Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Sibbo testar att ha en extra vuxen i skolan – Julia Oramas jobb är att finnas där, lyssna och leda ungdomar rätt

Julia Orama är extra vuxen i Nickby hjärta i Sibbo.
Bildtext Julia Orama säger att eleverna är hennes uppdragsgivare. Hon jobbar för att de ska utvecklas och se sina egna styrkor och hitta sin väg i livet.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

I Sibbo jobbar nu två samhällspedagoger. De ska bygga broar mellan vuxna och unga och vara vuxna som det är lätt att närma sig i skolvardagen. Det ettåriga projektet har börjat bra och många önskar att verksamheten fortsätter.

Julia Orama är socialarbetare och familje- och parterapeut. Hon är nyligen hemkommen från Tyskland och sedan augusti är hon en av två samhällspedagoger i Sibbo. En som hjälper ungdomar att hitta rätt.

– Jag håller i en massa trådar, men jag försöker också skapa nya trådar hela tiden och knyta ihop de trådar som passar.

I Julia Oramas skolkomplex Nickby hjärta finns 750 skolelever. Kungsvägens skola har 350 barn och Sipoonjoen yhtenäiskoulu 400.

I Sibbo finns två samhällspedagoger, en i Nickby hjärta i Nickby och en i Miili i Söderkulla.

Den ursprungliga idén med samhällspedagogerna var att förbättra vi-andan i skolor som jobbar under samma tak. Pengar för det här ettåriga försöket har kommit från staten.

Julia Orama är samhällspedagog i Nickby hjärta.
Bildtext Julia Orama säger att många unga tycker att de vuxna inte lyssnar på dem. En del av hennes jobb är att finnas där och lyssna under varje skoldag.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Julia Orama har märkt att ungdomarna känner sig ensamma. Hon vet inte om det bara är en känsla eller om de verkligen är ensamma. Hur kan det vara så? funderar hon högt, och svarar i samma mening.

– För vi lever i ett samhälle där allting ska effektiviseras och vara snabbt. Man tittar på den stora massan men inte på individen. Också för att vi lever i en digital värld och är konstant sammankopplad med hela världen hela tiden, men man kanske inte lever den där verkliga verkligheten.

Ungdomarna gillar Julia Oramas rum

Kie Lindfors, 13 år, kommer in i Oramas rum.

– Det är roligt att vara här och det finns mycket roliga aktiviteter här, säger han och sätter sig vid bordet.

Hans kompisar rullar in varandra i en madrass och ritar på vita tavlan med tusch. Folk kommer och går, men det är en varm och bubblande stämning. Eleverna plockar upp efter sig och säger tack och varsågod.

Kie Lindfors är 13 år gammal. Han går i Kungsvägens skola.
Bildtext Kie Lindfors, 13 år, gillar att vara med kompisar, rita och leka.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

– Det finns många 13-åringar som gör andra saker, men jag tycker mest om att vara med kompisar. Vi spelar kort, ritar eller leker hänga gubbe här på tavlan.

Lindfors tycker att det här rummet är bra och att Julia Orama är bra.

– Det skulle vara roligt om det fick fortsätta.

Läraren vill ha ännu fler samhällspedagoger

Maria Tallberg är lärare i svenska och litteratur. Hon har jobbat i Kungsvägens skola i Nickby hjärta i fyra år. Hon tycker det borde finnas inte bara en, utan två, samhällspedagoger i skolan.

– Egentligen tycker jag att vi borde satsa på att få en till. Jag läste i Helsingin Sanomat om en skola i Esbo som hade två pedagoger. De hade haft det i flera år och där var man jättenöjda med systemet.

Julia Orama instämmer.

– Det skulle vara lättare att etablera sig på ett fundamentalt sätt om man hade en kollega att bolla idéer med.

Lärare i svenska och litteratur Maria Tallberg.
Bildtext Maria Tallberg är lärare i svenska och litteratur. Hon tycker att kommunen ska satsa på, inte bara en, utan på TVÅ samhällspedagoger till Nickby hjärta.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Julia Orama är nyss hemkommen från Berlin i Tyskland där hon också jobbade i en skola.

I Berlin, i skolan där Orama jobbade, fanns det tio extra vuxna i skolan per 400 barn. I Kungsvägens skola med 350 elever finns betydligt färre vuxna än så. Där finns en samhällspedagog, en pedagogisk handledare och elevvårdspersonal.

– Skillnaden mellan Tyskland och Finland är att det är flera elever här och mindre personal. Man når inte lika många elever. Jag behöver nå eleverna för att de ska få stöd, för att de ska utvecklas och se sina egna styrkor och hitta sin väg i livet. Eleverna är mina uppdragsgivare.

I Sibbo finns det en samhällspedagog till. Hon jobbar i Söderkulla, i Miili-komplexet. Julia Orama har kontakt med henne, men avståndet mellan skolorna är tolv kilometer, så trots en del gemensamma projekt har de ändå inte så mycket stöd i vardagen av varandra.

Sibbofullmäktige har möjlighet att låta skolorna ha extra vuxna

Anne Salmela är chef för samhällspedagogerna i Sibbo. Hon är nöjd med försöket och vill gärna att det ska få en fortsättning.

– Jag tycker att det har funkat bättre än jag förväntade mig. Pedagogerna har redan hittat sin plats i våra skolor och vi vet redan ganska bra vad de gör, trots att vi inte har haft en sådan här position tidigare.

Glada ungdomar samlas i ett klubbrum i en skola.
Bildtext Under lunchrasten är det full rulle på Julia Oramas rum. Kompisar ritar på vita tavlan, täcker in varandra med madrasser och sitter och pratar.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Anne Salmela tycker att styrkan med samhällspedagogerna är att de är proffsiga vuxna som inte är bundna vid scheman. De ordnar rastaktiviteter i skolan, de finns tillgängliga där högstadieelever tillbringar sina eftermiddagar och de kan grunderna i konflikthantering.

Dessutom finns de på plats varje dag och det ska vara lätt att rycka dem i ärmen.

Salmela hoppas att Sibboskolorna nästa läsår har ordinarie personal som inte är bundna till undervisning. Det finns ett klart behov av extra vuxna som har möjlighet att bemöta och ge spontant stöd för elever.

– Hela kommunens mål är att ungdomarna och barnen ska må bättre, och det här är ett sätt som verkligen gör stor nytta.

Kommunens pengar behövs för att extra vuxna ska bli en del av skolvardagen i Sibbo och i budgetförslaget för 2024 finns pengar för skolcoachverksamheten. Nästa steg är att fullmäktige godkänner budgeten.

– Målet är att det ska vara kul för alla att gå i skolan, och samhällspedagogerna bidrar till det.