Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”Om det finns Harry Potter och Lasse Maja så lånar vi” – nationellt e-bibliotek tas i bruk i vår

Uppdaterad 07.11.2023 13:10.
Två flickor står vid en hylla i ett bibliotek och håller i varsin favoritbok.
Bildtext Milou Gammals och Linn Silfver visar upp varsin favoritbok. De brukar ibland tillbringa tid på biblioteket efter skolan.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

För att alla ska ha samma tillgång till elektroniskt biblioteksmaterial så startar en ny nationell tjänst i april nästa år. Vid Ekenäs bibliotek berättar bibliotekschefen Heidi Enberg att ljudböcker och e-tidningar hittills varit populärast.

I april nästa år kommer 80 procent av biblioteken att ta i bruk E-biblioteket, ett nationellt bibliotek där kunder kan låna digitalt material på flera språk via en applikation.

– Alla kommuner i Finland får ansluta sig till det. Grundtanken är att det ska vara jämlikt för alla invånare, att alla ska få samma service. Nu har kommunerna egna e-resurser och variationen är stor, berättar Raseborgs bibliotekschef Heidi Enberg.

Det blir allt vanligare att låna ljudböcker och e-tidningar på biblioteken i Raseborg – nationell tjänst samlar allt på en plats

6:55

Hon har sitt kontor på Ekenäs bibliotek som hör till biblioteksnätverket Helle. Enberg berättar att de har ett rätt brett utbud elektroniskt material redan.

– Vi har e-böcker, ljudböcker, tidningar, musik och film, så det finns nästan av alla slag.

En kvinna med kort hår och iklädd grön skjorta och mörkblå cardigan ser in i kameran och småler. I bakgrunden bokhyllor.
Bildtext Bibliotekschef Heidi Enberg berättar att den nationella tjänsten underlättar personalens arbete.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Hittills har mängden utlånat e-material varit marginell i förhållande till annat material, men Enberg säger att trenden är uppåtgående och tror att fler hittar e-materialet nu då tjänsten blir landsomfattande.

– Tack vare det nationella samarbetet ökar synligheten för tjänsten. Man kan göra mycket mera reklam för det då det är samma tjänst i hela landet.

En ung pojke i träningsjacka ser in i kameran och ler.
Bildtext Ruben Ikpha läser helst om fotboll. Han kan tänka sig att låna filmer och ljudböcker om sporten i e-biblioteket om det finns sådana.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Då det nationella biblioteket tas i bruk kommer utbudet tillfälligt vara mera begränsat än i de e-tjänster Helle-biblioteken har nu, berättar Enberg.

– Utbudet är inte lika brett i början då det startar. Meningen är att det ska växa, i början finns det ljudböcker och e-böcker och tidskrifter, men inte filmer och musik, säger hon.

Däremot kommer arbetet delvis att underlättas för personalen då tjänsten blir nationell.

– Det blir mindre arbete i och med att det är Nationalbiblioteket som kommer att upprätthålla tekniken, sköta avtalsförhandlingar med leverantören och all marknadsföring, förklarar Enberg.

Innehållet i e-biblioteket väljs ändå fortfarande av bibliotekspersonalen.

– Det grundas arbetsgrupper dit alla som jobbar på bibliotek kan anmäla sig och där inköpen och urvalet sköts.

En orangebrun teddybjörn sitter uppe på en hylla. Den har en broschyr i famnen.
Bildtext Än så länge används de digitala tjänsterna främst av vuxna men Heidi Enberg tror de blir populärare bland barn i takt med att skolan också använder dem.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

E-biblioteket kommer att vara en applikation där användaren kan logga in med sitt bibliotekskort och en kod. För att registrera sig behövs ändå en stark autentisering, till exempel med nätbankskoder.

Jag tror nog våra hus och fysiska tjänster behövs också i fortsättningen

Heidi Enberg, bibliotekschef

Enberg säger att hon har svårt att förutspå hur de elektroniska tjänsterna kommer att inverka på antalet besökare i de fysiska biblioteken, men menar att det fortfarande finns tjänster som endast kan erbjudas på plats.

– Här finns arbetsutrymme och mycket annan verksamhet som gör att människor besöker oss. Ibland behöver de hjälp av våra bibliotekarier i informationssökning och råd, så jag tror nog våra hus och fysiska tjänster behövs också i fortsättningen, konstaterar hon.

En kvinna med ljust hår vid desken på ett bibliotek.
Bildtext Det finns fortfarande tjänster på biblioteken som inte går att få digitalt, som till exempel rådgivning och informationssökning.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

I det utbud som Helle-biblioteken har elektroniskt just nu går det att skönja trender kring vad kunderna helst lånar.

– Ljudböckernas popularitet har ökat och e-tidskrifter och dagstidningar läser många gärna, berättar Enberg.

Föredrar tryckta böcker

Kompisarna Milou Gammals och Linn Silfver är båda nio år och brukar ibland fördriva tiden i biblioteket efter skolan. Gammals berättar att hon är bekant med e-material från skolan.

– Vi brukar läsa böcker på Ebban, säger hon.

Deckare, fantasy och sport får gärna finnas i e-biblioteket om barnen får välja

5:03

Ebban är ett skolbibliotek på nätet.

Hon och Linn Silfver kan tänka sig att låna filmer från e-biblioteket i framtiden, speciellt om Harry Potter eller Lasse Maja finns bland utbudet.

Helst läser de ändå tryckta böcker.

– De är spännande och roliga att läsa, konstaterar Silfver.

En ung flicka med ljust hår i svans spelar schack.
Bildtext Milou Gammals är djupt fokuserad på ett parti schack tillsammans med kompisen Linn Silfver.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Just nu är flickorna ändå sysselsatta med schack. De är inne på sitt tredje spel.

– Det är första gången jag spelar, berättar Linn Silfver. Milou Gammals är en van schackmästare och visar hur spelet går till.

– Det är ganska komplicerat. Det är som matematik, du måste tänka ordentligt, förklarar Gammals.

Lite längre bort sitter ett gäng pojkar från fjärde klass. De berättar att de brukar samlas i biblioteket och spela spel och umgås efter skolan.

– Vi brukar bara vara, spela spel och någon gång läsa böcker, säger Elis Roos.

De lånar inte vanligtvis ljud- eller e-böcker men kan tänka sig att göra det i framtiden.

– Det är nog roligt att höra på dem, säger Ruben Ikpha som gärna lyssnar på böcker om fotboll.

Roos efterlyser deckare och böcker om ishockey.

– Om det fanns sådana skulle jag säkert lyssna, säger han.

En pojke med ljust hår och mörk luvtröja står mellan två bokhyllor. Han ser in i kameran och ler.
Bildtext Elis Roos är intresserad av deckare och böcker om ishockey.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Författaren Monika Fagerholm välkomnar e-biblioteket.

– Det är jättebra och understödes, konstaterar hon.

Författaren Monika Fagerholm välkomnar e-biblioteken

12:46

Fagerholm har tidigare lyft fram problematiken med strömningstjänster för ljudböcker som gör att författarna får väldigt lite i handen även om boken är populär.

– Man kan kalla det slavarbete. Du får en femtedel av arvodet du får för en tryckt bok, en struntsumma, konstaterar hon.

Författaren Monika Fagerholm.
Bildtext Författaren Monika Fagerholm är känd för verk såsom Underbara kvinnor vid vatten, Den amerikanska flickan, Lola uppochner och senast Vem dödade Bambi?
Bild: Niklas Sandström

Arvodet författare får för en bok rör sig om mellan 21 och 26 procent av dess försäljningspris.

Ett vanligt missförstånd är att ljudboken är dålig. Jag älskar ljudböcker! Det är strömningstjänsterna som utarmar författarna och förlagen

Monika Fagerholm, författare

Enligt en utredning som författarförbundet i Finland lät göra år 2020 motsvarar summan en författare får för en ljudbok i medeltal knappt 70 cent per såld bok.

Fagerholms förhoppning är att de som i dag förlitar sig på strömningstjänster i stället börjar använda sig av e-biblioteket då det tas i bruk i april nästa år.

– Ett vanligt missförstånd är att ljudboken är dålig. Jag älskar ljudböcker! Det är strömningstjänsterna som utarmar författarna och förlagen, förklarar hon.

Just nu behandlas ett lagförslag som skulle berättiga författarna till samma ersättning för utlånat e-material som för tryckt material och ljudböcker. I dag får en författare kring 25-30 cent per utlånad bok men arvodet betalas inte för e-material.

I Norge röstades en ny lag igenom i juni som kräver att priset för ljud- och e-böcker är detsamma som för tryckta böcker under det första utgivningsåret. Lagen träder i kraft den första januari nästa år.

Stavningen ändrades från Lassemaja till Lasse Maja 7.11 kl. 13.10.