerna varierar. Vissa farmare skjuter fåglar med undantagslov. På en av farmerna ska det ha skjutits omkring 300 fåglar.

Den här metoden ses som ineffektiv eftersom det är främst skrattmåsar som sprider viruset och skrattmåsen är fridlyst.

En del av farmarna använder sig av skrämselskott eller gaskanoner, fågelskrämmor och laserskrämmor.

Det finns också en del farmare som inte vidtar några åtgärder alls. En av dessa motiverade sin passivitet med att rovfåglarna i området håller övriga fåglar borta.

Kaustisilla olevassa turkistarhassa varjotalojen ovilla on pressu ovena.
Bild: Janne Järvinen / Yle

Fåglarna kommer fortfarande in i skugghusen

Det mest effektiva är att med hjälp av väggar och dörrar se till att fåglarna inte kan ta sig in i skugghusen. Av de 59 granskningsrapporter som Yle tagit del av hittills fanns 10 farmer där fåglarna fortfarande kommer åt att ta sig in i skugghusen.

Det finns också flera som har brister i den allmänna hygienen och gällande djurens välfärd. På 16 farmer hade man inte kört bort djurens avföring på åtminstone ett år. På en av farmerna hittades undernärda rävar i smutsiga förhållanden.

Rapport: Nästa pandemi kan utvecklas bland pälsdjuren

Under coronapandemin skulle pälsfarmarna skicka in döda djur för kontroll. Under 2022 fick Livsmedelsverket in kring 10 000 djur, men man hade förväntat sig över tredubbelt mer.

På Regionförvaltningsverket var man medvetna om att alla farmer inte följde påbudet. Trots det delades inga böter ut.

Det som hände med fågelinfluensan på pälsfarmerna i Finland i somras, hände också i Spanien i fjol. I april publicerade Livsmedelsverket en rapport där det bland annat konstateras att farmernas skydd mot sjukdomar ofta är bristfälligt.

Där konstateras också att nästa pandemi i all tysthet kan utvecklas i pälsdjurspopulationen. Trots allt ovanstående påbörjades bekämpningen av fågelinfluensan först när viruset redan spred sig på farmerna.

Kaustisilla olevassa turkistarhassa sinikettu isossa turkissansa häkissä.
Bild: Janne Järvinen / Yle

Brist på det mesta, inte minst veterinärer

Och nu är det bråttom. Hittills har det fattats beslut att över 300 000 djur ska avlivas. I slutet av oktober hade cirka 100 farmer granskats. Det finns runt 500 farmer i Finland och alla ska granskas.

Jobbet sinkas av brist på laboratorium, redskap och framför allt veterinärer.

– Vi har förundrat oss över varför Livsmedelsverket inte hade en färdig plan för vad som händer om zoonoser hittas på en pälsfarm. Det här har improviserats fram, säger veterinären Annukka Nikula i Karleby.

Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor.

”Räknade med att farmarna tar ansvar”

På Livsmedelsverket säger Pia Mäkelä, direktör för livsmedelskedjan, att den stora spridningen av viruset var en överraskning.

Mäkelä konstaterar att granskningarna på farmerna visar att en del av farmerna fortfarande inte har gjort tillräckligt för att skydda sig från sjukdomar.

– De borde nu skrida till verket, säger Mäkelä.

Hon medger att ansvaret för skyddet till största del lämnats åt branschen.

– Man räknade säkert med att farmarna tar ansvar i den här frågan. Men sommarens epidemi visade att det kanske ändå inte har gjorts.

Det kan finnas flera orsaker till det. Det är dyrt att skydda sig och branschen har redan länge kämpat med dålig ekonomi.

Sen är det också så att lagstiftningen är slappare för pälsfarmerna än för till exempel gårdar med fjäderfän och ladugårdar.

Men det kan det bli ändring på. Jord- och skogsbruksministeriet förbereder en förordning som kan tvinga pälsfarmarna till att bekämpa fåglar kraftigare än i dagsläget.

Nästa vår återvänder fåglarna.

Artikeln är en översättning av Mittava tarkastus osoittaa lintuinfluenssan torjumisen olevan turkistarhoilla edelleen puutteellista av Eero Mäntymaa.