Gröna fonder allt populärare – här är tips till dig som vill investera hållbart

Nu när det blir vanligare att placera i fonder och aktier kan småspararna gå samman och påverka vid bolagsstämmorna. Börsstiftelsens vd efterlyser mer reglering av vad som får kallas gröna investeringar.

Att placera pengar i gröna fonder, alltså fonder som har en positiv inverkan på miljön, blir allt populärare.

I enkätundersökningar är det ofta unga som säger sig vara intresserade av hållbara fonder medan äldre personer svarar att hållbara värderingar inte är viktigt för dem när de investerar sina pengar.

Börsstiftelsens vd Sari Lounasmeri säger ändå att om man tittar närmare på de äldre investerarnas egna kriterier märker man att de ofta har att göra med hållbarhet.

– Många uppmärksammar hållbarhet, men de tänker kanske inte på det som ansvarsfullt investerande utan fokuserar på vissa faktorer som de märkt att det är bra att uppmärksamma.

Teman som miljö, anställningsförhållanden och hur man bemöter människor intresserar många och ett företag som sköter om de här sakerna klarar sig enligt Lounasmeri sannolikt också bättre i framtiden och är därmed goda investeringsobjekt.

Populära under flera års tid

Nedgången i ekonomin har inte minskat intresset för gröna fonder, säger representanter för Nordea och OP-gruppen.

– Intresset har ökat de senaste åren. Fler investerare har börjat intressera sig för hållbara investeringar på samma sätt som man också är intresserad av hållbarhet i vår dagliga konsumtion, säger Josefin Degerholm som är vice verkställande direktör på Nordeas fondbolag.

Tuomas Virtala är direktör för OP-gruppens kapitalförvaltning och uppger att intresset för OP:s gröna fonder ökat de senaste åren.

– De har varit populära bland våra kunder och legat i toppen flera år i följd. I synnerhet vår klimatfond är en fond som brukar intressera personer som ska göra nya investeringar för första gången, säger Virtala.

Enligt ny reglering på EU-nivå delar man in fonderna i två nyanser av grönt: de ljusgröna fonderna, så kallade artikel 8-fonder, som ser miljöaspekterna som en del av helheten och de mörkgröna fonderna, som också kallas artikel 9-fonder, som har en tydlig inriktning på miljövärden.

– Under de senaste åren har det skett en enorm utveckling när det gäller hållbarhet, på EU-nivå har vi sett att det kommit väldigt mycket regelverk kring den här frågan, säger Degerholm.

Hon välkomnar regleringen eftersom den gör olika hållbara fonder lättare att jämföra med varandra – vilket är till fördel för kunderna.

Marknadsföringen behöver regleras

Börsstiftelsens vd Sari Lounasmeri säger ändå att EU-lagstiftningen just nu är i ett övergångsskede på det här området och att det behövs ytterligare reglering, inte minst på grund av att de gröna fonderna ökar i popularitet.

– Det nya som kommer att komma i något skede är att man försöker hindra så kallad gröntvätt.

– Ännu har man inte satt upp några kriterier om vilka termer som får användas när man marknadsför fonder men det är just det man håller på med nu: att slå fast vad som får kallas grönt och vad som får kallas hållbart, säger Lounasmeri.

En del av dem som investerar i gröna fonder gör det för att de inte vill investera sina pengar i vissa typer av verksamhet, till exempel vapen eller fossil energi.

Andra vill enligt Sari Lounasmeri uttryckligen investera i det som kallas mörkgröna fonder och alltså påverkar miljön i en positiv riktning.

Men hon talar också om en tredje grupp: de som vill påverka genom sitt aktieinnehav.

– Länge tänkte man kanske att det bara är de stora investerarna som kan påverka bolagen, men nu har det blivit så vanligt att placera pengar och privatspararna har blivit så många att deras sammanlagda innehav blivit betydande stort i många bolag, säger Lounasmeri.

Privatspararna fick in hållbarhetsexpert i oljebolagets styrelse

Dessutom har informationsförmedlingen blivit snabbare och det gör att man kan lyfta upp olika frågor till diskussion och snabbt engagera människor.

Det här har man sett exempel på bland annat i USA där privatspararna slog sig ihop för att påverka sammansättningen i oljebolaget Exxons styrelse efter att en av dem kommit på att det skulle vara bra att få in en person med hållbarhetskunnande i styrelsen.

Privatspararna lade fram ett förslag på olika personer som kunde väljas till en styrelsepost och en av dem var finländska Kaisa Hietala. Många andra privatsparare blev intresserade och deltog i bolagsstämman och en del av förslagen godkändes.

– Det här ledde till att den här finländska hållbarhetsexperten valdes in i oljebolagets styrelse och är ett ganska anmärkningsvärt exempel på hur aktieägarna kan påverka bolaget genom att gå samman.

– Nu återstår det att se hur det här kommer att påverka oljebolagets verksamhet – kommer bolaget att gå från svart till grönt? säger Lounasmeri.

Josefin Degerholms titel korrigerad 8:53.