Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rädsla är radikaliseringens bränsle

Uppdaterad 23.11.2015 19:41.
Unga invandrare talar om terrorism
Bildtext Muhammed och Muhammed Hassan är trötta på att bli stämplade som potentiella terrorister.

Polisen, skolor och ungdomsorganisationer samarbetar tätare än någonsin för att fånga upp signaler från de unga som vittnar om radikalisering. Terrorberedskapen har höjts i hela Norden efter attackerna i Paris, och enligt Skyddspolisen har våldsam radikalisering blivit en realitet också här i Finland.

Att peka ut potentiella terrorister är ändå en väldigt känslig fråga.

Torsdag kväll i centrum av Helsingfors. Ett gäng killar med invandrarbakgrund står samlade i ring i höstmörkret i närheten av Glaspalatset och rappar i takt till ett hip hop-beat.

Här på gatorna och i köpcentren hänger de varje dag, precis som så många andra ungdomar. Det här vet också de extremistiska grupper som försöker rekrytera nya unga anhängare i Helsingfors.

Enligt Skyddspolisen är den här sortens rekrytering ett nytt och växande fenomen i Finland.

Hur ska man tala om radikalisering utan att stigmatisera?

Mycket görs som bäst i Finland för att på bred front förebygga radikalisering bland unga - både på nationell nivå och på gatunivå.

Problemets känsliga karaktär gör ändå att det råder stor rädsla för att stigmatisera vissa grupper. Stigmatisering och marginalisering är en bra grogrund för radikalisering.

Att närma sig ett gäng finländska ungdomar med invandrarbakgrund på gatan, för att fråga vad de har för tankar och erfarenheter av radikalisering, är därför inte alldeles lätt.

- Vad fan vill du? Vad då radikalisering, menar du terrorister? Tänkte väl det, just typiskt. Varför frågar du inte vanliga finländska ungdomar? Varifrån kommer du och var går det här ut? Aj, nyheterna. Bandar du redan? Får vi betalt?

Vad fan, tror du vi är terrorister? Vi är ju bara vanliga finländska ungdomar

― Muhammed

Frågorna haglar och och killarna utbyter vaksamma blickar under sina kepsar. Av förståeliga skäl är de på sin vakt när jag ber om en intervju, och blir genast provocerade när jag nämner ordet terrorism. Det är svårt att klandra dem.

Frågan om radikalism måste ändå kunna diskuteras, fast det känns obekvämt. Givetvis inte enbart med dem, men också med dem, försöker jag förklara mitt i det lilla tumult som uppstår där vi står vid Narinkens torg.

"Vi är helt vanliga finländska ungdomar"

Två av killarna, Muhammed och Muhammed Hassan, lugnar sig till slut och väljer att ställa upp.

- Vi har aldrig stött på någon radikalism eller blivit utsatta för rekryteringsförsök. Vi rör oss inte i sådana kretsar. Vi är helt vanliga finländska ungdomar, säger Muhammed.

- Klart vi följer med vad som händer på nyheterna och diskuterar i skolan. Vi hade också en tyst minut i skolan efter det som skedde i Paris, inflikar kompisen Muhammed Hassan.

Båda är ändå frustrerade över att muslimer pekas ut så fort det sker ett terrordåd.

- Min mamma säger att jag ska vara på min vakt när det har skett ett terrordåd. Som muslim finns det då alltid risk för att bli utsatt för våld på gatan, säger Muhammed Hassan.

- Det är inte muslimer som dödar alla de här människorna. Det är våldsamma galningar som inte har något med vår religion att göra. Därför är det viktigt att man talar om de här sakerna, fortsätter han.

Ökat samarbete mellan polis och ungdomsarbetare

Våldsam radikalisering har ändå blivit en del av den finländska verkligheten. Och att sparka boll med kidsen, räcker inte längre.

Hittills har åtminstone 60 unga från Finland värvats av utländska terroristorganisationer. Skyddspolisen samarbetar därför mer än någonsin med ungdomsföreningar och skolor för att registrera och förebygga radikalisering i ett tidigt skede.

Det här arbetet bygger på en öppen dialog med de unga. Det här är ändå svårt. Rädslan för att stigmatiseras eller att stigmatisera är så stor.

Polisbil på uppdrag på natten i Borgå. Nyfikna ungdormar på gatan.

"Radikalisering föds ur marginalisering"

Tommi Laitio, chef för Helsingfors ungdomscentral, väljer sina ord med omsorg när han berättar hur de arbetar mot radikalisering.

- Det här är en väldigt känslig fråga. Vi jobbar aktivt för att skapa ett öppet, demokratiskt, mångkulturellt och jämlikt Helsingfors där ingen behöver bli utsatt för rasism eller marginalisering. Det här är grunden för allt arbete mot radikalisering, och görs bäst genom att lyssna på de ungas egna erfarenheter.

Men fokuserar ni extra mycket på vissa grupper som kan anses ligga i riskzonen för att radikaliseras?

- Det är viktigt att inte stigmatisera någon grupp och minnas att radikalisering inte bara handlar om religiös radikalism. Det finns också till exempel högerextremism, som är ett växande problem bland unga, säger Laitio utan att riktigt svara på frågan.

Radikalism är en mycket känslig fråga och man måste akta sig för att stigmatisera vissa gupper av unga.

― Tommi Laitio, Helsingfors ungdomscentral

"Radikalismen måste avmystifieras genom öppen diskussion"

Christian Wentzel, som är verksamhetsledare för ungdomsorganisationen Stationens barn, känner igen tjänstemännens behov av att hålla tungan rätt i mun. Själv väljer han att vara mera frispråkig och anser att man måste våga tala öppet och rakt om problemet med radikalism.

- Det finns en rädsla för att vara politiskt inkorrekt, vilket försvårar ett öppet och rakt samtal om radikalisering. Det här bidrar till att ämnet mystifieras och riskerar att slå tillbaka, säger Wentzel.

Christian Wentzel
Bildtext Christian Wentzel, verksamhetsledare för Stationens barn, önskar att det förs en öppnare diskussion med de unga.

Mikrosignaler på gatan

Enligt Christian Wentzel snappar man upp en hel del små signaler som tyder på radikalisering när man rör sig bland de unga. Unga har alltid varit radikala, men den radikalism vi nu ser är något annat. Den är våldsammare och riktar sig mot hela civilsamhället, inte bara politiker, påpekar han.

- Visst syns radikaliseringen när vi rör oss bland de unga på gatan här i Helsingfors. Vi fångar ständigt upp små mikrosignaler som tyder på att någon persons värderingar kanske håller på att radikaliseras. Det kan handla om hur de unga talar, att det dyker upp flygblad eller andra symboler. Det här är signaler som vi ofta märker före polisen eller Skyddspolisen.

Har ni ett aktivt utbyte av information med polisen?

- Jo det har vi nog... men det bygger på förtroende, så jag vill inte gå närmare in på det än så här.

Skylt på Skyddspolisens dörr i Helsingfors

Finland förnyar sin strategi mot radikalisering

Också på nationell nivå kommer man att börja se över arbetet mot radikalisering.

Inrikesministeriet ska i högre grad börja rikta och skräddarsy sina åtgärder, beroende på vilken form av radikalisering det är frågan om. Dessutom vill man börja involvera skolorna i att aktivare registrera radikalisering bland eleverna. Det här en direkt följd av terrordåden i Paris och det höjda terrorhotet i Norden.

Tarja Mankkinen, Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten.
Bildtext Tarja Mankkinen, Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten.

- Vi vill involvera lärarna mer. Det är här de unga samlas, och därför är det viktigt att lärarna följer med noga, säger Tarja Mankkinen Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten.

Enligt Mankkinen ökar den senaste tidens stora antal asylsökande risken för radikalisering i Finland.

- Flyktingfrågan delar folket och ökar rädslan, vilket radikala grupper lätt kan utnyttja för att få igenom sitt budskap.

Öppen diskussion krävs

Att öka övervakningen av vissa personer eller grupper är ändå problematiskt. Det här är också Christian Wentzel medveten om. Enligt honom är det viktigaste ändå att man öppet kan ventilera frågor kring vem som riskerar att radikaliseras och varför.

- De som söker sig till extremistiska rörelser eller ideologier är ofta ensamma och utstötta unga personer som söker sin roll och plats i samhället, och som därför är väldigt mottagliga för hatretorik. Det här gäller såväl finländska ungdomar som invandrarungdomar. Det bästa man kan göra är att inkludera dem i samhället och lyssna på dem, säger Wentzel.

Walkers café i Helsingfors.
Bildtext Walkers café i Helsingfors drivs av Stationens barn.

Ungdomsorganisationen Stationens barn jobbar därför aktivt med att snabbt etablera kontakt med de ensamma asylsökande som kommer hit till Finland.

- När de lämnar flyktingförläggningarna och börjar röra sig i Helsingfors centrum, hoppas vi att de vet vem vi är. Det här gör det lättare att undvika konflikter som hotar att öka radikaliseringen på båda sidor.

Trygghetsnarkomanin helgar medlen

För myndigheterna är det svårt att erkänna att det är omöjligt att eliminera alla risker för radikalism och terrorism. De vet det, men vill inte skylta med det.

Att det till exempel bland de asylsökande kan finnas personer med kontakter till terroristorganisationer är ett faktum som Skyddspolisen officiellt har bekräftat. Det här är ändå ord som ingen vill sätta i sin egen mun.

Vi vägrar inse att något ont kan hända också här för att vi har blivit trygghetsnarkomaner som tror blint på att världen kan kontrolleras

― Christian Wentzel, Stationens barn

Enligt Christian Wentzel har vi i västvärlden ett så stort behov av att invaggas i trygghet, att vi är redo att gå väldigt långt för att upprätthålla denna illusion.

- Jag vet att utredare i hela Europa jobbar för högtryck just nu för att hitta terroristerna. Men vi kan inte helt utesluta risken för att något i stil med attackerna i Paris kan hända också här. Någon slinker alltid genom systemet. Vi vägrar ändå tro på det här för vi har blivit trygghetsnarkomaner och kräver mera kontroll. Men för att kunna eliminera alla risker krävs ett totalitärt samhälle. Är det vad vi vill, frågar sig Wentzel.

Stigmatisering ökar risken för radikalisering

Hur förebygger man då radikalisering utan att samtidigt stigmatisera och kasta bensin på elden?

Svaret finns kanske hos de religiösa samfunden som spelar en allt viktigare roll.

- Moskéerna och imamerna kan hjälpa de unga att förstå sin egen religion, och de har blivit mycket bättre på att ta upp frågor också om radikalisering under fredagsbönen, säger Ahmed Hassan, som sitter i styrelsen för Islamiska rådet i Finland.

Han påpekar ändå att den våldsamma religiösa radikaliseringen är ett globalt problem, och inget muslimerna här i Finland kan lösa på egen hand. Dessutom är det en stor utmaning att nå ut till de unga.

- Dagens unga invandrargeneration skiljer sig inte så mycket från vanliga finländska ungdomar. Det är en generation som har tappat nästan all anknytning till sin egen religion och som hänger på sociala medierna. Det är därför svårt att ha koll på vad de får för intryck.

ahmed hassad
Bildtext Ahmed Hassan, som sitter i Islamiska rådet, tror det är svårt att nå ut till alla unga muslimer, eftersom få av dem kommer till moskéerna.

"Efter terrorattacker vågar jag inte gå ut"

Den egna familjens roll är därför mycket viktig. Också Ahmed Hassan diskuterar ofta de här frågorna hemma med sina föräldrar.

Terroristattentat som görs i andra länder har en omedelbar inverkan på muslimernas vardag här i Finland. Attackerna i Paris var inget undantag.

Jag ringde min mamma genast efter händelserna i Paris för att säga att hon ska vara försiktig om hon går ut. Vad som helst kan hända.

― Ahmed Hassan

- När det sker terroristattacker och det visar sig vara muslimer som ligger bakom, då vågar man inte gå ut. Man stannar hellre hemma för säkerhets skull. Jag ringde min mamma genast efter händelserna i Paris för att säga att hon ska vara försiktig om hon går ut. Vad som helst kan hända, berättar Ahmed Hassan.

Ingen finländare dödades i Parisattackerna. De finländska offren var alla de muslimer som inte vågade lämna sitt hem den helgen.

Yle Nyheter TV-nytt: Radikaliseringen ökar i Finland
Yle Nyheter TV-nytt: Radikaliseringen ökar i Finland - Spela upp på Arenan

Forskare: Utanförskap och rasism orsaker till radikalisering
Rekryteringsförsök till Syrien i centrum av Helsingfors
Jihadist radikaliserades i Helsingfors
”Vi talar om hämnd när vi borde diskutera rättvisa”
FN-bas: Nya terrordåd kan vara förestående