Myndighet erkänner att tusentals pälsdjur nu kanske dödas i onödan

Livsmedelsverket testar inte längre för viruset och kan därför inte vara helt säkra på att fågelinfluensa finns på de utpekade farmerna.

På fredag kom Livsmedelsverket med beskedet att fågelinfluensan hittats på ytterligare tio pälsfarmer.

Nu rör det sig inte längre om minkfarmer, de är redan kartlagda. I stället har myndigheten breddat undersökningen till att nu inrikta sig på gårdar med räv och finnsjubb.

Fyndet av tio nya farmer kommer sedan 38 undersökts. De här farmerna kommer att få avlivningsbeslut för alla sina djur, precis som de övriga 32 har fått sedan viruset började hittas i farmerna i sensomras.

I Finland finns omkring 400 farmer. Fredagens besked innebär att var tionde farm kommer att få se alla sina djur avlivade.

Vi motsätter oss myndighetens metod att enbart förlita sig på fynd av antikroppar.

Olli-Pekka Nissinen

Efter fredagens besked bad vi branschförbundet Fifur om en kommentar. Kommunikationschef Olli-Pekka Nissinen svarade att man första ska bekanta sig med de senaste myndighetsbesluten:

”Vi motsätter oss myndighetens metod att enbart förlita sig på fynd av antikroppar när de fattar sina tuffa beslut om tvångsåtgärder som hotar företagarnas rättsskydd”, tillägger han via SMS.

När Livsmedelsverket skriver att fågelinfluensan hittats på farmer så är det numera inte hela sanningen. Sedan en dryg månad tillbaka gör de nämligen inga PCR-analyser av pälsdjur, och därmed får de inte fram något bevis på aktiv virusinfektion.

Det de söker efter är antikroppar mot H5N1-viruset, alltså antikroppar som bevisar att det finns immunitet för viruset på farmerna.

– Hittar vi antikroppar i ett eller två av de sextio vi testar så betyder det att i en population med tusentals djur har vi hundratals djur som har fått infektionen. Och det är mycket möjligt att viruset också finns där, säger Sirpa Kiviruusu, chef på enheten för djurs hälsa och medicinering på Livsmedelsverket.

Så länge vi inte testar för viruset så kan vi inte säga att det är säkert.

Sirpa Kiviruusu

Men det betyder alltså att det finns en risk här att ni med ert avlivningsbeslut tvingar farmaren att ta bort alla djur trots att det inte med säkerhet finns en virusinfektion där?

– Vi vet att det har funnits riktigt mycket virus i områdena, alltså i vilda fåglar under sommaren och att infektionstrycket har varit mycket starkt.

Betyder det här ändå att det finns en risk att ni med ert avlivningsbeslut tvingar farmaren att döda de här djuren utan att man faktiskt är säker på att det finns en aktiv virusinfektion i de här besättningarna? Ja eller nej?

– Nå, ja. Alltså vi visar inte viruset utan vi visar antikroppar. Och vi vet att farmen har haft infektion och att det är möjligt att viruset ännu finns kvar där på farmen.

Det är alltså möjligt men inte säkert?

– Så länge vi inte testar för viruset så kan vi inte säga att det är säkert, säger Sirpa Kiviruusu.

En orsak till att Livsmedelsverket har så bråttom är att de vill kunna identifiera de gårdar där fågelinfluensaviruset kan finnas kvar innan säsongsinfluensan bryter ut på bred front bland människor.

Det är sedan tidigare känt att de här virusen kan hoppa mellan särskilt mink och människa, och den största oron är den farliga cocktail som kan uppstå ifall fågelinfluensaviruset genom mutationer skulle få säsongsinfluensans väldigt smittande egenskaper.

I dagsläget smittar det högpatogena H5N1-viruset nämligen inte mellan människor.

En annan orsak till brådskan är att pälsningen just nu pågår på farmerna i landet. Livsmedelsverket ser en risk att en eventuell smitta sprids vidare via skinnförsäljningen.

Jag tror att man har tänkt ganska noga igenom vad som är möjligt att göra och vilken risknivå man är redo att leva med.

Olli Vapalahti

Olli Vapalahti, professor i zoonotisk virologi vid Helsingfors universitet, ser inte Livsmedelsverkets hantering av krisen som felaktig:

– Jag tror att man har tänkt ganska noggrant igenom vad som är möjligt att göra och vilken risknivå man är redo att leva med.

Skulle man enbart söka efter aktiva virusinfektioner och alltså försöka hitta levande virus i pälsdjurens kroppar skulle det vara svårare att hitta dem och därmed skulle hela kartläggningen av farmerna ta längre tid. Då bedömer Vapalahti att sökandet efter antikroppar kan ses som en godtagbar genväg.

– Det finns ett uttryck på engelska, ”absence of evidence is not evidence of absence”, och det kan nog användas här.

Det Vapalahti menar är att även om man inte hittar viruset på en farm så betyder det inte att viruset inte kan finnas där ändå.

– Det är ju omöjligt att kontrollera vartenda djur då farmer kan ha flera tiotusen djur. Vilka åtgärder är de bästa? Det är ingen lätt fråga att avgöra.