Finska markägare ska omfattas av EU:s återställningskrav – oklart vem som ska betala

Skogslobbyn är besviken på att EU-förordningen om återställande av natur kommer att omfatta finländska markägare. Finland kommer troligen att rösta emot den slutliga versionen av förordningen.

Den omstridda naturrestaureringslagen godkändes efter trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.

Reaktionerna är blandade. Världsnaturfonden WWF är nöjd med att förslaget har godkänts, men ser kompromissen som ett urvattnat förslag fyllt med kryphål och undantag, som ger enskilda medlemsländer flexibilitet att frångå förordningens bestämmelser.

Däremot är miljöorganisationen nöjd med att restaureringsåtgärderna inte bara ska omfatta Natura 2000-områden, det vill säga existerande naturskyddsområden. Det såg ut att bli fallet i somras när Europaparlamentet godkände sin ståndpunkt.

I det slutliga förhandlingsresultatet blev det klart att också jord- och skogsbrukares odlingsmarker kommer att omfattas av förordningen.

I praktiken betyder det att jordbrukare kan bli tvungna att återställa odlingsmark till våtmark.

Skogslobbyn ville hålla bönderna utanför

I artikel 4 i förordningen står det att Natura-områden ska prioriteras i restaureringsarbetet till och med 2030. Men efter det kan även privata markägare vara tvungna att delta.

– Resultatet kan därför inte anses uppfylla Finlands mål, och inte helt ligga i Finlands intresse, säger Marko Mäki-Hakola som är skogsdirektör vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

Skogslobbyn är missnöjd, men enligt Mäki-Hakola är förordningstexten nu i många avseenden bättre än det som EU-kommissionen ursprungligen lade fram.

Mäki-Hakola anser att Finland måste utnyttja sitt nationella handlingsutrymme fullt ut och endast göra det som krävs, och inget extra. Det här är en attityd mot EU som också framhävs i regeringsprogrammet.

Han betonar att ingen ännu vet vilka konsekvenserna kommer att bli i praktiken.

– Om allt går väl är konsekvenserna för skogsägarna väldigt små. Men om allt går dåligt kan effekterna bli väldigt stora, om skogs- eller jordbrukaren till exempel har torvmark och man måste återställa majoriteten av sina åkrar, säger Mäki-Hakola.

Frivillighet räcker inte

I nuläget finns redan de nationella skogsprogrammen Helmi och Metso. som grundar sig på markägarnas frivilliga åtgärder.

Marko Mäki-Hakola oroar sig för hur det ska gå med jord- och skogsägarnas välvilja om signalen är att frivillighet inte räcker.

– Jag tror att jordbrukarna och skogsägarna kommer att fortsätta med frivilliga åtgärder. Men hur kommer de att agera om det kommer mycket signaler om att det man gör inte räcker till?

Naturresursinstitutet Luke beräknar att återställandet för Finlands del skulle gälla 2–6 miljoner hektar och innebära kostnader på totalt 13–19 miljarder euro fram till år 2050.

Det är oklart varifrån pengarna ska tas. Enligt Mäki-Hakola kommer det inte att komma nya pengar via budgeten för CAP, det vill säga EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Medlemsländerna ska ta ställning till förslaget ännu i år. Därefter hålls den slutliga omröstningen i EU-parlamentet. Mäki-Hakola tror att Finland än en gång kommer att rösta emot förslaget, precis som i somras.

Vad tycker du? Ska Finland rösta för återställningsförordningen? Tyck till i kommentarerna!