Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Fler hatbrott borde leda till åtal – fallen som avslöjas är bara toppen av ett isberg

Uppdaterad 06.11.2023 11:09.
Kristina Stenman är diskrimineringsombudsman.
Bildtext Kristina Stenman vill påminna att de som upplevt hatbrott eller hatretorik också kan söka hjälp och stöd från diskrimineringsombudsmannen.
Bild: Markku Lempinen / Brand Photo

Förra året registrerades 22 procent mer hatbrott än året innan, men få går vidare till åtal. I många fall förblir brotten också oanmälda.

En rapport från Polisyrkeshögskolan visar att hatbrotten ökat med 22 procent år 2022 jämfört med året innan.

Ett hatbrott är enligt polisen ett brott vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den folkgrupp som offret representerar.

En majoritet, 74,7 procent, av dessa brottsanmälningar om misstänkta hatbrott hade ett rasistiskt motiv. Det här stämmer också överens med en färsk EU:undersökning som visar att många upplever rasism och diskriminering i Finland.

Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman tror att statistiken kan ge uttryck för en förändring i samhällets samtalsklimat.

– Vi har sett under de senaste 10 åren att det har blivit allt vanligare med hatretorik, till exempel på sociala medier. Det här kanske spiller över till vardagen, och till sättet man talar och bemöter andra.

Människor ska inte behöva uppleva att de inte får gehör för vad det gått igenom

Kristina Stenman

Stenman tror att också Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan göra samtalsklimatet mer polariserat. Ytterligare nämner hon valrörelsen inför riksdagsvalet, som enligt Stenman väckte en ibland stämplande diskussion om bland annat etnicitet, härkomst och sexuella minoriteter.

– En känsla av att det är okej att visa ett mått av hat mot minoriteter har spridit sig i samhället. Det är mycket oroväckande.

Mörkertalet kan vara stort

Polisyrkeshögskolans forskare Jenita Rauta som har sammanställt rapporten över hatbrott påpekar att en orsak till att mängden hatbrott ökat kan vara att människor nu bättre förstår vad ett hatbrott är, så att det kan anmäla det för polisen.

Enligt Rauta förblir ändå många hatbrott oanmälda. Också Kristina Stenman säger att det kan finnas en tröskel att anmäla hatbrott.

– Man kan kanske uppleva att man inte känner till vad man ska göra, och att man inte får tillräckligt med hjälp. Processen som följer en polisanmälning kan vara lång och jättetung också för offret.

Av de brottsanmälningar som gjordes under det första halvåret 2022 var det 26 procent som gick vidare till åtalsprövning.

En grupp unga kvinnor knäböjer med en höjd knytnäve. I famnen har de ett plakat med texten Human rights are npt a matter of opinion.
Bildtext Den färska EU:undersökningen visar att många upplever rasism och diskriminering i Finland, vilket stämmer överens med den statistik vi har över hatbrott.
Bild: Yle/Arash Matin

Viktigt att fallen går vidare till åtalsprövning

Kristina Stenman hoppas att de anmälningar som når polisen undersöks noggrant.

– Det är alltid viktigt att det finns goda grunder om polisen väljer att inte föra en anmälning vidare till åtalsprövning. Det är oroväckande om det här sker på grund av bristande resurser, eller några praktiska orsaker.

– Om ett fall överstiger tröskeln för åtalsprövning skulle det vara viktigt att den går vidare. Människor ska inte behöva uppleva att de inte får gehör för vad det gått igenom, säger Stenman.

Vad borde utvecklas när det gäller förebyggandet av hatbrott i Finland?

– Hatbrott borde vara ett brott som man verkligen tog på allvar. Till exempel vid publicerandet av både rapporten från Polisyrkeshögskolan och EU-undersökningen, skulle det ha varit bra med tydligare ställningstaganden från centrala ministrar. Det skulle ha visat att det här är ett ämne som man jobbar med och tar på allvar.

– Sen finns det också ljusa punkter. Det som är bra är det forskningsmaterial vi har. Vi har till exempel skolhälsoenkäten som ger ett brett paket av information om till exempel mobbning i skolorna.