Svenska medier i förkrossande kassakris – hundratals får sparken och populära program läggs ner
Mediebranschen i Sverige befinner sig just nu i en omfattande ekonomisk kris. Så gott som alla nyhetsbolag och många andra mediehus omställningsförhandlar då sparkraven uppgår i hundratals miljoner kronor.
I början av november meddelade Viaplay att så gott som alla premiärer på streamingtjänsten skjuts upp på obestämd tid. Det gällde också Ronja Rövardotter-serien som skulle ha premiär kring jul.
Viaplays kris är väldokumenterad: bolaget gjorde under andra kvartalet, alltså bara i april, maj och juni, en förlust på 650 miljoner euro, och i juli kom besked om att en fjärdedel av personalen ska bort.
TV4 har alltid lyckats stå starkt och då har man blundat för omvärldens förändringar. De här nedskärningarna hade man kunnat göra successivt men nu får man ta dem i ett i stället
Olle Lidbom, svensk medieanalytiker
I bakgrunden spökar högre kostnader och en krympande annonsmarknad. Den intensiva konkurrensen är också en faktor.
Många mediehus i Sverige har också haft en bra tillvaro med gamla strukturer, samtidigt som man inte garderat sig mot att världen förändras.
TV4 ett exempel
Ett exempel är TV4. TV4 måste skära ner och det drabbar flera publikfavoriter.
Det blir ingen säsong av Let’s Dance nästa år, de facto vet vi inte när eller om programmet återvänder.
Inte heller Talang återvänder inom en snar framtid. Systerbolaget Cmore har också lagts ner och katalogen har flyttats till TV4 Play.
– TV4 har ju de senaste tio åren varit väldigt lönsamt, men också befunnit sig på en marknad där alla runtomkring haft stora problem med först Youtube, sedan Netflix och sedan med HBO och Tiktok. TV4 har alltid lyckats stå starkt och då har man blundat för omvärldens förändringar, men nu slår de till, säger Olle Lidbom, svensk medieanalytiker som bland annat driver Mediepodden.
– De här nedskärningarna hade man kunnat göra successivt under tio år, men nu får man ta dem i ett i stället.
Realiteterna hopar sig
Lidbom understryker att annonsmarknaden försämrats rejält det senaste året. Han kallar 2022 för ett ”dopat” år, då Sverige trädde in i världen efter pandemin och allt gick på högvarv.
I år har realiteterna hopat sig efter att världsekonomin börjat gå på knä och en stor andel av annonsörerna har försvunnit.
Då en del bolag sedan sitter på dyra avtal blir det snabbt kärvt.
Svensk Damtidning, som kokar över förlusten av danstävlingen, går så långt som att hävda att TV4:s nedskärningar är en direkt konsekvens av att man köpte visningsrättigheterna till fotbollsturneringen Champions League för tre miljarder kronor.
”Nödvändig omställning”
Den ekonomiska svackan innebär inte bara att Ronja Rövardotters premiär skjuts upp eller att Let’s Dance läggs på paus. Också journalistiken och nyhetsbevakningen drabbas.
Sveriges radio och Sveriges television, TV4, Expressen, nyhetsbyrån TT, Stampen media som äger Göteborgs-Posten och ett tiotal andra tidningar, Aftonbladets och Svenska Dagbladets ägare Schibsted.
Det är bara några av de drabbade. Ett undantag är Dagens Nyheter och dess systerbolag, som till exempel Hufvudstadsbladet här i Finland som köptes av ägarkoncernen Bonnier News tidigare i år.
Public service-bolagen påverkas inte av annonsmarknaden, men där är det hyror och löner som står för majoriteten av kostnaderna.
Färre grejer bli gjorda, färre artiklar blir skrivna
Klas Backholm, universitetslektor
”Mångfald i rapporteringen försvinner”
Vad innebär det då tiotals, kanske hundratals journalister och mediearbetare får gå?
Ur en journalistisk synvinkel är det allvarligaste att rapporteringen försämras, säger Klas Backholm, universitetslektor vid Åbo Akademi.
– I vårt samhälle har journalisterna rollen att försöka lyfta olika händelser och skeenden på ett objektivt sätt. Så dels blir färre grejer gjorda, dels färre artiklar skrivna, säger Backholm.
– Men sedan försvinner också en mångfald i rapporteringen. Om vi tar Svenskfinland som exempel så har vi public service-bolaget Yle, men sedan också en regional eller lokal tidning som bevakar samma skeende, och då får man förhoppningsvis två varianter av en story, vilket kan leda till en bättre förståelse. Och om antalet journalister minskar kanske det bara kommer en variant av den rapporteringen.
”Kan också ses som nödvändig omställning”
Olle Lidbom menar att det ändå kan komma något gott ur det hela.
– En oro är förstås att det blir sämre journalistik och färre granskningar. Men man kan också se det som en slags nödvändig omställning, att man på det här sättet tvingas jobba mer effektivt. Det gäller framför allt public service-bolagen i Sverige som egentligen aldrig gjort några större nedskärningar, säger Lidbom.
Det står i kontrast till Yle, som 2014 genomförde omfattande nedskärningar med många uppsägningar. År 2017 omställningsförhandlade också Svenska Yle separat.
– Förhoppningsvis leder det här till att man driver sina företag mer effektivt och ifrågasätter kostnader på ett annat sätt.
Hur kan det gå i Finland?
Den ekonomiska kräftgången syns i många länder. Förra året minskade till exempel Danmarks radio personalen med 90 personer.
Också i Finland finns det tecken på att branschen mår dåligt. MTV:s omställningsförhandlingar slutade med att 20 personer sägs upp, och att radionyheterna och kanalens text-tv läggs ner.
Också jätten Sanoma har vidtagit åtgärder där man minskat på antalet anställda.
Den nya regeringen har också sagt att Yles finansiering ses över, vilket kan innebära sparkrav under pågående regeringsperiod. Redan nu sparar Yle och ett tjugotal årsverken ska bort.
Men en lika stor kris ser vi tills vidare inte i Finland som den som pågår i Sverige, säger Klas Backholm.
– Å andra sidan finns det ännu sparkrav på många håll då man har svårt att få in tillräckligt med intäkter. Många lider ännu av att man fick in stora pengar via annonser i papperstidningen, men nu i den digitala sfären lyckas man inte på samma sätt.
– Dessutom är användarna inte alltid lika lojala då det gäller det digitala, läsare har blivit vana vid att man får en viss del gratis på nätet. Så det är också svårt att locka lika många prenumeranter som förr.
Rättelse 13.11 kl 11:37: Cmores katalog flyttades i Sverige till TV4 Play, inte till Viaplays som det tidigare stod i artikeln.