Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Anders Tegnell fick dödshot för pandemihanteringen – säger nu att strategin inte spelade så stor roll: ”Olika åtgärder, samma resultat”

Anders Tegnell ser in i kameran. I bakgrunden stolar och fönster.
Bildtext Anders Tegnell fick rockstjärnestatus i samband med pandemin.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Sveriges förra statsepidemiolog Anders Tegnell är besviken över att Norden inte gick in för samma coronastrategi. I en intervju med Svenska Yle berättar han också om kändisskapets mörka sida.

Mörkret faller utanför fönstren i hotellobbyn i centrala Stockholm. Ute i samhället sprids coronaviruset i en väldig fart, men till skillnad från våren 2020 är motståndskraften hög.

Vaccinerna har gjort sitt och många har gått vidare från pandemiåren. Sjukdomen har satt sina djupa spår, allra mest hos de familjer som drabbades och fortfarande drabbas av dödsfall eller svår sjukdom. Men också hos dem som arbetade mitt i krisen.

Anders Tegnell sitter vid ett bord.
Bildtext Anders Tegnell är aktuell med boken ”Tankar efter en pandemi” som han skrivit tillsammans med journalisten Fanny Härgestam.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Ansiktet utåt för pandemin i Sverige blev den i dag 67 år gamla Anders Tegnell. Nu har han släppt en bok om hur han upplevde åren som statsepidemiolog när smittan drog in över samhället.

Han står i hotellobbyn och tar emot Svenska Yle. Vi skakar hand av bara farten.

”Svenska linjen” fick kritik

Den lugna och sakliga före detta statsepidemiologen har blivit synonym med den svenska coronastrategin, som fick hård kritik under början av pandemin.

Medan Finland snabbare gick in för strikta åtgärder, litade Sverige i större utsträckning på råd och rekommendationer. Finland stängde ner, Sverige höll öppet.

En envis bild är att man inte gjorde något alls för att dämpa smittspridningen i Sverige, menar Anders Tegnell.

– Det är en myt. Vi gjorde väldigt mycket, säger Tegnell som i dag arbetar som senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten.

Podium där coronakommissionen sitter.
Bildtext Sveriges coronakommission kom med hård kritik mot den svenska pandemihanteringen.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Enligt Sveriges coronakommission togs det ändå för få och för sena åtgärder i början av pandemin. Det slås fast i den slutrapport som presenterades i februari 2022.

Kritiken riktar sig främst mot regeringen, som förlitade sig för mycket på landets folkhälsomyndighet. Kommissionen menar att fler liv hade kunnat räddas med striktare åtgärder.

Överdödligheten låg i Norden

I Finland var det regeringen som höll i taktpinnen, medan det i Sverige stundvis verkade vara Anders Tegnell och hans team på Folkhälsomyndigheten. Under en lång tid höll de, på regeringens begäran, dagliga presskonferenser om pandemiläget och åtgärder.

Anders Tegnell tycker själv inte att hans arbetsplats hade ett för stort ansvar.

– Det är en välbeprövad lösning i Sverige. Vi gjorde inte annorlunda än vi alltid har gjort i Sverige utan tog precis det ansvar vi normalt sett har. Det är så den svenska krishanteringen ser ut, säger han.

Hade du hellre varit Mika Salminen (hälsosäkerhetscehef vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland under coronavirusutbrottet) och haft hans ansvar under pandemin?

– Nej, jag är statstjänsteman. Jag jobbar inom det system jag jobbar inom. Men det hade säkert varit spännande att vara Mika också.

Mika Salminen från THL och ministrarna Krista Kiuru och Aino-Kaisa Pekonen står framför varsitt podie och håller presskonferens.
Bildtext Finlands regering och Institutet för hälsa och välfärd (THL) höll presskonferenser tillsammans under pandemin. Här Mika Salminen från (THL) och ministrarna Krista Kiuru och Aino-Kaisa Pekonen.
Bild: Ilkka Klemola / Yle

I efterhand verkar det enligt Anders Tegnell inte ha spelat så stor roll vilken coronastrategi man hade. Det syns exempelvis på överdödligheten i de nordiska länderna som alla är på en låg nivå i europeisk jämförelse.

Han menar att kontexten är det viktigaste.

– Samhällsstrukturen, vilka sårbara grupper vi har, hur tätt vi lever tillsammans och vilka möjligheter vi har att arbeta hemifrån är aspekter som verkar vara viktigare för hur pandemin utvecklas än vilka åtgärder vi vidtar.

Så det spelar inte så stor roll vad man gör?

– Jo, men med rätt många olika åtgärder kan man nå ungefär samma resultat.

Anders Tegnelliä kuvaava tatuointi miehen käsivarressa
Bildtext Anders Tegnells kändisskap nådde inga gränser under pandemin. Här en man som tatuterat in Tegnells ansikte på armen.
Bild: Daniel Ivarsson

Besviken över uteblivet samarbete

Tidigt under pandemin föreslog Anders Tegnell för sina nordiska kollegor att länderna borde utveckla en gemensam linje för att bekämpa smittspridningen. Han var förvånad över att det inte blev så.

– Det föll på att det blev politiska beslut i flera av länderna. Där har man inte på samma sätt en tradition som vi har på den tekniska nivån att stämma av med varandra och försöka hitta gemensamma lösningar.

Känner du besvikelse över att det inte blev så?

– Ja, det kan jag fortfarande göra. Det hade vi kunnat vinna på allihop, säger han.

Levde under personskydd

De olika nordiska linjerna ledde till en landskampsstämning länderna emellan. Politiker och experter ställdes mot varandra i en stundvis hätsk tävling om vem som kunde hålla smittkurvan plattast.

Kritiken mot den svenska coronahanteringen ledde också till att Anders Tegnell fick motta dödshot mot sig själv och indirekta hot mot sin familj. Under en period levde han med personskydd.

– Vi gick till polisen och frågade hur vi ska tolka hoten. Men samtidigt så var det här en väldigt liten grupp. Det som gjorde att jag kunde fortsätta var vetskapen om att den gigantiskt stora majoriteten var med på det vi gjorde och stödde oss i vårt arbete, säger Tegnell.

Anders Tegnell intervjuas av journalister.
Bildtext Anders Tegnell var ständigt omgiven av journalister under pandemin. Han undrar om någon fråga någonsin fått så mycket uppmärksamhet.
Bild: Daniel Ivarsson

Lärdomar inför nästa pandemi

Vid nästa pandemi är det inte Anders Tegnell som är ansiktet utåt för den svenska linjen. Men han hoppas att samhället lärt sig något av covid-19.

I Sverige var det speciellt äldreomsorgen som inte klarade det stresstest som coronapandemin var, med väldigt många dödsfall som följd.

– Hade vi haft bättre beredskap på äldreboenden så hade det varit lättare att nå dem med information. Vi hade också önskat att man haft munskydd och tillgängligt material i vården så man lättare hade kunnat ställa om, säger Tegnell.

Hur ser du på Folkhälsomyndighetens ansvar när det kommer till dödsfallen på äldreboenden?

– Jag tycker i efterhand att vi var väldigt tydliga med att de äldre är riskutsatta. Samtidigt är det inte vi som jobbar mot äldreboenden, de drivs av flera aktörer och ansvaret för dem ligger i stor utsträckning hos kommunerna och Socialstyrelsen.

Nainen rokotettavana ulkona katoksessa.
Bildtext Anders Tegnell är kritisk till hur rika länder i väst inte stödde de fattigare länderna under pandemin. Här en bild från Kenya under pandemin.
Bild: Robert Bonet / AOP

Han är också kritisk till hur vacciner fördelades runt om i världen, så att de rika länderna kunde köpa på sig vaccin som hade kunnat vara till nytta på annat håll.

– Det är ett misslyckande för världssamfundet. Både att vi inte tillgängliggjorde vacciner för dem tidigare utan köpte på oss så mycket vaccin att de allra flesta länder har tvingats kasta vaccin, och att vi inte lyckats ta ansvar för att anpassa åtgärderna bättre, säger Tegnell.

Han syftar på att många fattigare länder fick mer problem av de åtgärder man vidtog än av sjukdomen i sig. Det hade man kunnat undvika med en öppnare diskussion, menar han.

Just nu pågår förhandlingar om ett globalt pandemifördrag som ska underlätta det globala samarbetet vid en framtida pandemi.

Enligt Tegnell hänger förhandlingarna kring det fortfarande i luften och det är oklart om det blir till något. Men man måste bli bättre på att samarbeta, säger han.

– Mekanismerna finns ju där, men det gäller att vara villig att både ge och ta.