Akava överväger strejker – risken för generalstrejk ökar
Arbetsminister Satonen vill ha diskussioner om hur Finland ska nå en modell där ingen kan få större löneförhöjningar än industrin. Samtidigt fortsätter strejkerna. Akava överväger nu att delta.
Akavas ordförande Maria Löfgren säger till Svenska Yle att de högutbildades centralförbund ser ytterst allvarligt på läget på arbetsmarknaden för tillfället. Akava överväger strejker i början av nästa år om förhållandet till regeringen inte blir bättre.
– Vi har inte anmält om några strejker ännu men kanske situationen förändras i början av nästa år.
Akava har fört egna förhandlingar med regeringen under hösten och kommit med ett eget motförslag till regeringens planer att förnya arbetsmarknaden.
Fram tills nu har Akava inte stött de strejker som Finlands fackförbunds centralförbund (FFC) har tagit initiativ till och som tjänstemannaorganisationen STTK delvis deltar i.
Enligt Helsingin Sanomats källor överväger FFC att inleda strejker på bred front efter årsskiftet om regeringen inte backar. Nu säger Akavas ordförande Maria Löfgren att också hennes centralorganisation överväger strejker. Det här betyder att risken för en generalstrejk ökar betydligt.
Satonen efterlyser förhandlingsvilja
Akavas ordförande Maria Löfgren uttalade sig för Svenska Yle på ett seminarium som arbetsminister Arto Satonen hade kallat till. Seminariet var startskottet för regeringens strävan att förnya avtalsmodellen i Finland. Regeringen vill att Finland ska hålla fast vid en modell där exportindustrin slår fast den maximala löneförhöjningen för alla branscher.
Den här modellen har tillämpats i Sverige sedan 1990-talet. Där är det industrin som sätter det som kallas märket, alltså slår fast nivån på löneförhöjningarna.
Arbetsminister Arto Satonens budskap är att skrivningen i regeringsprogrammet om en exportdriven förhandlingsmodell går på remiss. Samtidigt uppmanar han arbetsmarknadsparterna att frivilligt inleda förhandlingar om hur man i Finland kunde få en modell som liknar den man har i Sverige.
Satonen ser det som en förlust om arbetsgivare och facket inte själva kan komma överens om en fungerande modell. I så fall måste den enligt Satonen drivas igenom via lagstiftning.
Oklart vem som ska ta initiativ
Ordförande för FFC Jarkko Eloranta var på förhand skeptiskt inställd till om seminariet skulle leda någon vart. Läget hade inte förändrats särskilt mycket då seminariet var slut, men han ansåg att diskussionen var givande.
– Jag tror att alla parter var ganska ärliga om hur de ser på situationen, men vi hittade ingen lösning på problemet.
FFC:s ordförande anser att det är viktigt att starta en förhandlingsprocess, men har vet inte vem som ska ta initiativ till den. Akavas Maria Löfgren säger att en stor fråga som fortfarande är olöst är vem det är som ska förhandla.
– Kanske det är en möjlighet till en ny start, säger Löfgren.
STTK:s ordförande Antti Palola säger att majoriteten av deltagarna på seminariet är överens om att det borde skapas någon form av gemensam arbetsmarknadsmodell, men tillägger att den är svår att åstadkomma.
– Ur STTK:s synvinkel kan vi inte godkänna att den är lagbaserad. Den måste basera sig på ömsesidiga avtal
Finlands näringsliv EK:s verksamhetsdirektör Jyri Häkämies säger att EK inte har något ansvar att kalla till förhandlingar eftersom Finland inte längre har centrala uppgörelser. Bollen ligger hos fackförbunden, säger han.
